645 Wissmann—Wistaria 646 av sten), »Skogsrå» (monumentalfigur) och statyetter, ss. »Bondspelman», »Vallpojke» och »Motvalls käring». W. är mest känd genom sina arbeten i lergods, starkeldsgods, urnor, vaser o. a. , G-g N.* WFssmann, II e r m a n n von, tysk Afrika-resande (1853—-1905). Var urspr. officer, töre-tog 1880 tills, m. Pogge en expedition från Loanda till Nyangwe (övre Kongo) och fortsatte därifrån till Sa-dani vid östkusten. Från 1883 ledde W. en av Leopold 11 till s. Kongoom rådet utsänd expedition. Denna fastställde Kassais nedre lopp och att Sankuru är biflod till Kassai. Under en ny expedition i Kongosta-tens tjänst 1886 undersökte W. övre Kassai men tvangs av urskogarna att ta ö. riktning mot Nyangwe. Där råkade han i fara för araberna och måste söka nå kusten över Tanganjika, Njassa, Shire och Sambesi. Denna resa skildrade W. i »Meine zweite Durchque-rung Äquatorial-Afrikas» (1891). Som kommissarie i Tyska Östafrika (1889—91 j nedslog han ett arabuppror under Busjiri, besatte därvid Mpwapwa och höll därigenom vägen öppen för Stanley och Emin pascha på deras tåg till kusten. Busjiri avrättades, varefter hövdingarna i landets n. del underkastade sig tyskarna, vilka därpå började pacificera s. delen. Vid ett besök i hemlandet blev W. adlad och utnämnd till major. 1895—96 var han guvernör i Tyska Östafrika. — Monogr. av A. Becker m. fl. (2:a uppl. 1907) och R. Schmidt (1925). E. A-t.* Vissnesjuka, sammanfattande benämning på växtsjukdomar, förorsakade av parasiter, som leva i växternas kärl och genom rubbning av vattentransporten medföra plantornas nedvissnande. Utvärtes framträder parasiten i regel först efter plantans död. V. kan förorsakas av bakterier (liacillus tracheiphilus på gurkor i Amerika) och svampar, särskilt arter av släktena Fusarium (jfr F u s a r i o s) och Verticillium. I Sverige är Verticillium alboa-trum den förnämsta orsaken till v.; den angriper många växter: potatis, gurka, melon, tomat, körsbärs- och plommonträd, vinbärs-och krusbärsbuskar, en mängd prydnadsväxter o. s. v. Genom sin förmåga att angripa många olika slag av värdväxter och att som saprofyt kvarleva i jord, där angripna växter haft sin plats, blir den ytterst svår att bekämpa. Särskilt ödesdigra äro angreppen på fruktträd och bärbuskar. Man bör därför undvika mottagliga växter, t. ex. potatis, som mellankultur i fruktträdgårdar. Th. Lfs. Wissowa [-så'va], Georg, tysk filolog (1859 —1931), prof. 1886—93 i Marburg och 1895— 1925 i Halle. Viktiga arbeten: »Religion und Kultus der Römer» (1902; 2:a uppl. 1912) samt »Gesammelte Abhandlungen zur römi-schen Religions- und Stadtgeschichte» (1904). W. ledde till 1907 utgivningen av den nya uppl. av Paulys realencyklopedi och ombesörjde ny uppl. av sakralantikviteterna i Marquardts »Römische Staatverwaltung» samt 9:e och 10.e uppl. av Friedländers »Sitt.en-geschichte Roms». E. St. Vist. 1. Socken i Älvsborgs län, Redvägs härad, omfattar Ätrans dal närmast n. om Ulricehamn och sjön Asunden samt omgivande höjder; 17,42 kvkm, 406 inv. (1934). 323 har åker, 1,113 har skogsmark. Ingår i Ulricehamns, Timmele, Brunns och V:s pastorat i Skara stift, Redvägs kontrakt. 2. Socken i Östergötlands län, Hanekinds-härad, s. ö. om Linköping; 90,89 kvkm, 1,601 inv. (1934). Omfattar den av bergåsar uppdelade jordbruksbygden kring Kinda kanal och Stångån, mellan sjöarna Stora Rängen. och Erlången. 2,073 har åker, 4,673 har skogsmark. Större delen av V. lyder under egendomarna Bjärka-Säby och Sturefors (se dessa ord). Pastorat i Linköpings stift, Dom. prosteriet. Vist, spel, se W h i s t. Vista, härad i Jönköpings län, vid öster-götlandsgränsen och Vättern; 307,94 kvkm,. 7,014 inv. (1933). Omfattar landskommunerna Gränna, Visingsö, ölmstad och Skärstad samt omger staden Gränna. V. är huvudsaki. en. sjörik, skogtäckt och starkt kuperad urbergsplatå, flerstädes mer än 300 m ö. h. Norrut vidtar Holavedens gränsskog. Mot Vättern stupar platån brant, norr om Gränna dock, skild från sjön av en bördig slättremsa av samma karaktär som Visingsö i Vättern. 8,523 har åker, 15,160 har skogsmark. Huvudnäring: jordbruk. Vägen längs Vättern är berömd för sin utsikt. Kommunikationer: sekartan vid Småland. Tillhör Tveta, V. och-Mo fögderi och domsaga. Vista kontrakt, i Växjö stift, omfattar 4i pastorat: Gränna stads- och landsförsamlingar; Visingsö; Skärstad; ölmstad. Wistaria, till underfam. Papilionatae hörande baljväxtsläkte med parbladiga blad (med' uddblad) och ljusblå, sällan vita blommor i hängande, oftast toppställda, mångblommiga klasar. W. sinensis (W. floribunda; från Kina), även kallad Glycine, odlas i varmare länder allmänt som spaljéväxt. I Sverige uthärdan VISTA HP Skala 1:500000