Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
663
Vitryssar—Vit slavhandel
664
som en s. v. storrysk dialekt (jfr Ryska
språket), som bildar övergång till
ukrainskan. V. talas av vitryssarna (se d. o.). V.
(med kyrkslavisk-polsk färgning) var officiellt
språk i storfurstendömet Litauen före dess
förening med Polen.
Obetonat e övergår i v. till ja, och liksom
i den s. ryskan övergår obetonat o till a.
Dessa växlingar antydas i skriften. Till följd
härav bli ordstammarna ofta, då accenten är
flyttbar, även grafiskt förvanskade. Muljerat
d och t ha utvecklats till mjukt dz och c.
Ursprungligt v, u och hårt l övergå ofta till
co-Det vitryska alfabetet är i det närmaste
identiskt med det ryska. På polskt område
begagnas en ortografi, utformad efter
polsk-tjeckiskt mönster. — Litt.: 1. I. Nosovic, »Slovar’
bèlorusskago narécija» (1874); E. F. Karskij,
»Bèlorusskaja rèc» (1918); M. Garecki,
»Bela-ruska-maskouski slounik» (1920). R. E-m.
Vitryssar, östslaviskt folk, huvudsaki.
bosatt i Vitryssland (drygt hälften), vidare i
angränsande delar av Polen, Lettland, Ryska
sovjetrepubliken och Ukraina. V :s nationella
egenart har först på senare årtionden mera
beaktats; de äro övervägande bönder och ha
intill senaste tider varit kulturellt
efterblivna. Sitt namn torde de ha efter sina vanl.
vita, hemvävda kläder. Sammanlagt uppgå
de till över 8 mill. — Ry. monogr. om v. av
E. F. Karskij (3 dir, 1904—22). A. A-t.
Vitryssland, Vitryska socialistiska
sovjetrepubliken, ry. Belorusskaja sot
sia-listitjeskaja sovetskaja respublika (förk.
BSSR), en av förbundsstaterna inom
Sovjetunionen, vid gränsen mot Polen och Lettland;
126,792 kvkm, 5,290,300 inv. (1931);
huvudstad: Minsk. V. avvattnas av Dnjepr med
bifloder samt övre Düna. S. delarna upptagas
av vidsträckta sumpmarker; n. delarna bilda
ett sjörikt moränlandskap. Av befolkningen
voro 1926 80,6 % vitryssar och 8,2 % judar
(mest i städerna), dessutom ryssar, ukrainare,
polacker m. fl. Huvudnäring är jordbruket,
vars viktigaste produkter äro råg, havre och
potatis; betydande nötboskaps- och
svinskötsel. Industrien omfattar främst tillv. av
livsmedel, trävaror, papper m. m. — V. bildades
1919 av delar av guv. Minsk och utvidgades
väsentligt 1924—26. Om dess ställning inom
Sovjetunionen jfr Ryssland, sp. 1329.
Vitry-sur-Seine [vitri’-syr-sä’n], stad i fr.
dep. Seine; s. fabriksförstad till Paris; 41,919
inv. (1931).
Vits (av ty. Witz, kvickhet) el. Ordlek
(fr. calembour), skämtsam
ordsammanställning, som bygger på av homonymien mellan
olika ord (ordgrupper) eller av ett ords (en
ordgrupps) flertydighet uppstående oväntade
idéassociationer; i motsats till ordlek ges
ordet v. ofta en pejorativ innebörd. Ex. på v.
(det i dubbel betydelse tagna ordet
kursiverat): »Renhållning är ej alltid lappverk.»
»Så, du har varit i Marstrand i sommar, nå, hur
fann du vattnet?» Svar: »Det var väl ingen
konst.» I det senare ex. är det flertydiga
ordet dels tonlöst biord, dels huvudord i satsen.
V. få ofta gåtans form, t. ex. »Vad är det för
likhet och skillnad mellan en tandläkare och
en brandsoldat?» Svar: »Båda rycka ut, den
ene tänder, den andre släcker.» Ibland
gö-res en mindre förändring av språkformen,
t. ex. persilje-ström för Per Siljeström och
folketymologien »skärkötteri» för
»charcu-teri». Ibland ger det tvetydiga ordet
(ordgruppen) egentlig mening endast i sin ena
betydelse, t. ex. Göteborgsfotografen Aron
Jonasons svar på Oskar H:s komplimang om
hans blixtrande kvickhet: »När den ene
blixtrar, åskar den andre.» Stundom består
lustigheten i en uppradning och upprepning av de
homonyma orden, t. ex. ty. »Fuhrleute, die
vor einem Schokoladenladen Laden laden,
laden Ladenmädchen zum Tanze ein». Till
v. kunna även räknas travesteringar av kända
uttryck, t. ex. ord- el. bibelspråk, samt
avsiktliga felöversättningar, t. ex. av
Nord-stjärneordens devis »Nescit occasum» (Ilon
vet ej någon nedgång) till »Hon vet ej på
vem hon faller».
Litt.: G. Cederschiöld, »Om ordlekar» etc.
(1910); S. Freud, »Der Witz und seine
Be-ziehung zum Unbewussten» (1905; flera uppl.;
även i »Gesammelte Schriften», bd 9, 1925).
Vitsand, förr V i 11 s a n d, socken i
Värmlands län, Fryksdals härad, omfattar de till
övre Fryken avflytande Mangsliälvens och
Ljusnans dalar samt omgivande höglänta
skogsbygder; 216,45 kvkm, 2,018 inv. (1934).
1,013 har åker, 16,303 har skogsmark.
Egendomar: Kristinefors och Vägsjöfors, båda f. d.
järnbruk. Pastorat i Karlstads stift,
Fryksdals kontrakt.
Vitsida, zool., se Delfin.
Vit silkesapa, zool., se K 1 o a p o r.
Vitsippa, bot., se Sippsläktet.
Vitskäggspekäri, zool., se Navelsvin.
Vitsköl [-sköl], cistercienskloster på
Jylland, upprättat mellan okt. 1157 och april
1158 med bl. a. munkar från Värnhem (se
K. B. Westman, »Den svenska kyrkans
utveckling», 1915). V. indrogs efter
reformationen till danska kronan. — Monogr. av J. B.
Löffler (1900). B. H-d.
Vit slavhandel, enl. internationell
beteckning Handel med kvinnor och barn,
den organiserade affärsverksamhet, som
avser att genom falska förespeglingar om goda
platser i utlandet locka unga kvinnor att
emigrera för att sedan få dem sålda till
otuktshus. Trafiken, som kan spåras långt
tillbaka i tiden, bedrives numera efter fullt
moderna handelsprinciper.
Den av Nationernas förbund 1923 tillsatta
expertkommitténs undersökning rörande v:s
omfattning och arbetsmetoder visar, att
offren, som rekryteras från de flesta av Europas
stater, på regelbundna, noggrant utstakade
resrouter föras till resp, bestämmelseorter,
främst Nordafrika och de sydamerikanska
republikerna. Den största avsättningsorten
är Buenos Aires. Den europeiska
exporthandeln går dessutom till Egypten, Suez och
Indien. Transporterna från Ryssland til)
Orienten gå ofta över Odessa. Warszawa
betecknas även som en av kvinnohandelns
centralpunkter. I Paris o. a. franska städer
tjäna vissa kaféer och restauranger som
»börslokaler». Platsförmedlare och
kommissionskontor förse bordellerna med nya offer.
Expertkommitténs rapport indelar offren i
tre kategorier: de redan prostituerade, som
utan starkare motstånd följa med, de till
hälften medvetna, som resa av äventyrslust,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
