671 Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 672 av en silvermedalj. Av akad:s Handl. ut-kommo 5 dir: d. 1 1755, d. 2 1776, d. 3 1780, d. 4 1783 och d. 5 (bekostad av Gustav 111) 1788. — Lovisa Ulrikas V. återuppväcktes under förändrad skepnad i den av Gustav III 1786 stiftade Svenska akademien, under det att V. ersattes av Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (se d. o.). — Jfr B. E. Hildebrand i Vitt.-akad:s Handl., bd 21, 1855; G. Göthe, »Historisk öfversigt af de vittra samfunden i Sverige» etc. (1875); »Kungl. vitterhetsakademiens dagbok 1773— 1782» (1930). (A. S-k.) Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (gr. 20 mars 1786) skall enl. sina 22 sept. 1933 förnyade stadgar ha till bestämmelse »att främja studiet av historien, anti-kviteterna och övriga humanistiska vetenskaper; att ha högsta tillsyn över landets forn-lämningar samt över de av statens samlingar, som äro eller varda åt akademiens vård anförtrodda; att granska förslag till medaljer, som skola präglas å kungl. myntet, ävensom förslag till offentliga inskrifter; samt att i frågor, som höra till området för akademiens verksamhet, avgiva utlåtande, när sådana av K. m:t infordras eller av offentlig ämbets-myndighet begäres». V. utgöres av högst 10 svenska hedersled., högst 50 svenska arbetande led., fördelade på en historisk-antikvarisk klass och en filosofisk-filologisk med högst 25 i vardera. Härtill komma högst 24 utländska led., fördelade på samma två klasser, samt ett obestämt antal svenska och utländska korrespondenter. De sistnämnda äga ej rätt att deltaga i V:s förhandlingar. V. håller ord. sammanträde första helgfria tisdag i varje månad och har sin högtidsdag 20 mars (vanl. i riddarhuset). V. väljer årl. preses, tillika ordf, i sin klass. Den andra klassen utser årl. inom sig en ordf. Riksantikvarien (se d. o.) är såväl V :s som den historisk-antikva-riska klassens sekr.; den andra klassen utser inom sig en särskild sekr. Under V :s vård äro ställda: Statens historiska museum, där V:s lokaler befinna sig, Kungl. myntkabinettet, Antikvarisk-numismatiska biblioteket, Antikvarisk-topografiska arkivet och östasiatiska samlingarna. Samtliga dessa statssam-lingar förvaltas av V:s särskilda tjänstemän. V :s förvaltningsutskott, som består av preses, riksantikvarien, den särskilda klassordföranden samt tre valda led. (i vissa fall även äldste antikvarien), utövar bl. a. dess beslutanderätt i ett flertal inre tjänsteärenden samt om åtgärder till fornlämningarnas vård. I sistnämnda avseende utövas V:s verksamhet av riksantikvarien. V. utser inom sig en del mindre nämnder (bl. a. en historisk, en antikvarisk och en filologisk samt en för beredning av inskriftsärenden), till vilka vissa ärenden kunna hänskjutas. V. åtnjuter huvudsaki. för museisamlingarnas och fornminnesvårdens skötsel ett statsanslag av 268,950 kr. (1933—34), och dess egna fonder uppgingo 1933 till 2,983,363 kr. Bland dessa märkas K. V. Bergers fond på 291,589 kr., E. G. Hjertbergs på 255,391 kr. (som anlitas för att avlöna en numismatisk antikvarie), H. F. Antells och J. H. Scharps donationer på vardera omkr. 100,000 kr., Oscar Montelius’ på 70,258 kr., Gustav Adolfsfonden till de svenska kulturminnenas vård på 527,414 kr. samt Daniel Engelkes på 1,490,374 kr. De flesta av dessa fonder äro avsedda att understödja vissa särskilda grenar av V :s verksamhet. Vissa donationer (t. ex. O. Björnstier nas, B. v. Beskows, J. F. Loubats, Karl och Betty Warburgs och delvis O. Montelius’) äro avsedda för vetenskapliga pris i olika ämnen. Det Loubatska priset utdelas av V. vart 5:e år för på nordiskt språk utgivet arbete om Amerikas arkeologi, etnografi el. historia. Under V:s förvaltning står även Humanis tiska fonden (se d. o., suppl.). V. har utgivit ett flertal tidskrifter och skriftserier, ss. Handlingar (sedan 1789). Månadsblad (1872—1905), Antikvarisk Tid skrift för Sverige (1864—1924), Fornvännen (sedan 1906), Årsbok (sedan 1926), arkeologiska monografier (f. n. ett 20-tal), »Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling», »Sveriges runinskrifter», »Svenska fornminnesplatser» och »Ur Statens historiska museums samlingar», vidare enstaka arbeten, bl. a. beskrivningar över sigill, mynt och medaljer samt dess ännu ofullbordade, av H. Schück författade historia »Kgl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Dess historia och förhistoria» (1932 ff.). Historia. V:s stiftande av Gustav III 1786 innebar till formen, om än icke så mycket till väsendet, ett återupplivande av Vitterhetsakademien (se d. o.); dennas kvar-levande led. övergingo i V., som var avsedd att fullfölja Vitterhetsakad :s mera strängt lärda värv. Gustav III begränsade V:s område till historien och antikviteterna, inskrifts- och sin-nebildskonsten samt myntkunskapen. Det forna Antikvitetsarkivet (se Antikvitetskollegium) förenades med V., som därigenom alltifrån början fick inseendet över och bestyret med statens antikvitetsmuseum. V. skulle bestå av 50 led., fördelade i tre klasser, näml. 14 hedersled., 20 arbetande och 16 utländska, varjämte korresponderande led. till obestämt antal kunde kallas. V:s ständige sekr., tillika riksantikvarie och (sedan 1794) konungens garde des médailles, utnämndes av konungen och fick till sitt biträde en amanuens. V. utsatte årl. tävlingsämnen, och för de inkomna tävlingsskrifterna voro som pris anslagna större och mindre guldmedaljer samt accessit. V. var skyldig att uppge eller granska förslag till minnespenningar samt inskrifter på offentliga byggnader och monument ävensom att tillhandagå korporationer och enskilda i sådana ämnen. Genom anslag vid 1840 års riksdag sattes V. i tillfälle att årl. utsända stipendiater för antikvariska forskningsresor i landsorterna. I och med upprät tandet av Statens historiska museum (se d. o.) på B. E. Hildebrands initiativ ävensom genom riksantikvarieämbetets ökade betydelse fick V. en vidsträcktare befattning med fornminnesärenden än tidigare. I stort sett förvandlades V. vid 1800-talets slut till en historisk-arkeologisk akad., som särskilt ägnade sig åt den arkeologiska forskningens befrämjande. 1933 utvidgades och ombildades V. till en för de humanistiska vetenskaperna gemensam akad. — Litt.: H. Hildebrand i Vitt.-akad:s Handl., 31: 2, 1886; V. Gödel, »I Kungl. slottets biblioteksflygel» (1927);