647 Vistasjokk—Vitaby 648 den på kalljord endast i de sydligaste delarna men odlas eljest som dvärgträd i växthus och boningsrum. — Jfr bild 8 vid Tokyo. G. M-e. Vi'stasjokk, Kalix älvs nordligaste källflod, genomflyter n. ö. om Kebnekaisemassivet den som turistled anlitade dalen Vistasvagge till sjön Paittasjärvi. Viste, härad i Skaraborgs län, kring Nos-san (mellan Nossebro och Grästorp) och Lan-naån; 307,72 kvkm, 9,582 inv. (1933). Omfattar landskommunerna Bjärby, Flakeberg, Sparlösa, Slädene, Levene, Hyringa, Malma, Längnum, Tengene, Trökörna, Främmestad och Bäreberg samt Grästorps köping. V. är utpräglad jordbruksbygd med bördig slätt i n. v. kring Grästorp, efter hand övergående i småkuperad skogsbygd i s. v. och uppåt Kedumsbergen utmed s. ö. gränsen. 16.344 har åker, 7,562 har skogsmark. Kommunikationer: se kartan vid Västergötland. Tillhör Barne fögderi samt Åse, V., Barne och Laske domsaga. Visten, insjö i s. Värmland, inom Fryksdals och Kils härader, mellan nedre Klarälven och Mellan-Fryken; 33 kvkm, 64 m ö. h. Avrinner genom Kvarntorpsälven i s. till Klarälven. Vistorp, socken i Skaraborgs län, Vartofta härad, s. ö. om Falköping, pä höglandsslutt-ningarna mot Falbygden; 27.56 kvkm, 287 inv. (1934). 513 har åker, 1.035 har skogsmark. Ingår i Yllestads, Näs, V:s, Vartofta-Äsaka och Kälvene pastorat i Skara stift, Vartofta kontrakt. Wistrand, Alfred H i 1 a r i o n, läkare (1819—74), bror till A. T. W. Blev med. dr 1846, lärare i rättsmedicin vid Karol. inst. 1850, e. o. prof, i rätts- och statsmedicin 1861, t. f. medicinalråd 1866 och medicinalråd 1873. Liksom brodern ägnade sig W. åt rättsmedicinen. Han redigerade »Författningar angående medicinalväsendet i Sverige» (2 bd, 1857 —61). Dessutom fortsatte han Sackléns svenska läkarhistoria (»Sveriges läkarehistoria», nytt supplementhäfte. 1853; Ny följd, utg. av W. tills, m. A. J. Bruzelius och C. Edling, I, 1872—73). Därjämte var W. mycket anlitad i kommunala värv och var led. av sista ståndsriksdagen (1865—66). R. T-dt.* Wistrand, August Timoleon, läkare (1807—66), bror till A. H. W. Blev 1835 med. dr samt var frän 1852 t. f. och från 1862 ord. medicinalråd. W. var en duktig ämbetsman och framstående kännare av rättsmedicin; han utgav betydande arbeten i detta ämne, dels ensam, dels tills, m. A. H. W. R. T-dt.’ Wistrand, Karl, socialpolitiker (f. 1889 ®/4). jur. kand. 1911. ombudsman hos Järn-bruksförbundet och hos Mellansvenska gruv-förbundet 1920 och Järnverksföreningens sekr. s. å. W. har varit expert vid ett flertal ar-betskonferenser i Genève sedan 1927, är suppleant i socialpolitiska delegationen sedan 1927, suppleant i arbetsdomstolen sedan 1929, led. av Stockholms stadsfullmäktige sedan 1931 (högerman),led. av 1931 års ungdomsarbetslöshets-sakkunniga och av sociala rådet sedan 1933. Vistrand, Per Gustaf, kulturhistoriker, museiman (1852—1912), amanuens vid Nordiska museet 1882 och intendent för dess all mogeavd. 1906. Från 1876 begynte V. med penninganslag från Artur Hazelius göra strövtåg och resor för forskning och insamling av kulturhistoriska föremål. Ilan blev härigenom Hazelius’ närmaste hjälpare i detta hänseende, och särskilt hans bidrag till Nordiska museets allmogeavd. äro synnerligen betydande. V. skrev ett stort antal uppsatser och artiklar i museets publikationer. Hans mest betydande arbete är »Svenska folkdräkter» (1907). Bibliogr. i Fataburen 1912. N. E. H.’ Wiström, J. A., se E n å n g e r. Vi'stula, lat. namnet på Weichsel. Visue'll, syn-, uppfångad med synen. Visum, lat., »sett», officiell påskrift om v i s e r i n g (se d. o.). ViSvakarman, ind. myt., se Prajäpati. Vita, lat., liv, levnad, vandel; levnadsteckning. — V. 1 i s, livet är en strid. — V. s o'm n i u m b r e'v e, livet är en kort dröm. Vita bandet i Sverige är en gren av World’s women’s christian temperance union (W. W. C. T. U.; se Nykterhetsrörelsen, sp. 11), en kvinnorörelse, som har utbredning i ett 60-tal länder. Den infördes i Sverige 1900 av Emilie Rathou (se d. o.), som då bildade öster malmsföreningen i Stockholm. V. söker fostra kvinnorna till intresserade sociala arbetare. Organisationen har på sitt program helnykterhet för individen, rusdryckernas undanträngande i samhället, fred mellan nationerna, folken och klasserna m. m. I Sverige finnas omkr. 10,000 medl. i omkr. 250 föreningar. Lokalföreningarna ha bl. a. upprättat 20 vilohem, 3 barnhem, ett vårdhem för ogifta mödrar och deras barn, ett upptagningshem för vilsekomna unga kvinnor, en husmoders skola med kindergarten och en uppfostrings anstalt för unga flickor etc. Föreningarna an ordna årl. kurser i sömnad, barnavård, väv nad, språk m. m. Dessutom bedrives en kraf tig upplysningsverksamhet. Tidningen Vita Bandet är föreningens organ. V :s ledning utövas av en centralstyrelse, vald vid de vartannat år återkommande årsmötena; under denna sortera 18 distrikt, under distrikten lokalföreningarna. E. R-ou. Vita berget, tjeck. Bilå hora, höjd i mellersta Böhmen, v. om Prag. Om slaget på V. se Böhmen, sp. 421, Vita blodkroppar, anat., se Leukocy ter; jfr Leukocytos och Leukemi. Vitaby, socken i Kristianstads län, Albo härad, sträcker sig från s. Hanöbukten upp på Linderödsåsens sydöstligaste utlöpare; 30.41 kvkm, 1,630 inv. (1934). 1,600 har åker, 701 VISTE HD Skala 1:500000