639 Viskos—Wismar 640 bygd, som utmed vattendragen sträcker sig långt upp i platålandet i det inre. 7,331 har åker, 6,104 har skogsmark. Kommunikationer: se kartan vid Halland. Tillhör Var-bergs fögderi och Hallands läns n. domsaga. Viskos [-kå/s], kem.-tekn., se Cellulosa-e s t r a r, sp. 778, och Konstsilke. Viskositèt (av lat. viscösus, klibbig), »klibbighet», ett mått på huru tjockflytande ett ämne är, d. v. s. friktionen mellan dess egna delar. V. för en vätska bestämmes vanl. av det relativtal, som anger hur många gånger långsammare en viss mängd av vätskan rinner genom ett smalt rör än samma mängd vatten. Se vidare Smörjmedel, Smörj ning och Smörjoljeundersökning. — Motsatsen till v. är f 1 u i d i t e t, ett mått på huru lättflytande ett ämne är. 1. B. Vfsky, se Whisky. Wi'sia, po. namnet på Weichsel. Vislanda, socken i Kronobergs län, Allbo härad, s. v. om Växjö; 122,61 kvkm, 2,527 inv. (1934). Jämna skogs- och mossmarker med spridd odling och bebyggelse. 1,551 har åker, 6,558 har skogsmark. Vid skärningen mellan S. stambanan och Karlshamn—V.—Bolmens järnväg municipalsamhället V.; 109 har, 756 inv. (1934), tax.-värde å fastighet 1,693,400 kr. (1932), tax. inkomst 488,730 kr. I samhället sparbank och småindustriella anläggningar. V. ingår i V. och Blädinge pastorat i Växjö stift, Allbo kontrakt. — Om den bekanta prästsläkten W i e s e 1 i V. se S. ödmann, »Hågkomster från hembygden och skolan» (1830; ny uppl. 1918), och G. Virdestam, »Småländska gestalter» (1930). G. R-ll; B. H-d. Wislicenus [-litsè'nos], Johannes, tysk kemist (1835—1902), prof, i Zürich 1864—-71, i Würzburg 1872—85 och i Leipzig från 1885. W. var en av den moderna organiska kemiens grundlägga-re. Han behandlade särskilt problem inom stereokemien, till vars utveckling han väsentligt bidragit. W. utgav bl. a. »Fumar-säure und Maleinsäu-re» (i Liebigs Anna-len 1888), »Die räum-liche Anordnung der Atome in organischen Molekülen» (1889) och »Die wichtigsten Er-rungenschaften der Chemie im letzten Vierteljahrhundert» (i Be-richte der Deutschen Chemischen Gesellschaft 1892). — Biogr. av E. Beckmann (ibid. 1904). K. A. V-g.* Vislie, V e 11 e, norsk författare (f. 1858), tidningsman och lärare, rektor i Kristiansand 1908—14, i Hamar 1914—29. Lärjunge till A. O. Vinje, som vann V. för »landsmålet», har V. skrivit skådespelen »Utan hövding» (1889) och »Fru Gerda» (1890) m. fl., romanerna »Heldöla» (1895), »Solvending» (1897), »Trollringar» (1903), »Malm» (1906), »Henrik Svane» (1918) m. fl., dikterna »Heins kvæde» (1898) m. m. V. är en allvarlig skildrare, som framför allt uppsöker etiska och sociala spörsmål. R-n B. Vis major, lat., »större makt», jur., händelse av högre hand (ty. höhere Gewalt). Motsvarande fr. uttryck, force majeure, brukas även i Sverige ofta som handelsterm (se Force majeure). Stora torget i Wismar. Bortom husen i bakgrunden Marienkirche, t. h. den 1581 uppförda vattenkonsten. Wismar, hamnstad i ty. fristaten Mecklenburg, vid Wismarbukten av Östersjön; 27,456 inv. (1933). Från sin välmaktstid bevarar W. talrika byggnader, bland kyrkor Marien-kirche (1200- och 1300-talet), Georgenkirche och Nikolaikirche (båda från 1300- och 1400-talet), bland övriga byggnader Alte Schule (1400-talet) och det i italiensk renässansstil uppförda Fürstenhof (1500-talet; f. d. hertigresidens). W. är en betydande importhamn för bl. a. trävaror och sten från Sverige; dess industri omfattar tillv. av maskiner, papper, socker, malt m. m. S. F. Staden, grundlagd sannolikt 1226, var en blomstrande hansestad men gick under 1500-talet tillbaka och ruinerades nästan genom trettioåriga kriget. W. kom i svenskarnas hand 1632, och i freden 1648 avträddes staden till svenska kronan, som dit förläde Wis-marska tribunalet (se d. o.). 1654—89 var W. en del av drottning Kristinas underhållslän-der och var 1675—79 intaget av danskarna. W. var i början av 1700-talet en av de starkaste fästningarna vid Östersjön. Under stora nordiska kriget belägrades W. flera gånger och måste 1716 ge sig åt danskar, preussare och hannoveraner. 1720 återställdes staden till Sverige på villkor, att den ej vidare skulle befästas. W. pantsattes 1803 på 100 år till hertig Fredrik Frans I av Mecklenburg-Schwe-rin för omkr. 5 mill. kr. I realiteten var det en försäljning; om Sverige efter pantetidens VISKE HD Skala 1:500000