Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viske - Viskos - Viskositet - Visky - Wisła - Vislanda - Wislicenus, Johannes - Vislie, Vetle - Vis major - Wismar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
639
Viskos—Wismar
640
bygd, som utmed vattendragen sträcker sig
långt upp i platålandet i det inre. 7,331 har
åker, 6,104 har skogsmark.
Kommunikationer: se kartan vid Halland. Tillhör
Var-bergs fögderi och Hallands läns n. domsaga.
Viskos [-kå/s], kem.-tekn., se
Cellulosa-e s t r a r, sp. 778, och Konstsilke.
Viskositèt (av lat. viscösus, klibbig),
»klibbighet», ett mått på huru tjockflytande ett
ämne är, d. v. s. friktionen mellan dess egna
delar. V. för en vätska bestämmes vanl. av det
relativtal, som anger hur många gånger
långsammare en viss mängd av vätskan rinner
genom ett smalt rör än samma mängd vatten.
Se vidare Smörjmedel, Smörj ning
och Smörjoljeundersökning. —
Motsatsen till v. är f 1 u i d i t e t, ett mått på huru
lättflytande ett ämne är. 1. B.
Vfsky, se Whisky.
Wi’sia, po. namnet på Weichsel.
Vislanda, socken i Kronobergs län, Allbo
härad, s. v. om Växjö; 122,61 kvkm, 2,527 inv.
(1934). Jämna skogs- och mossmarker med
spridd odling och bebyggelse. 1,551 har åker,
6,558 har skogsmark. Vid skärningen mellan
S. stambanan och Karlshamn—V.—Bolmens
järnväg municipalsamhället V.; 109 har, 756
inv. (1934), tax.-värde å fastighet 1,693,400
kr. (1932), tax. inkomst 488,730 kr. I
samhället sparbank och småindustriella
anläggningar. V. ingår i V. och Blädinge pastorat i Växjö
stift, Allbo kontrakt. — Om den bekanta
prästsläkten W i e s e 1 i V. se S. ödmann,
»Hågkomster från hembygden och skolan»
(1830; ny uppl. 1918), och G. Virdestam,
»Småländska gestalter» (1930). G. R-ll; B. H-d.
Wislicenus [-litsè’nos], Johannes, tysk
kemist (1835—1902), prof, i Zürich
1864—-71, i Würzburg 1872—85 och i Leipzig från
1885. W. var en av den moderna organiska
kemiens
grundlägga-re. Han behandlade
särskilt problem inom
stereokemien, till vars
utveckling han
väsentligt bidragit. W.
utgav bl. a.
»Fumar-säure und
Maleinsäu-re» (i Liebigs
Anna-len 1888), »Die
räum-liche Anordnung der
Atome in organischen
Molekülen» (1889) och
»Die wichtigsten
Er-rungenschaften der
Chemie im letzten Vierteljahrhundert» (i
Be-richte der Deutschen Chemischen Gesellschaft
1892). — Biogr. av E. Beckmann (ibid.
1904). K. A. V-g.*
Vislie, V e 11 e, norsk författare (f. 1858),
tidningsman och lärare, rektor i Kristiansand
1908—14, i Hamar 1914—29. Lärjunge till
A. O. Vinje, som vann V. för »landsmålet»,
har V. skrivit skådespelen »Utan hövding»
(1889) och »Fru Gerda» (1890) m. fl.,
romanerna »Heldöla» (1895), »Solvending» (1897),
»Trollringar» (1903), »Malm» (1906), »Henrik
Svane» (1918) m. fl., dikterna »Heins kvæde»
(1898) m. m. V. är en allvarlig skildrare,
som framför allt uppsöker etiska och sociala
spörsmål. R-n B.
Vis major, lat., »större makt», jur.,
händelse av högre hand (ty. höhere Gewalt).
Motsvarande fr. uttryck, force majeure, brukas
även i Sverige ofta som handelsterm (se
Force majeure).
Stora torget i Wismar. Bortom husen i bakgrunden
Marienkirche, t. h. den 1581 uppförda vattenkonsten.
Wismar, hamnstad i ty. fristaten
Mecklenburg, vid Wismarbukten av Östersjön; 27,456
inv. (1933). Från sin välmaktstid bevarar W.
talrika byggnader, bland kyrkor
Marien-kirche (1200- och 1300-talet), Georgenkirche
och Nikolaikirche (båda från 1300- och
1400-talet), bland övriga byggnader Alte Schule
(1400-talet) och det i italiensk renässansstil
uppförda Fürstenhof (1500-talet; f. d.
hertigresidens). W. är en betydande importhamn
för bl. a. trävaror och sten från Sverige; dess
industri omfattar tillv. av maskiner, papper,
socker, malt m. m. S. F.
Staden, grundlagd sannolikt 1226, var en
blomstrande hansestad men gick under
1500-talet tillbaka och ruinerades nästan genom
trettioåriga kriget. W. kom i svenskarnas
hand 1632, och i freden 1648 avträddes
staden till svenska kronan, som dit förläde
Wis-marska tribunalet (se d. o.). 1654—89 var W.
en del av drottning Kristinas
underhållslän-der och var 1675—79 intaget av danskarna.
W. var i början av 1700-talet en av de
starkaste fästningarna vid Östersjön. Under stora
nordiska kriget belägrades W. flera gånger
och måste 1716 ge sig åt danskar, preussare
och hannoveraner. 1720 återställdes staden
till Sverige på villkor, att den ej vidare skulle
befästas. W. pantsattes 1803 på 100 år till
hertig Fredrik Frans I av
Mecklenburg-Schwe-rin för omkr. 5 mill. kr. I realiteten var det
en försäljning; om Sverige efter pantetidens
VISKE HD
Skala 1:500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
