Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vit slavhandel, Handel med kvinnor och barn - Vitsord - Vitsvansad guereza - Vitså hamn - Vitsärk, Hvitsärk - Witte, De - Witt, Otto Nikolaus - Vittangi - Vittangivaara - Vittangi älv - Vittaryd - Witte, De - Witte, Bror Otto Hernfrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
665
Vitsord—Witte, B. O. H.
666
och de fullkomligt oskyldiga, som måste
lockas med list. Det vill synas, som de båda
förstnämnda kategorierna f. n. vore talrikast.
Men enl. rapporten är det ännu många unga
kvinnor, som i god tro söka utkomst på
främmande arbetsmarknader, där de ofta gå under.
Även bland svensk kvinnlig ungdom torde v:s
agenter ha relativt lätt att under
platsförmedlingens skylt infånga sina offer. Med de
brister, som härvid vidlåda svensk
lagstiftning, har det hittills visat sig så gott som
omöjligt att åstadkomma bevisning och få
de brottsliga befordrade till straff.
Arbetet mot v. leder sitt upphov från
England. 1899 hölls i London den första
internationella kongressen för bekämpandet av
detta onda, och såsom följd härav framlade
en internationell regeringskonferens i Paris
förslag till en konvention i liknande syfte
staterna emellan. Den del av förslaget, som
kallas »Arrangement», ratificerades av
Sverige 28 okt. 1904. Den innehåller
överenskommelser om fullföljande, utan hänsyn till
landgränsen, av åtgärder mot dem, som gå v:s
ärenden, om kontrollåtgärder beträffande
unga kvinnors in- och utvandring, skärpta
bestämmelser rörande in- och
utlämningstrak-tater m. m. Detta »Arrangement» har
ytterligare utvidgats genom konventionen i Paris
1910 och den i Genève 1921, som bl. a.
innehåller förslag om skyddsålderns höjande till
21 år, om åtgärder mot misstänkta
platsför-medlingsbyråer m. m. Sistnämnda konvention
ratificerades av Sverige 1925.
Londonkongressen bildade för v:s
bekämpande de s. k. nationalkommittéerna. Sådana
kommittéer finnas i de flesta av Europas och
många utomeuropeiska länders huvudstäder.
Den svenska nationalkommittén
grundades 1902 och stiftade sedermera till stöd för
arbetet föreningen Vaksamhet, som har
sin byrå (sedan 1904) i Stockholm och bl. a.
kostnadsfritt meddelar unga kvinnor råd och
upplysningar om platser och inackorderingar
i utlandet. Föreningen har bistått mer än
25,000 unga kvinnor.
Litt.: Föreningen Vaksamhets
Årsberättelser 1903—32; J. Schrank, »Der
Mädchenhan-del und seine Bekämpfung» (1904); II.
Wage-ner, »Der Mädchenhandel» (1911); A.
Lilje-falck, »Den hvide slavehandel» (1911); [Clara
Wahlström,] »Den hvita slafhandeln» (1914);
Nationernas förbunds rapporter 1927 och
1928; J. Ninck, »Frauen- und Kinderhandel
in Asien» (1933). C. W-m.
Vitsord, jur. I äldre svensk rätt åsyftades
med v. särskilt rätten att föra bevis i
rättegång; då det var och ansågs vara en förmån
för part att få förebringa bevis för sitt
rätts-påstående, sades den part, som denna förmån
tillkom, äga v. Enl. numera gällande rätt och
rättsuppfattning är det en börda, ej en
fördel att bevisa, och i enlighet därmed
betecknas ej nödvändigheten för part i sådant
hänseende som v. — Ordet finns dock på flera
ställen i 1734 års lag men i skiftande
betydelser. I rättegångsbalken kap. 17 §§ 1, 20,
24, 26 betyder det närmast bevisvärde el.
-kraft hos ett bevismedel. I ärvdabalken kap.
11 § 2 betyder det närmast avgöranderätt.
Även i senare lagar förekommer v. i nu
nämnda el. mellan dem varierande betydelser,
se t. ex. nya giftermålsbalken kap. 8 § 7. —
Att något vitsordas innebär i lagtext, att dess
riktighet intygas, se t. ex. § 20 i lagen om
barn utom äktenskap 14 juni 1917. T. E.
Vitsvansad guereza [-gere’sa], zool., se K
o-1 o b e r.
Vitså hamn, se Västerhaninge.
Vitsärk, Hvitsärk, se Ragnar
Lodbro k.
Witt, De, se De Witt.
Witt, OttoNikolaus, tysk kemist (1853
—1915), från 1891 prof, i kemisk teknologi,
från 1898 därjämte
rektor vid tekniska
högskolan i Berlin.
W. framställde nya
organiska färgämnen
och utvecklade en
berömd teori för de
organiska
färgämnenas konstitution. Han
utförde även arbeten
inom de sällsynta
jordarternas och
lervarornas kemi. —
Biogr. av E. Noelting i
Berichte der Deutschen
Chemischen Gesellschaft 1916. K. A. V-g.*
Vkttangi, kapellförsamling i Norrbottens
län, omfattar sydöstligaste delen av
Jukkas-järvi (jfr d. o. och kartan vid Lappland),
kring Torne älv och dess biälv V. älv; 6,280
kvkm, 3,272 inv. (1934). Kyrkbyn (940 inv.)
är viktig vägknut för bl. a. vägarna till
Karesuando och Kiruna; skolhem, tingshus,
sjukstuga.
Vkttangivaara [-vära], ett av de högsta och
vidast synliga bergen på myrområdet n. ö.
om Kiruna, i n. Lappland, s. om sjön
Vittangi-järvi, 838 m ö. h.
VTttangi älv, vänsterbiflod till Torne älv,
i n. Lappland (se kartan vid d. o.),
genomflyter i övre loppet sjön Vittangijärvi (12
kvkm, 440 m ö. h.); flodområde 1,830 kvkm.
Vittaryd, socken i Kronobergs län,
Sunner-bo härad, i den delvis sanka skogsbygden
mellan sjöarna Bolmen och Vidöstern; 60.bo kvkm,
485 inv. (1934). 474 har åker, 3,569 har
skogsmark. Egendom: Erikstad (se d. o.). Ingår i
Berga, V :s och Dörarps pastorat i Växjö stift,
Sunnerbo kontrakt.
Wi’tte, De, se De Witte.
Witte, Bror Otto Hemfrid, botanist
(f. 1877 13/7>, fil. dr i Uppsala 1906,
föreståndare för vallväxtavd.
vid Sveriges
utsädes-förening i Svalöv 1907,
föreståndare och chef
för Svenska
mosskul-turföreningen i
Jönköping 1921, förordnad
till föreståndare för
Statens centrala
frö-kontrollanstalt 1924,
prof, och föreståndare
1927. Sedan 1925 har
W. varit inspektör
för de
statsunderstödda frökontrollanstal-
terna. Han har företagit studieresor till flera
europeiska länder och Nordamerika. W. har
huvudsaki. ägnat sig åt den praktiska bota-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
