Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
659
Vitfisk—Vitoria
660
V. tillhörde från 1300-talet Kyrkostaten.
— Jfr C. Pinzi, »Storia della cittå di V.»
(4 bd, 1887—1913).
Vitfisk, benämning på vitvalen,
Delphi-napterus leucas (se Valar, sp. 1302).
Vitfjärilar, zool., se Pieridae.
Vit förgätmigej, bot., se Omphalodes.
Vitgarvning, se Al ungar v n ing.
Vitgran, bot., se Gran, sp. 925.
Witherlt, rombiskt (se Kristallsystem)
kristalliserande mineral av bariumkarbonat,
Ba CO3, med spec. v. 4,27—4,35. W. är isomorf
med aragonit, cerussit och strontianit. N. Zn.
Withers [mi’öoz], H a r 11 e y, engelsk
nationalekonom och tidningsman (f. 1867). Blev
1894 medarbetare i Times och var 1905—
10 chef för dess handelsavdelning. 1916—33
utgav W. Economist. Bland hans arbeten
märkas »The meaning of money» (1909; flera
senare uppl. och övers, till andra språk),
»Stocks and shares» (1910), »International
fi-nance» (1916), »War-time financial problems»
(1919), »The case for capitalism» (1920),
»Money» (1927) och »Money in the melting pot»
(1932). V. S-g.*
Viti Levu, se Fidjiöarna.
Vitillgo, med., se Leukoderma.
Vitfm, biflod till Lena (se d. o.).
Vitis, socken, se H v i 11 i s.
Vitis, bot., se V i n r a n k a.
Vitiöarna, se Fidjiöarna.
-vitj, - i t j, rysk patronymisk ändelse, som
betyder son, ättling, t. ex. Vladimir
Aleksand-rovitj (lljitj) = Vladimir, Alexanders (Iljas)
son. Motsv. ändelse finnes i egennamn i andra
slaviska språk, ss. po. (w)icz (t. ex. [-Sienkie-wicz},-] {+Sienkie-
wicz},+} serbokroat. (v)ic (t. ex. Popovié, Jagiå).
Vit jura, se Jura systemet, sp. 1278.
Witkakoppling, fys., se
Röntgenstrålning, sp. 104 och bild 13.
Vit kanel, bot., se Canellaceae.
Vitklöver, bot., se Klöversläktet.
Vitkovice [vi’tkåvitsä], ty. Witkowitz,
stadsdel i Moravskä Ostrava (se d. o.).
Witkowski [-kå’f-], Georg, tysk
litteraturhistoriker (f. 1863), bror till M. Härden
(se d. o.); var 1896
—1933 prof, i
Leipzig. Skr.: »Goethe»
(1899; 3:e uppl. 1923),
»Das deutsche Drama
des 19. Jahrhunderts»
(1904; 5:e uppl. 1923),
»Die Entwicklung der
deutschen Literatur
seit 1830» (1912),
»Textkritik und
Edi-tionstechnik neuerer
Schriftwerke» (1924)
m. m. W. har varit
mycket verksam som
utgivare och redigerar sedan 1909
Zeit-schrift für Bücherfreunde. R-n B.
Witkowsky [-kå’fski], Viatcheslav,
rysksvensk pianist (f. 1902), f. i Petersburg. Har
sedan 1923 verkat i Stockholm och där ofta
framträtt som solist och ackompanjatör. W.
har även konserterat i det övriga Sverige,
grannländerna, Tyskland och Polen. H. G-t.
Vitkulleras, se Fjällboskap.
Vitkål, bot., se K å 1.
Piazza del Duomo i Viterbo.
Vitiing, zool., se Torskfiskar, sp. 492
och bild 2.
WFtloof [-läf], bot., se Sallat.
Vitlök, bot., se Löksläktet.
Vitlöksört, bot., se Löktrav.
Vit mahogny, bot., se Anacardium.
Witmar, se Ansgarius.
Vitmetaller, en del legeringar mellan an
timon och tenn, som inom maskintekniken
användas i lager för att minska friktion och
slitning av axeln. 1. B.
Vitmossa, Spha’gnum, artrikt bladmossläkte
av fam. Sphagnaceae. V. växa på fuktiga
ställen, vissa t. o. m. helt nedsänkta i vatten.
De utgöra mossarnas viktigaste växtformer
men ingå även ofta i sumpskogar och kärr.
En mängd torvmarker uppbyggas till vä
sentlig del av vitmossrester. En del v.
bilda täta och kraftiga tuvor, andra växa
i lösa mattor. — V. ha en mycket karak
teristisk byggnad. Stammen är försedd med
regelbundet ordnade grenknippen. Bladen äro
nervlösa, och cellerna i dem, som bilda ett
enkelt skikt, äro av två slag, dels små kloro
fyllförande celler, dels större, färglösa, luft
el. vattenfyllda hyalinceller. De senare ha
spiral- el. ringformiga lister och vanl. hål el.
porer av olika form och storlek i ytterväggar
na. På grund av denna byggnad kunna v.
kapillärt uppsuga och kvarhålla mycket vatten.
I Sverige vanliga v. äro Sphagnum fuscum,
K rubellum, S. magellanicum, allmänna på
högmossar, S. papillosum på norrländska starr
myrar, S. Girgensohnii på fuktig skogsmark
samt S. acutifolium i myrkanter och på fuk
tiga klippor etc. Rödaktiga v. kallas stundom
r ö d m o s s a. Vissa arter nyttjas som isole
ringsmaterial. — Jfr Bladmossor, med
bild 1—3. — Litt.: C. Warnstorf, »Sphagnales
—Sphagnaceae (Sphagnologiae universalis)»
(1911; i Englers »Pflanzenreich»). C. Mm
Vitmosstorv, bot., se Torv, sp. 503, och
Torvkemi.
Vitmålla, bot., se Mållsläktet.
Vitmässing, Bathmetall, Prins me
tall, vitgul legering av omkr. 55 % koppar
och 45 % zink. Den brukas till knappar, ljus
stakar, husgerådsartiklar o. dyl. I. B.
Vitnos, zool., se Delfin.
Vitnäbbad islom, zool., se Lomsläktet.
Wi’told, storfurste av Litauen, se V i t o v t.
Vitoria [<oitå’ria], huvudstad i sp. prov.
Ålava, en av Baskiska provinserna, nära
Eb-ros biflod Zadorra; 40,641 inv. (1931);
biskops
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
