659 Vitfisk—Vitoria 660 V. tillhörde från 1300-talet Kyrkostaten. — Jfr C. Pinzi, »Storia della cittå di V.» (4 bd, 1887—1913). Vitfisk, benämning på vitvalen, Delphi-napterus leucas (se Valar, sp. 1302). Vitfjärilar, zool., se Pieridae. Vit förgätmigej, bot., se Omphalodes. Vitgarvning, se Al ungar v n ing. Vitgran, bot., se Gran, sp. 925. Witherlt, rombiskt (se Kristallsystem) kristalliserande mineral av bariumkarbonat, Ba CO3, med spec. v. 4,27—4,35. W. är isomorf med aragonit, cerussit och strontianit. N. Zn. Withers [mi'öoz], H a r 11 e y, engelsk nationalekonom och tidningsman (f. 1867). Blev 1894 medarbetare i Times och var 1905— 10 chef för dess handelsavdelning. 1916—33 utgav W. Economist. Bland hans arbeten märkas »The meaning of money» (1909; flera senare uppl. och övers, till andra språk), »Stocks and shares» (1910), »International fi-nance» (1916), »War-time financial problems» (1919), »The case for capitalism» (1920), »Money» (1927) och »Money in the melting pot» (1932). V. S-g.* Viti Levu, se Fidjiöarna. Vitillgo, med., se Leukoderma. Vitfm, biflod till Lena (se d. o.). Vitis, socken, se H v i 11 i s. Vitis, bot., se V i n r a n k a. Vitiöarna, se Fidjiöarna. -vitj, - i t j, rysk patronymisk ändelse, som betyder son, ättling, t. ex. Vladimir Aleksand-rovitj (lljitj) = Vladimir, Alexanders (Iljas) son. Motsv. ändelse finnes i egennamn i andra slaviska språk, ss. po. (w)icz (t. ex. [-Sienkie-wicz},-] {+Sienkie- wicz},+} serbokroat. (v)ic (t. ex. Popovié, Jagiå). Vit jura, se Jura systemet, sp. 1278. Witkakoppling, fys., se Röntgenstrålning, sp. 104 och bild 13. Vit kanel, bot., se Canellaceae. Vitklöver, bot., se Klöversläktet. Vitkovice [vi'tkåvitsä], ty. Witkowitz, stadsdel i Moravskä Ostrava (se d. o.). Witkowski [-kå'f-], Georg, tysk litteraturhistoriker (f. 1863), bror till M. Härden (se d. o.); var 1896 —1933 prof, i Leipzig. Skr.: »Goethe» (1899; 3:e uppl. 1923), »Das deutsche Drama des 19. Jahrhunderts» (1904; 5:e uppl. 1923), »Die Entwicklung der deutschen Literatur seit 1830» (1912), »Textkritik und Edi-tionstechnik neuerer Schriftwerke» (1924) m. m. W. har varit mycket verksam som utgivare och redigerar sedan 1909 Zeit-schrift für Bücherfreunde. R-n B. Witkowsky [-kå'fski], Viatcheslav, rysksvensk pianist (f. 1902), f. i Petersburg. Har sedan 1923 verkat i Stockholm och där ofta framträtt som solist och ackompanjatör. W. har även konserterat i det övriga Sverige, grannländerna, Tyskland och Polen. H. G-t. Vitkulleras, se Fjällboskap. Vitkål, bot., se K å 1. Piazza del Duomo i Viterbo. Vitiing, zool., se Torskfiskar, sp. 492 och bild 2. WFtloof [-läf], bot., se Sallat. Vitlök, bot., se Löksläktet. Vitlöksört, bot., se Löktrav. Vit mahogny, bot., se Anacardium. Witmar, se Ansgarius. Vitmetaller, en del legeringar mellan an timon och tenn, som inom maskintekniken användas i lager för att minska friktion och slitning av axeln. 1. B. Vitmossa, Spha'gnum, artrikt bladmossläkte av fam. Sphagnaceae. V. växa på fuktiga ställen, vissa t. o. m. helt nedsänkta i vatten. De utgöra mossarnas viktigaste växtformer men ingå även ofta i sumpskogar och kärr. En mängd torvmarker uppbyggas till vä sentlig del av vitmossrester. En del v. bilda täta och kraftiga tuvor, andra växa i lösa mattor. — V. ha en mycket karak teristisk byggnad. Stammen är försedd med regelbundet ordnade grenknippen. Bladen äro nervlösa, och cellerna i dem, som bilda ett enkelt skikt, äro av två slag, dels små kloro fyllförande celler, dels större, färglösa, luft el. vattenfyllda hyalinceller. De senare ha spiral- el. ringformiga lister och vanl. hål el. porer av olika form och storlek i ytterväggar na. På grund av denna byggnad kunna v. kapillärt uppsuga och kvarhålla mycket vatten. I Sverige vanliga v. äro Sphagnum fuscum, K rubellum, S. magellanicum, allmänna på högmossar, S. papillosum på norrländska starr myrar, S. Girgensohnii på fuktig skogsmark samt S. acutifolium i myrkanter och på fuk tiga klippor etc. Rödaktiga v. kallas stundom r ö d m o s s a. Vissa arter nyttjas som isole ringsmaterial. — Jfr Bladmossor, med bild 1—3. — Litt.: C. Warnstorf, »Sphagnales —Sphagnaceae (Sphagnologiae universalis)» (1911; i Englers »Pflanzenreich»). C. Mm Vitmosstorv, bot., se Torv, sp. 503, och Torvkemi. Vitmålla, bot., se Mållsläktet. Vitmässing, Bathmetall, Prins me tall, vitgul legering av omkr. 55 % koppar och 45 % zink. Den brukas till knappar, ljus stakar, husgerådsartiklar o. dyl. I. B. Vitnos, zool., se Delfin. Vitnäbbad islom, zool., se Lomsläktet. Wi'told, storfurste av Litauen, se V i t o v t. Vitoria [<oitå'ria], huvudstad i sp. prov. Ålava, en av Baskiska provinserna, nära Eb-ros biflod Zadorra; 40,641 inv. (1931); biskops