Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wissler, Anders Henrik - Wissmann, Hermann von - Vissnesjuka - Wissowa, Georg - Vist (socknar) - Vist (spel) - Vista (härad) - Vista kontrakt - Wistaria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
Wissmann—Wistaria
646
av sten), »Skogsrå» (monumentalfigur) och
statyetter, ss. »Bondspelman», »Vallpojke»
och »Motvalls käring». W. är mest känd
genom sina arbeten i lergods, starkeldsgods,
urnor, vaser o. a. , G-g N.*
WFssmann, II e r m a n n von, tysk
Afrika-resande (1853—-1905). Var urspr. officer,
töre-tog 1880 tills, m. Pogge en expedition från
Loanda till Nyangwe (övre Kongo) och
fortsatte därifrån till
Sa-dani vid östkusten.
Från 1883 ledde W.
en av Leopold 11 till
s. Kongoom rådet
utsänd expedition.
Denna fastställde Kassais
nedre lopp och att
Sankuru är biflod till
Kassai. Under en ny
expedition i
Kongosta-tens tjänst 1886
undersökte W. övre
Kassai men tvangs av
urskogarna att ta ö.
riktning mot Nyangwe. Där råkade han i fara
för araberna och måste söka nå kusten över
Tanganjika, Njassa, Shire och Sambesi. Denna
resa skildrade W. i »Meine zweite
Durchque-rung Äquatorial-Afrikas» (1891). Som
kommissarie i Tyska Östafrika (1889—91 j nedslog
han ett arabuppror under Busjiri, besatte
därvid Mpwapwa och höll därigenom vägen
öppen för Stanley och Emin pascha på deras tåg
till kusten. Busjiri avrättades, varefter
hövdingarna i landets n. del underkastade sig
tyskarna, vilka därpå började pacificera s.
delen. Vid ett besök i hemlandet blev W.
adlad och utnämnd till major. 1895—96 var
han guvernör i Tyska Östafrika. — Monogr.
av A. Becker m. fl. (2:a uppl. 1907) och R.
Schmidt (1925). E. A-t.*
Vissnesjuka, sammanfattande benämning på
växtsjukdomar, förorsakade av parasiter, som
leva i växternas kärl och genom rubbning av
vattentransporten medföra plantornas
nedvissnande. Utvärtes framträder parasiten i
regel först efter plantans död. V. kan
förorsakas av bakterier (liacillus tracheiphilus på
gurkor i Amerika) och svampar, särskilt arter
av släktena Fusarium (jfr F u s a r i o s) och
Verticillium. I Sverige är Verticillium
alboa-trum den förnämsta orsaken till v.; den
angriper många växter: potatis, gurka, melon,
tomat, körsbärs- och plommonträd,
vinbärs-och krusbärsbuskar, en mängd
prydnadsväxter o. s. v. Genom sin förmåga att angripa
många olika slag av värdväxter och att som
saprofyt kvarleva i jord, där angripna växter
haft sin plats, blir den ytterst svår att
bekämpa. Särskilt ödesdigra äro angreppen på
fruktträd och bärbuskar. Man bör därför
undvika mottagliga växter, t. ex. potatis, som
mellankultur i fruktträdgårdar. Th. Lfs.
Wissowa [-så’va], Georg, tysk filolog (1859
—1931), prof. 1886—93 i Marburg och 1895—
1925 i Halle. Viktiga arbeten: »Religion und
Kultus der Römer» (1902; 2:a uppl. 1912)
samt »Gesammelte Abhandlungen zur
römi-schen Religions- und Stadtgeschichte» (1904).
W. ledde till 1907 utgivningen av den nya
uppl. av Paulys realencyklopedi och
ombesörjde ny uppl. av sakralantikviteterna i
Marquardts »Römische Staatverwaltung» samt
9:e och 10.e uppl. av Friedländers
»Sitt.en-geschichte Roms». E. St.
Vist. 1. Socken i Älvsborgs län, Redvägs
härad, omfattar Ätrans dal närmast n. om
Ulricehamn och sjön Asunden samt
omgivande höjder; 17,42 kvkm, 406 inv. (1934). 323
har åker, 1,113 har skogsmark. Ingår i
Ulricehamns, Timmele, Brunns och V:s pastorat
i Skara stift, Redvägs kontrakt.
2. Socken i Östergötlands län,
Hanekinds-härad, s. ö. om Linköping; 90,89 kvkm, 1,601
inv. (1934). Omfattar den av bergåsar
uppdelade jordbruksbygden kring Kinda kanal
och Stångån, mellan sjöarna Stora Rängen.
och Erlången. 2,073 har åker, 4,673 har
skogsmark. Större delen av V. lyder under
egendomarna Bjärka-Säby och Sturefors (se
dessa ord). Pastorat i Linköpings stift, Dom.
prosteriet.
Vist, spel, se W h i s t.
Vista, härad i Jönköpings län, vid
öster-götlandsgränsen och Vättern; 307,94 kvkm,.
7,014 inv. (1933). Omfattar landskommunerna
Gränna, Visingsö, ölmstad och Skärstad samt
omger staden Gränna. V. är huvudsaki. en.
sjörik, skogtäckt och starkt kuperad
urbergsplatå, flerstädes mer än 300 m ö. h. Norrut
vidtar Holavedens gränsskog. Mot Vättern
stupar platån brant, norr om Gränna dock,
skild från sjön av en bördig slättremsa av
samma karaktär som Visingsö i Vättern. 8,523
har åker, 15,160 har skogsmark.
Huvudnäring: jordbruk. Vägen längs Vättern är
berömd för sin utsikt. Kommunikationer:
sekartan vid Småland. Tillhör Tveta, V.
och-Mo fögderi och domsaga.
Vista kontrakt, i Växjö stift, omfattar 4i
pastorat: Gränna stads- och
landsförsamlingar; Visingsö; Skärstad; ölmstad.
Wistaria, till underfam. Papilionatae
hörande baljväxtsläkte med parbladiga blad (med’
uddblad) och ljusblå, sällan vita blommor i
hängande, oftast toppställda, mångblommiga
klasar. W. sinensis (W. floribunda; från Kina),
även kallad Glycine, odlas i varmare länder
allmänt som spaljéväxt. I Sverige uthärdan
VISTA HP
Skala 1:500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
