637 Visitator—Viske 63» Bild 1. Visitkort för prinsessan Sofia Albertina. 1790-talet. Bild 2. Visitkort för brittiske ministern i Rom. 1790-talet. ss. slavhandel eller brott mot bestämmelser om vapenhandel, fiske eller skydd för under-vattenskablar; örlogsfartyg må ej underkastas visitation. Den vanligaste användningen i fredstid av v. är den, som avser tullkontroll (t u 11 v i s i t a t i on). Krigförande makts örlogsfartyg äga rätt att utanför neutrala staters territorialvatten visitera handelsfartyg, även neutrala, för att undersöka om fartyget bör göras till föremål för uppb ringning (se d. o.). Neutralt handelsfartyg, som sätter sig till motvärn mot den krigförandes utövning av v., må behandlas som fientligt. Enl. en uppfattning, som gjorts gällande av kontinentaleuropeiska makter men bestrides av England, må neutrala fartyg, som gå under konvoj (se d. o.) av sitt eget lands örlogsfartyg, ej underkastas v. T. G-l. Visitera, å ämbetets vägnar personligen efterse, noga undersöka personer, fartyg och varor m. m. (jfr Husrannsakan och Kroppsrannsakan) eller underordnad myndighets el. inrättnings tillstånd (kyrko-, kloster- och apoteksvisitationer). — Jfr Visitation och Visitationsrätt. Visitkort, smärre, oftast rektangulära stycken av kartong el. dyl. med en persons el. två makars namn samt ev. titlar och adress m. m. V. avlämnas antingen personligen i andras hem, varvid kortet vikes som tecken på personligt besök, eller sändes per post. Avlämnande el. sändande av v. innebär ofta uppvaktning av olika slag (t. ex. nyårs-) el. tacksägelse. Vissa bokstäver, åtecknade v., ange stundom anledningen till dess avlämnande, t. ex. a. t. a. eller p. p. c. (pour prendre congé) = för att taga avsked, p. c. (pour condoler) = för att beklaga (sorgen), p. f. (pour féliciter) = för att lyckönska, p. p. (pour présenter) — för att föreställa, p. r. (pour remercier) = för att tacka. Herre avlämnar till gift par två kort, till ensamstående ett, dam avlämnar endast kort till annan dam, ej till herre. S. Lpt. I Kina användes redan tidigt v., ofta av betydande storlek efter ägarens rang. I Västerlandet däremot komma v. i bruk först i Frankrike i början av 1700-talet och äro då vanl. skrivna för hand. Sedermera användes graverade v. med figurala motiv, ofta utsikter. Vanl. graverades även namnet, men ibland finnes kartusch för ditskrivande av namnet för hand. Flera framstående gravörer, särskilt i Italien, ha graverat v., t. ex. Piranesi, Bar-tolozzi, Chodowiecki samt i Sverige Snack, Floding och Rehn. Med 1800-talets början uppträda de nu vanliga v., till en början dock ofta med namnet infattat i ramornament. — Se art. i Nordisk Boktryckarkonst 1909» »The connoisseur», vol. 23 (1909), A. Berta-relli och H. Prior, »Il biglietto di visita ita-liano» (1911). C. B jm. Viskadalens folkhögskola, i Seglora socken» Älvsborgs län, vid Viskan, gr. 1926, äges fr. o. m. våren 1928 av Föreningen Västra Sver-ges arbetares folkhögskola och är statsunderstödd fr. o. m. 1930. Utöver sedvanliga kurser givas kortare specialkurser för industri-arb., kooperatörer, lärare samt nordiska kurser i internationella problem. Viskafors, industrisamhälle i Seglora och Kinnarumma socknar, Älvsborgs län, vid Viskan; 1,358 inv. (1933). Stor gummifabrik» tillhörande Skandinaviska gummi-a.-b., gr. 1890, aktiekap. 2,430,000 kr., 470 arb.; dess aktiestock övertogs 1 okt. 1933 av Kooperativa förbundet. Vidare finnas bomullsväven och spinneri under Rydboholms a.-b. (se R y d-b o h o 1 m 2), som även äger kraftverket vid V. (utbyggd effekt 5,750 hkr). Viskan, flod i Västergötland och Halland» upprinner i Tolken (226 m ö. h.) ö. om Borås» genomflyter efter en båge mot n. öresjön» Borås och den i Mark (jfr d. o.) starkt industrialiserade Viskadalen och utmynnar i Klosterfjorden av Kattegatt; flodområde 2,210 kvkm, längd 127 km, disponibel medelvatten-effekt 29,000 hkr, utbyggd effekt 24,600 hkr (1932). V. mottar i övre loppet från höger Munkån till öresjön och i mellanloppet från vänster Häggån och Slottsån samt från höger Surteån. Större kraftverk vid Viskafors, Ry-dal (se dessa ord) och Kungsfors (utbyggd effekt 3,790 hkr) i huvudån, Häggårda (1,730 hkr) och Hjälltorpsfallet (1,200 hkr) i Häggån samt Haby- och Hultafallen (tills. 8,700 hkr; tillhöra Borås stad) i Slottsån. I. Viskadalen betydande textilindustri. I V:s nedre lopp laxfiske. — Litt.: R. Melin, »Viskadalen» (1922; akad. avh.). G. R-ll. Viske, härad i n. Hallands län, kring Viskan, mellan västgötagränsen och Kattegatt; 222,58 kvkm, 5,967 inv. (1933). Socknar: Ås, Sällstorp, Veddige, Värö och Stråvalla. Närmast kusten en av bergpartier uppdelad slätt-