Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637
Visitator—Viske
63»
Bild 1. Visitkort för prinsessan Sofia Albertina.
1790-talet.
Bild 2. Visitkort för brittiske ministern i Rom.
1790-talet.
ss. slavhandel eller brott mot bestämmelser
om vapenhandel, fiske eller skydd för
under-vattenskablar; örlogsfartyg må ej
underkastas visitation. Den vanligaste användningen
i fredstid av v. är den, som avser
tullkontroll (t u 11 v i s i t a t i on).
Krigförande makts örlogsfartyg äga rätt att
utanför neutrala staters territorialvatten visitera
handelsfartyg, även neutrala, för att
undersöka om fartyget bör göras till föremål för
uppb ringning (se d. o.). Neutralt
handelsfartyg, som sätter sig till motvärn mot
den krigförandes utövning av v., må behandlas
som fientligt. Enl. en uppfattning, som gjorts
gällande av kontinentaleuropeiska makter men
bestrides av England, må neutrala fartyg,
som gå under konvoj (se d. o.) av sitt eget
lands örlogsfartyg, ej underkastas v. T. G-l.
Visitera, å ämbetets vägnar personligen
efterse, noga undersöka personer, fartyg och
varor m. m. (jfr Husrannsakan och
Kroppsrannsakan) eller underordnad
myndighets el. inrättnings tillstånd (kyrko-,
kloster- och apoteksvisitationer). — Jfr
Visitation och Visitationsrätt.
Visitkort, smärre, oftast rektangulära
stycken av kartong el. dyl. med en persons el. två
makars namn samt ev. titlar och adress m. m.
V. avlämnas antingen personligen i andras
hem, varvid kortet vikes som tecken på
personligt besök, eller sändes per post.
Avlämnande el. sändande av v. innebär ofta
uppvaktning av olika slag (t. ex. nyårs-) el.
tacksägelse. Vissa bokstäver, åtecknade v., ange
stundom anledningen till dess avlämnande,
t. ex. a. t. a. eller p. p. c. (pour prendre
congé) = för att taga avsked, p. c. (pour
condoler) = för att beklaga (sorgen), p. f.
(pour féliciter) = för att lyckönska, p. p.
(pour présenter) — för att föreställa, p. r.
(pour remercier) = för att tacka. Herre
avlämnar till gift par två kort, till
ensamstående ett, dam avlämnar endast kort till
annan dam, ej till herre. S. Lpt.
I Kina användes redan tidigt v., ofta av
betydande storlek efter ägarens rang. I
Västerlandet däremot komma v. i bruk först i
Frankrike i början av 1700-talet och äro då
vanl. skrivna för hand. Sedermera användes
graverade v. med figurala motiv, ofta
utsikter. Vanl. graverades även namnet, men ibland
finnes kartusch för ditskrivande av namnet
för hand. Flera framstående gravörer, särskilt
i Italien, ha graverat v., t. ex. Piranesi,
Bar-tolozzi, Chodowiecki samt i Sverige Snack,
Floding och Rehn. Med 1800-talets början
uppträda de nu vanliga v., till en början dock
ofta med namnet infattat i ramornament.
— Se art. i Nordisk Boktryckarkonst 1909»
»The connoisseur», vol. 23 (1909), A.
Berta-relli och H. Prior, »Il biglietto di visita
ita-liano» (1911). C. B jm.
Viskadalens folkhögskola, i Seglora socken»
Älvsborgs län, vid Viskan, gr. 1926, äges fr.
o. m. våren 1928 av Föreningen Västra
Sver-ges arbetares folkhögskola och är
statsunderstödd fr. o. m. 1930. Utöver sedvanliga
kurser givas kortare specialkurser för
industri-arb., kooperatörer, lärare samt nordiska
kurser i internationella problem.
Viskafors, industrisamhälle i Seglora och
Kinnarumma socknar, Älvsborgs län, vid
Viskan; 1,358 inv. (1933). Stor gummifabrik»
tillhörande Skandinaviska gummi-a.-b., gr.
1890, aktiekap. 2,430,000 kr., 470 arb.; dess
aktiestock övertogs 1 okt. 1933 av
Kooperativa förbundet. Vidare finnas bomullsväven
och spinneri under Rydboholms a.-b. (se R y
d-b o h o 1 m 2), som även äger kraftverket vid
V. (utbyggd effekt 5,750 hkr).
Viskan, flod i Västergötland och Halland»
upprinner i Tolken (226 m ö. h.) ö. om Borås»
genomflyter efter en båge mot n. öresjön»
Borås och den i Mark (jfr d. o.) starkt
industrialiserade Viskadalen och utmynnar i
Klosterfjorden av Kattegatt; flodområde 2,210
kvkm, längd 127 km, disponibel
medelvatten-effekt 29,000 hkr, utbyggd effekt 24,600 hkr
(1932). V. mottar i övre loppet från höger
Munkån till öresjön och i mellanloppet från
vänster Häggån och Slottsån samt från höger
Surteån. Större kraftverk vid Viskafors,
Ry-dal (se dessa ord) och Kungsfors (utbyggd
effekt 3,790 hkr) i huvudån, Häggårda (1,730
hkr) och Hjälltorpsfallet (1,200 hkr) i
Häggån samt Haby- och Hultafallen (tills. 8,700
hkr; tillhöra Borås stad) i Slottsån. I.
Viskadalen betydande textilindustri. I V:s nedre
lopp laxfiske. — Litt.: R. Melin, »Viskadalen»
(1922; akad. avh.). G. R-ll.
Viske, härad i n. Hallands län, kring
Viskan, mellan västgötagränsen och Kattegatt;
222,58 kvkm, 5,967 inv. (1933). Socknar: Ås,
Sällstorp, Veddige, Värö och Stråvalla.
Närmast kusten en av bergpartier uppdelad slätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
