643 Visnum—Wissler 644 son, »Solfågeln i Indien» (1910); L. D. Barnett, »Hindu gods and heroes» (1922); J. Char-pentier, »Die Suparnasage» (s. å.). J. Ch-r. Visnum. 1. Värmlands läns sydöstligaste härad; 428,06 kvkm, 6.499 inv. (1933). Socknar: Rudskoga, S. Råda, Visnums-Kil och Visnum. Kantas i v. av Vänern och begränsas i s. ö. och s. av Letälven, sjön Skagern, Gullspångsälven och Äråsviken av Vänern. Kusten är rik på öar och vikar, som i land fortsättas av dalslätter kring Visman m. fl. vattendrag; däremellan bergs- och skogsbygd. 8,062 har åker, 22,953 har skogsmark. Jämte jordbruk industri vid Björneborg, Bäckhammar och Gullspång (se dessa ord); stora kraftverk vid Gullspång och Munkfors (se d. o.). Kommunikationer: se kartan vid Värmland. Tillhör östersysslets fögderi och domsaga. 2. Socken i V :s härad (se ovan), kring Visman; 190,91 kvkm, 3,290 inv. (1934). 3,263 har åker, 11,947 har skogsmark. 1 V. ligga Björneborgs (se d. o.) järnverk, Bäckhammars (se d. o.) cellulosafabrik samt egendomarna Säby, Krontorp (se dessa ord), Jonsbol m. fl. Ingår i V:s och Visnums-Kils pastorat i Karlstads stift, Visnums kontrakt. Visnums-Kil, socken i Visnums härad (se ovan), omfattar en av Kilsviken och Äråsviken avskild, småkuperad och till stor del skog-täckt halvö i Vänern; 97,58 kvkm, 816 inv. (1934). 1,719 har åker, 5,935 har skogsmark. Egendomar: Kilsby och Nynäs. Ingår i Visnums och V :s pastorat i Karlstads stift, Visnums kontrakt. Visnums kontrakt, i Karlstads stift, omfattar 6 pastorat och en annexförsamling: Karlskoga; Degerfors; Bjurtjärn; Visnum och Visnums-Kil; Kristinehamn och Varnum; Rudskoga och Nysund; S. Råda (annex till Amnehärad i N. Vadsbo kontrakt, Skara stift). Wisocki-Hochmuth [viså'tski-hå'l§möt] (skrev sig von Hochmuth), Ludvig, fortifi-kationsofficer (antagl. 1670-talet—1709), av urspr. litauisk ätt, tjänstgjorde i Sverige och Holland och följde från 1700 svenska fältarmén (major 1703) till 1709, då han dödligt sårades vid Poltava. En trol. av W. förd dagbok för 1700—08 är utg. i A. Quennerstedts »Karo linska krigares dagböcker», 11 (1903). Wdt. Visp, fr. Viège, biflod till övre Rhöne, i schweiz. kant. Valais. Från orten V. (2,023 inv. 1931) i dalmynningen vid järnvägen Lausanne— Brig utgår banan genom Vispertal till Zermatt. Vinscher [fi'sar], R o e m e r, holländsk diktare, konst- och litteraturfrämjare (1547— trol. 1620). Vid sidan av D. Coornhert och H. Spiegbel verkade V. nitiskt för holländska språkets renhet och stadgande, utmönstrandet av franska och flamska ord samt de gram-matiska reglernas fastställande. Han var med-styresman för olika litterära gillen (se H o 1-ländska litteraturen, sp. 1188) och övade som sådan tills, m. Spieghel stort inflytande på tidens yngre skalder. Först sent (1614) utgav V. sina dikter (urval av J. van Vloten 1851); de äro till god del övers, och imitationer av Petrarca, Marot, Ronsard, Erasmus m. fl. 1614 utkom hans emblemsamling, »Sinnepoppen» (4:e uppl. 1678). Hj. P-r.* Vissefjärda, landskommun i Kalmar län, S. Möre härad, mellan Emmaboda köping och Blekingegränsen; 261,22 kvkm, 4,453 inv. (1933). Småkuperad och sjörik skogs- och jordbruksbygd, genomfluten av Lyckebyån. Tills, m. Emmaboda 3,724 har åker, 17,926 har skogsmark. Från V. avskildes 1930 Emmaboda (se d. o., suppl.) köping. Bildar tills, m. Emmaboda V. församl. (262,65 kvkm, 5,556 inv.), som utgör ett pastorat i Växjö stift, S. Möre kontrakt. WFssell, Rudolf, tysk socialistisk politiker (f. 1869). Var till en början maskinarbetare och blev sedan arbetarsekr., invaldes 1918 i riksdagen, inträdde vid schismen mellan oavhängiga och majoritetssocialister i folkombudsmännens råd 29 dec. s. å. och övertog ledningen av de socialpolitiska ärendena. Febr.—juli 1919 rikshushållningsminister, blev han okt. 1919 sekr. i Allgemeiner deutscher Gewerkschaftsbund och var 1924—32 distrikts-förlikningsman i arbetstvister och juni 1928 —mars 1930 riksarbetsminister. Han var 1919 —20 led. av nationalförsamlingen samt 1920 —33 av tyska riksdagen. Visseltofta, socken i Kristianstads län, V. Göinge härad, kring Helgeån, vid Smålandsgränsen; 84,13 kvkm, 948 inv. (1934). Kuperad skogstrakt med många mossar och sjöar. 927 har åker, 4,031 har skogsmark. Ingår i V. och Verums pastorat i Lunds stift, V. Göinge kontrakt. Wissembourg [visäbö'r], ty. Weissenburg, stad i fr. dep. Bas-Rhin (Elsass), vid Rhens biflod Lauter; 5,336 inv. (1931). Gränsstation på järnvägslinjen Strassburg—Mainz; handel och industri. W. var före 1648 fri riksstad. — Om slaget vid W. 1870 se F ransk-tyska kriget 1870 — 7 1, sp. 1065. Wissler, Anders Henrik, skulptör (f. 1869 3/2), studerade vid Konstakad. i Stockholm från 1894 och i utlandet 1904—08. Han har utfört en fontän med gruppen »Tors fiske» i brons på Adolf Fredriks torg i Stockholm, avtäckt 1903. Bland hans arbeten från senare år märkas byst av Sven Ericsson med sockelfiguren »Väverska», huggen i granit (i Borås, avtäckt 1913), konstnärens moder (byst VISNUMS H9 Skala 1:500000