665 Vitsord—Witte, B. O. H. 666 och de fullkomligt oskyldiga, som måste lockas med list. Det vill synas, som de båda förstnämnda kategorierna f. n. vore talrikast. Men enl. rapporten är det ännu många unga kvinnor, som i god tro söka utkomst på främmande arbetsmarknader, där de ofta gå under. Även bland svensk kvinnlig ungdom torde v:s agenter ha relativt lätt att under platsförmedlingens skylt infånga sina offer. Med de brister, som härvid vidlåda svensk lagstiftning, har det hittills visat sig så gott som omöjligt att åstadkomma bevisning och få de brottsliga befordrade till straff. Arbetet mot v. leder sitt upphov från England. 1899 hölls i London den första internationella kongressen för bekämpandet av detta onda, och såsom följd härav framlade en internationell regeringskonferens i Paris förslag till en konvention i liknande syfte staterna emellan. Den del av förslaget, som kallas »Arrangement», ratificerades av Sverige 28 okt. 1904. Den innehåller överenskommelser om fullföljande, utan hänsyn till landgränsen, av åtgärder mot dem, som gå v:s ärenden, om kontrollåtgärder beträffande unga kvinnors in- och utvandring, skärpta bestämmelser rörande in- och utlämningstrak-tater m. m. Detta »Arrangement» har ytterligare utvidgats genom konventionen i Paris 1910 och den i Genève 1921, som bl. a. innehåller förslag om skyddsålderns höjande till 21 år, om åtgärder mot misstänkta platsför-medlingsbyråer m. m. Sistnämnda konvention ratificerades av Sverige 1925. Londonkongressen bildade för v:s bekämpande de s. k. nationalkommittéerna. Sådana kommittéer finnas i de flesta av Europas och många utomeuropeiska länders huvudstäder. Den svenska nationalkommittén grundades 1902 och stiftade sedermera till stöd för arbetet föreningen Vaksamhet, som har sin byrå (sedan 1904) i Stockholm och bl. a. kostnadsfritt meddelar unga kvinnor råd och upplysningar om platser och inackorderingar i utlandet. Föreningen har bistått mer än 25,000 unga kvinnor. Litt.: Föreningen Vaksamhets Årsberättelser 1903—32; J. Schrank, »Der Mädchenhan-del und seine Bekämpfung» (1904); II. Wage-ner, »Der Mädchenhandel» (1911); A. Lilje-falck, »Den hvide slavehandel» (1911); [Clara Wahlström,] »Den hvita slafhandeln» (1914); Nationernas förbunds rapporter 1927 och 1928; J. Ninck, »Frauen- und Kinderhandel in Asien» (1933). C. W-m. Vitsord, jur. I äldre svensk rätt åsyftades med v. särskilt rätten att föra bevis i rättegång; då det var och ansågs vara en förmån för part att få förebringa bevis för sitt rätts-påstående, sades den part, som denna förmån tillkom, äga v. Enl. numera gällande rätt och rättsuppfattning är det en börda, ej en fördel att bevisa, och i enlighet därmed betecknas ej nödvändigheten för part i sådant hänseende som v. — Ordet finns dock på flera ställen i 1734 års lag men i skiftande betydelser. I rättegångsbalken kap. 17 §§ 1, 20, 24, 26 betyder det närmast bevisvärde el. -kraft hos ett bevismedel. I ärvdabalken kap. 11 § 2 betyder det närmast avgöranderätt. Även i senare lagar förekommer v. i nu nämnda el. mellan dem varierande betydelser, se t. ex. nya giftermålsbalken kap. 8 § 7. — Att något vitsordas innebär i lagtext, att dess riktighet intygas, se t. ex. § 20 i lagen om barn utom äktenskap 14 juni 1917. T. E. Vitsvansad guereza [-gere'sa], zool., se K o-1 o b e r. Vitså hamn, se Västerhaninge. Vitsärk, Hvitsärk, se Ragnar Lodbro k. Witt, De, se De Witt. Witt, OttoNikolaus, tysk kemist (1853 —1915), från 1891 prof, i kemisk teknologi, från 1898 därjämte rektor vid tekniska högskolan i Berlin. W. framställde nya organiska färgämnen och utvecklade en berömd teori för de organiska färgämnenas konstitution. Han utförde även arbeten inom de sällsynta jordarternas och lervarornas kemi. — Biogr. av E. Noelting i Berichte der Deutschen Chemischen Gesellschaft 1916. K. A. V-g.* Vkttangi, kapellförsamling i Norrbottens län, omfattar sydöstligaste delen av Jukkas-järvi (jfr d. o. och kartan vid Lappland), kring Torne älv och dess biälv V. älv; 6,280 kvkm, 3,272 inv. (1934). Kyrkbyn (940 inv.) är viktig vägknut för bl. a. vägarna till Karesuando och Kiruna; skolhem, tingshus, sjukstuga. Vkttangivaara [-vära], ett av de högsta och vidast synliga bergen på myrområdet n. ö. om Kiruna, i n. Lappland, s. om sjön Vittangi-järvi, 838 m ö. h. VTttangi älv, vänsterbiflod till Torne älv, i n. Lappland (se kartan vid d. o.), genomflyter i övre loppet sjön Vittangijärvi (12 kvkm, 440 m ö. h.); flodområde 1,830 kvkm. Vittaryd, socken i Kronobergs län, Sunner-bo härad, i den delvis sanka skogsbygden mellan sjöarna Bolmen och Vidöstern; 60.bo kvkm, 485 inv. (1934). 474 har åker, 3,569 har skogsmark. Egendom: Erikstad (se d. o.). Ingår i Berga, V :s och Dörarps pastorat i Växjö stift, Sunnerbo kontrakt. Wi'tte, De, se De Witte. Witte, Bror Otto Hemfrid, botanist (f. 1877 13/7>, fil. dr i Uppsala 1906, föreståndare för vallväxtavd. vid Sveriges utsädes-förening i Svalöv 1907, föreståndare och chef för Svenska mosskul-turföreningen i Jönköping 1921, förordnad till föreståndare för Statens centrala frö-kontrollanstalt 1924, prof, och föreståndare 1927. Sedan 1925 har W. varit inspektör för de statsunderstödda frökontrollanstal- terna. Han har företagit studieresor till flera europeiska länder och Nordamerika. W. har huvudsaki. ägnat sig åt den praktiska bota-