Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
641
Wismarska tribunalet—Visnu
642
utgång velat återlösa staden, skulle det ha
kostat omkr. 96 mill. kr. 1903 avstod Sverige
även formellt från sin återlösningsrätt. —
Litt.: F. Techen, »Gescbichte der Seestadt
W.» (1929); om W:s pantsättning se sv.
monogr. av C. F. Lundin (1892) och ty. av
C. Schröder (i Jahrbuch des Vereins für
Meck-lenburgische Gescbichte 1912) samt H. Witte,
»Wismar unter dem Pfandvertrage 1803—
1903» (1903). L. D.
Wfsmarska tribunalet, en för Sveriges tyska
besittningar gemensam överdomstol. W.
började sin verksamhet 1653; 1656 stadfästes
tribunalsordningen. 1802 flyttades tribunalet
från Wismar till Stralsund, 1803 till
Greifs-wald. 1810 ändrades namnet till ö v e
r-appellationsrätt. (L. D.)
Vi’smut (nlat. bismüthum). 1. (Kem.)
Metalliskt grundämne, närmare undersökt och
karakteriserat av J. H. Pott och av T. O.
Bergman på 1700-talet. Ur vismutglans (se d. o.)
framställes v. genom röstning och reduktion
eller genom upphettning med järn.
V. är en rödvit, glänsande, mycket spröd,
grovkristallinisk metall. Dess spec. v. är 9,80
(i flytande form vid smpt 10,1), smpt 271,o° C,
kpt 1,450°. Vid stark upphettning i luft
förbrinner metallen; elektrokemiskt är den
ädlare än väte och löses därför blott av
oxiderande syror, t. ex. salpetersyra. Dess
atomnummer är 83, atomvikt 209.0, valens 2, 3 och
5, kem. tecken Bi. V. ingår i några
lättsmälta legeringar (se L e g e r i n g).
V. bildar nästan uteslutande positiva,
trevärda ioner (endast som femvärd negativa).
Dock är hydroxiden en svag bas och till följd
därav salterna i vattenlösning hydrolyserade
under bildning av svårlösliga, basiska salter
(se V i s m u t f ö r e n i n g a r). G. S-ck.
De viktigaste vismutmalmsmineralen äro
vismutglans (se d. o.) och gedigen v.
Världs-produktionen av v., som under normala år
uppgår till omkr. 500 ton, härrör främst från
U. S. A., Bolivia, Japan, Kina, Sverige och
Spanien jämte bl. a. Kanada och Peru. Den
svenska produktionen utgöres av vid
Rönnskärs smältverk framställd v. (35 ton 1933;
Rönnskärs produktionsförmåga 80 ton per år)
ur Bolidenmalm. N. Zn.
2. (Fys.) V. ändrar elektriskt motstånd i
ett magnetiskt fält, varför den ofta begagnas
till en approximativ metod för mätning av
i synnerhet starka magnetfält. T. E. A.*
Vismutföreningar. Viktiga v. äro följ.:
oxid, Bi2O3, gult pulver, som nyttjas vid
förgyllning av porslin; nitrat, Bi(NO3)3-j-5H2O,
kristaller, som med vatten ge olösligt basiskt
nitrat, BiONO3+H2O (Bismuthi subnitras, med
medicinsk användning); klorid. BiCl3, som till
vatten förhåller sig på likartat sätt (basiskt
vismutnitrat el. basisk ^ismutklorid kallas
vismutvitt, spanskt vitt el. p ä r
1-vitt och har förr använts som smink, vitt
smink); hydrid, BiII3. obeständig gas. vars
existens framhäver vismuts släktskap med
arsenik, antimon samt kväve och fosfor.
