687 Vi vo—Vjatka 688 Sågverks- och fabriksanläggningarna vid Vivstavarv. Sitona lineata, gör skada på baljväxter. Kroppen är svart, beklädd med grå till bruna hårfjäll, som bilda omväxlande ljusa och mörka längsränder på täckvingarna. Om alvivel se d. o. Nötviveln (Balaninus nucum) är grågul, 6—8 mm lång och har det längsta snytet av alla inhemska vivelarter. Den lägger sina ägg i hasselnötter, vilkas kärna förtäres av larven. Lövvivlarna (Phyllobius) äro vanl. klädda med metallglänsande fjäll; de leva på buskar och träd, vilkas blad de skada; lar verna däremot leva i marken och äro oskad liga Blomvivlarna (Anthonomus} äro skadedjur på fruktträdens blomknoppar och stenfrukternas kärnor. Den vanligaste är äppelblomviveln (A. pomorum;se färgpl.T r ä d-gårdens skadedjur 1, bild 5), andra arter äro hallonblomviveln (se färgpl. Trädgårdens skadedjur 2, bild 9) och kärnviveln, vars larver leva i kärnorna av hägg, körsbär och plommon. B 1 a d m i-nerarvivlar (Orchestes) äro små former med hoppförmåga, av vilka den vanligaste är bokbladmineraren (O. fagi), vars larver leva som minerare inuti bokens blad, öronvivlarna (Otiorrhynchus}, vilka fått sitt namn av ett par öronliknande flikar vid antennernas bas, äro ett artrikt släkte, omfattande flera skadliga former. I tropikerna höra flera v. till kulturväxternas farligaste fiender, t. ex. bomullsviveln (se d. o.), palmviveln (Rhynchophorus), som angriper särskilt de högstammiga palmarterna, ss. kokos-, dadel- och oljepalmer, och socker-rörsviveln (Spenophorus), som lever i sockerröret på Hawaii ochSöderhavsöarna. I. T-dh. Vivo [vi'vå], it., mus., livligt. Jfr V i v a c e. Vivre [vivr; sv. uttal vFver], fr., föda; levnadskostnader. Vivstavarv, träindustriort och lastageplats i Medelpad, Timrå socken, vid Alnösundet, n. om Sundsvall; 870 inv. (1933). Vid V. ligga Wifstavarfs a.-b:s sågverk, hyvleri och sulfatfabrik. Bolaget, som dessutom äger sulfit-, sulfitsprit- och pappfabriker vid Fagervik (Fagerviksverken) i samma socken, har ett aktiekap. av 14,5 mill. kr. och sysselsätter omkr. 1,000 arb. Ärstillv. uppgår till 18,000 stds sågade och 4,000 stds hyvlade trävaror, 50,000 ton sulfatcellulosa, 65,000 ton sulfitcellulosa och 2 mill. 1 sulfitsprit. Vid V.-Fagerviks lastageplats ankommo och avgingo 1933 tills. 658 fartyg om 725,836 nettoton, huvudsaki. i fraktfart för bolagets produkter. — På Vivsta bys ägor anlades 1798 ett skeppsvarv av lektor P. Helzén, som 1799 bildade Wifsta skeppsvarfsbolag. Skeppsbyggeriet fortsatte in på 1870-talet och bolagets rederirörelse till 1883. Från 1820-talet blev dock sågverksrörelse bolagets förnämsta verksamhet, varmed följde stora skogs-inköp. Det första sågverket låg vid Sillre. Efter att under 1800-talet i huvudsak ha verkat som skogsbolag har företaget under 1900-talet omlagts till industribolag med verksamheten koncentrerad till V. och Fagervik. Till nuv. bolagsform ombildades firman 1896. Vivör (fr. viveur), person, som hänger sig åt sinnliga njutningar. Vi'xit, dum vi'xit, läè'tus, lat., »han levde glad, så länge han levde», skall G. Stiern-hielm ha bestämt till inskrift på sin gravvård. Viyella [vijä'la], ett flanellartat halvylletyg av ett speciellt engelskt fabrikat, vars tråd är spunnen av bomull och ull. Vanl. randig i ljusa färger, nyttjas v. till blusar, nattdräkter och underkläder. E. v. W. Vizagapata'm, hamnstad i n. ö. delen av presidentskapet Madras, Indien, vid Bengaliska viken; 57,303 inv. (1931). Export av manganmalm, jordnötter, socker m. m. Ny djuphamn för oceanfartyg öppnades 1933; genom nyanlagd järnväg till Rampur skall Cen-tralindiens export till stor del gå över V. Vizcacha [coipkaA/a], zool., se II a r m ö s s. Vizcaya [coipka'ja], B i z c a y a, Biscaya, den västligaste av Baskiska provinserna, Spanien, vid Biscayabukten; 2,165 kvkm, 485,205 inv. (1931), till stor del basker; huvudstad: Bilbao. V. uppfylles av Kantabriska bergen och avvattnas av Nerviön o. a. vattenrika kustfloder. Trakten kring Bilbao är ett av Spaniens förnämsta bergsbruks- och industriområden med rika järngruvor, stora stålverk o. s. v. I det inre boskapsskötsel och jordbruk; vid kusten betydande fiske. Vizcayabukten [<oipka'ja-]> se Biscayabukten. Vizille [vizi'1], stad i fr. dep. Isère, 12 km s. s. ö. om Grenoble; 4,512 inv. (1926). Märkligt slott från 1600-talet, sedan 1924 statsegendom. Vizin [vi'zin], D. I. v o n, rysk författare, se F o n v i s i n, D. I. Vizi'r, se V e s i r. Vja'tka, stad i Gorki- (f. d. Nizjnij-Novgo-rod-) området, Sovjetryssland, vid Kamas biflod Vjatka; 73,534 inv. (1931). Knutpunkt för Sibiriska banans huvudlinje och järnvägen till Kotlas (vid Dvina). Viktig handelsstad med betvdande industri (stora garverier, tändsticksfabrik, järnvägsverkstäder m. m.). V