Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Vistasjokk—Vitaby
648
den på kalljord endast i de sydligaste delarna
men odlas eljest som dvärgträd i växthus och
boningsrum. — Jfr bild 8 vid Tokyo. G. M-e.
Vi’stasjokk, Kalix älvs nordligaste källflod,
genomflyter n. ö. om Kebnekaisemassivet den
som turistled anlitade dalen Vistasvagge till
sjön Paittasjärvi.
Viste, härad i Skaraborgs län, kring
Nos-san (mellan Nossebro och Grästorp) och
Lan-naån; 307,72 kvkm, 9,582 inv. (1933).
Omfattar landskommunerna Bjärby, Flakeberg,
Sparlösa, Slädene, Levene, Hyringa, Malma,
Längnum, Tengene, Trökörna, Främmestad
och Bäreberg samt Grästorps köping. V. är
utpräglad jordbruksbygd med bördig slätt i
n. v. kring Grästorp, efter hand övergående
i småkuperad skogsbygd i s. v. och uppåt
Kedumsbergen utmed s. ö. gränsen. 16.344
har åker, 7,562 har skogsmark.
Kommunikationer: se kartan vid Västergötland.
Tillhör Barne fögderi samt Åse, V., Barne
och Laske domsaga.
Visten, insjö i s. Värmland, inom Fryksdals
och Kils härader, mellan nedre Klarälven och
Mellan-Fryken; 33 kvkm, 64 m ö. h.
Avrinner genom Kvarntorpsälven i s. till Klarälven.
Vistorp, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad, s. ö. om Falköping, pä
höglandsslutt-ningarna mot Falbygden; 27.56 kvkm, 287
inv. (1934). 513 har åker, 1.035 har
skogsmark. Ingår i Yllestads, Näs, V:s,
Vartofta-Äsaka och Kälvene pastorat i Skara stift,
Vartofta kontrakt.
Wistrand, Alfred H i 1 a r i o n, läkare
(1819—74), bror till A. T. W. Blev med. dr
1846, lärare i rättsmedicin vid Karol. inst.
1850, e. o. prof, i rätts- och statsmedicin 1861,
t. f. medicinalråd 1866 och medicinalråd 1873.
Liksom brodern ägnade sig W. åt
rättsmedicinen. Han redigerade »Författningar
angående medicinalväsendet i Sverige» (2 bd, 1857
—61). Dessutom fortsatte han Sackléns
svenska läkarhistoria (»Sveriges läkarehistoria»,
nytt supplementhäfte. 1853; Ny följd, utg.
av W. tills, m. A. J. Bruzelius och C. Edling, I,
1872—73). Därjämte var W. mycket anlitad i
kommunala värv och var led. av sista
ståndsriksdagen (1865—66). R. T-dt.*
Wistrand, August Timoleon, läkare
(1807—66), bror till A. H. W. Blev 1835 med.
dr samt var frän 1852 t. f. och från 1862 ord.
medicinalråd. W. var en duktig ämbetsman
och framstående kännare av rättsmedicin; han
utgav betydande arbeten i detta ämne, dels
ensam, dels tills, m. A. H. W. R. T-dt.’
Wistrand, Karl, socialpolitiker (f. 1889
®/4). jur. kand. 1911. ombudsman hos
Järn-bruksförbundet och hos Mellansvenska
gruv-förbundet 1920 och Järnverksföreningens sekr.
s. å. W. har varit expert vid ett flertal
ar-betskonferenser i Genève sedan 1927, är
suppleant i socialpolitiska delegationen sedan 1927,
suppleant i arbetsdomstolen sedan 1929, led. av
Stockholms stadsfullmäktige sedan 1931
(högerman),led. av 1931 års
ungdomsarbetslöshets-sakkunniga och av sociala rådet sedan 1933.
Vistrand, Per Gustaf, kulturhistoriker,
museiman (1852—1912), amanuens vid
Nordiska museet 1882 och intendent för dess all
mogeavd. 1906. Från 1876 begynte V. med
penninganslag från Artur Hazelius göra
strövtåg och resor för forskning och insamling av
kulturhistoriska föremål. Ilan blev härigenom
Hazelius’ närmaste hjälpare i detta hänseende,
och särskilt hans bidrag till Nordiska
museets allmogeavd. äro synnerligen betydande.
V. skrev ett stort antal uppsatser och
artiklar i museets publikationer. Hans mest
betydande arbete är »Svenska folkdräkter»
(1907). Bibliogr. i Fataburen 1912. N. E. H.’
Wiström, J. A., se E n å n g e r.
Vi’stula, lat. namnet på Weichsel.
Visue’ll, syn-, uppfångad med synen.
Visum, lat., »sett», officiell påskrift om
v i s e r i n g (se d. o.).
ViSvakarman, ind. myt., se Prajäpati.
Vita, lat., liv, levnad, vandel;
levnadsteckning. — V. 1 i s, livet är en strid. — V.
s o’m n i u m b r e’v e, livet är en kort dröm.
Vita bandet i Sverige är en gren av World’s
women’s christian temperance union (W. W.
C. T. U.; se Nykterhetsrörelsen, sp.
11), en kvinnorörelse, som har utbredning i ett
60-tal länder. Den infördes i Sverige 1900 av
Emilie Rathou (se d. o.), som då bildade öster
malmsföreningen i Stockholm. V. söker fostra
kvinnorna till intresserade sociala arbetare.
Organisationen har på sitt program
helnykterhet för individen, rusdryckernas
undanträngande i samhället, fred mellan nationerna,
folken och klasserna m. m. I Sverige finnas
omkr. 10,000 medl. i omkr. 250 föreningar.
Lokalföreningarna ha bl. a. upprättat 20
vilohem, 3 barnhem, ett vårdhem för ogifta
mödrar och deras barn, ett upptagningshem
för vilsekomna unga kvinnor, en husmoders
skola med kindergarten och en uppfostrings
anstalt för unga flickor etc. Föreningarna an
ordna årl. kurser i sömnad, barnavård, väv
nad, språk m. m. Dessutom bedrives en kraf
tig upplysningsverksamhet. Tidningen Vita
Bandet är föreningens organ. V :s ledning
utövas av en centralstyrelse, vald vid de
vartannat år återkommande årsmötena; under
denna sortera 18 distrikt, under distrikten
lokalföreningarna. E. R-ou.
Vita berget, tjeck. Bilå hora, höjd i
mellersta Böhmen, v. om Prag. Om slaget på
V. se Böhmen, sp. 421,
Vita blodkroppar, anat., se Leukocy
ter; jfr Leukocytos och Leukemi.
Vitaby, socken i Kristianstads län, Albo
härad, sträcker sig från s. Hanöbukten upp
på Linderödsåsens sydöstligaste utlöpare; 30.41
kvkm, 1,630 inv. (1934). 1,600 har åker, 701
VISTE HD
Skala 1:500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