Organiska v. med användning inom medicinen (vid
behandling av tarm-, hud- och luetiska
sjukdomar) äro: /Lnaftolat (Bismuthi naphtotas,
orfol), oxijodidgallat (Bismuthi oxijodogallas,
airol), basiskt karbonat (Bismuthi subcarbo-
nas), basiskt gallat (Bismuthi subgallas,
der-matol), basiskt salicylat (Bismuthi
subsalicy-las) och tribromfenolat (Bismuthi
tribromphe-nolas, xeroform). G. S-ck.
Vismutglans el. B i s m u t i n,
metallglän-sande, blygrått, rombiskt (se
Kristallsystem) kristalliserande mineral av
svavel-vismut, Bi2 S3. V. har utmärkt bladig
klyvbarhet, hårdheten 2 (se Hårdhetsskala)
och spec. v. 6,4—6,5. N. Zn.
Vismutvitt, se Vismutföreningar.
Visnepolitik, i Danmark den av
majoriteten (vänstern) i folketinget 1881 började och
särskilt 1883—86 fullföljda politiken, som
gick ut på att framtvinga ministären Estrups
avgång genom att systematiskt underlåta att
behandla regeringens lagförslag. V:s ivrigaste
förfäktare var Chr. Berg (se d. o.). E. Ebg.*
Wifiniowiecki [vij"niåvjä’tski], polsk
magnatätt, känd sedan 1400-talet, utdöd 1744. —
Furst Jeremjasz Michal W. (1612—51)
deltog i krigen mot Ryssland (1623—34) och
mot kosackerna; från sina ofantliga
besittningar vid Dnjepr kunde han uppsätta en
egen armé på 12.000 man men ruinerades av
kosackupproren. Po. monogr. av W.
Tomkie-wicz (1933). — J. M. W:s son furst Michal
(Mikael) Korybut W. (1638—73) valdes
1669 till polsk konung men kunde ej bemästra
inbördesstriderna och slöt med turkarna en
förödmjukande fred. — Michal Se r w a c y
W. (1680—1744) krigade under Karl Xll:s
fälttåg på egen hand mot svenskarna, var
flera ggr storhetman av Litauen och 1733
tronpretendent. A. A-t.
Visnu [vffnu], indisk gud. I Rigveda
framstår V. som en av de mindre betydande
guda-gestalterna, medan han redan i den senare
vediska litteraturen och framför allt i
hinduismen (se d. o.) har höjt sig högt över de äldre
gudarna. Jfr även T r i m ü r t i. V. säges
med tre steg ha överskridit hela universum;
hans tredje steg är på universums högsta
punkt, dit senare V:s himmel, de saligas
hemvist, förlägges. Redan de indiska exegeterna
sågo häri en antydan, att V. urspr. varit en
solgud, men denna föreställning är säkert ej
riktig. V :s egen gestalt i hinduismen är
knappast gripbar, han finnes endast i sina
inkarnationer (avatära, se d. o.), av vilka man vanl.
nämner tio, näml, fisk, sköldpadda, vildgalt,
människa och lejon i en gestalt, dvärgartad
braman, Paraéu-Räma, Räma. Bala-Räma (om
dessa tre se Räma) eller Krisna (se d. o.),
Buddha och Kalkin (denne skall uppenbara
sig kort före nästa världsförstöring och rensa
jorden från barbarer). Redan mycket tidigt
uppkom sannolikt idén, att vissa gudar och
särskilt V. kunde visa sig på jorden i olika
uppenbarelseformer; enl. den senare
åskådningen gör V. detta för att befria världen
från hotande faror, övermäktiga demoner o. s.
v., spelar alltså rollen av ett slags
världs-frälsare. I huvudsak förblir denna
gudage-stalt en gåta. V :s gemål är Laksmi (se d. o.),
som enl. en spridd myt framkom ur
mjölkoceanen, när gudarna kärnade denna för att
erhålla odödlighetsdrycken, och som därvid
kastade sig till V:s bröst. — Jfr A. A.
Mac-donell, »Vedic mythology» (1897); E. W.
Hop-kins, »Epic mythology» (1915); K. F. Johans-
XX. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
