Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
693
Wloclawek—Woermann, A.
694
Walcheren vid mynningen av Wester-Schelde;
21,661 inv. (1931); badort. V. är överfartsort
till England och ändpunkt för järnvägslinjen
Berlin—Osnabrück—Tilburg, fortsatt av den
dagliga ångfartygslinjen V.—Harwich.
Betydande import av petroleum, trävaror m. m.;
varv och maskinfabriker. S. F.
V. var den första nederländska stad, som
höjde upprorsfanan mot Spanien (1572). 1809
intogs staden av engelsmännen, som förstörde
dåv. fästningsverk samt de av Napoleon
anlagda etablissemangen. Då nederländska
regeringen 1911 framlade förslag till
Scheldemyn-ningens befästande, framkallade detta en
häftig tidningspolemik inom stormakternas
tidningspress. Nederländerna veko dock icke från
sin statsrättsligt oantastliga ståndpunkt, och
1913 beviljades anslag till V :s befästande.
Vid världskrigets slut utsattes Nederländerna,
i samband med belgiska krav på annexion av
vissa nederländska områden (se
Nederländerna, sp. 852), för starka
påtryckningar från Belgiens sida i syfte att få bort
spärren vid Scheldemynningarna.
Nederländerna tillbakavisade dessa fordringar, och
befästningarna vid V. bibehöllos. L. af P.
Wloclawek [vlåtsla’väk], stad i po.
voje-vodskapet Warszawa, på vänstra stranden av
Weichsel; 56,277 inv. (1931); biskopssäte.
Flodhamn; betydande industri, bl. a.
trämasse-fabrik, maskinverkstäder, orgelfabrik m. m.
Gotisk katedral från 1300-talet. — W. anlades
på 1100-talet och blev snart en viktig
handelsstad. 1703 besattes och befästes staden av
en svensk styrka under G. Lilliehöök (jfr
»Karolinska krigares dagböcker», XII, 1918).
I slutet av dec. 1707 gick Karl XII vid W.
över den tillfrusna floden. Om striderna vid
W. under världskriget se Polsk-ryska
fronten, sp. 1206.
Wlodzimierz [vlåd^PmjäJ], W. W o 1 y
fisk i, ry. Vladimir Volynskij, stad i po.
voje-vodskapet Wolyn (Volynien), vid Bugs biflod
Luga; 24,581 inv. (1931), judar, polacker och
ukrainare. Betydande handel; sågverk m. m.
Vlora [vlå’ra], se V a 1 o n a.
Vloten [fläTon], Johannes van,
holländsk litteraturhistoriker (1818—83). Blev
1854 prof, i nederländska språket och
litteraturen vid Athenæum i Deventer, måste 1867
avgå på grund av sin antiteologiska hållning
och levde sedan som skriftställare i
Bloemen-daal vid Haarlem. V. bekämpade den
reformerta kyrkoläran, utgav skrifter om
radikalismen, om arbetarföreningar, fattigvård och
folkbeväpning m. m. Bland V:s många
skrifter må nämnas »De werken van Jacob Oats»
(2 bd, 1855—62), »Nederlands opstand tegen
Spanje» (3 bd, 1858—60; ny uppl., 2 bd, 1872),
»Aesthetica of schoonheidskunde» (2 bd, 1863
—65; 3:e uppl. 1882) samt »Jonckbloets
zoo-genoemde geschiedenis der nederlandsche
let-teren getoetst en toegelicht» (1876). Hj.P-r.*
Vltava [vo’ltava], tjeck, namnet på floden
M o 1 d a u (se d. o.) i Böhmen.
V. M., V M, förk. för världsmästerskap.
V. O., om konjak, förk. för eng. very old,
mycket gammal.
VoandzéPa, bot., se Angolaärta.
Vocabulärium, ordbok.
Vocalise [våkalFz], fr., mus., se V o k a 1 i s.
Vo’eatlvus, språkv., vokativ (se K a s u s).
Woche, Die [di våd^a], tysk illustrerad
veckotidskrift, sedan 1899 utg. av A. Scherls
(se d. o.) förlag i Berlin.
Wockatz [vå’kats], Justus Bertrand,
skolman (f. 1856 8/10), blev fil. kand. 1883, tog
1891 folkskollärarexamen och var 1893—1904
folkskolinspektör i Hälsingland. 1906
öppnade han ett seminarium för småskollärarinnor
vid Hagaström nära Gävle, vilket han 1919
skänkte till staten. Det nedlades 1932. W. har
även grundat ett vilohem för lärarinnor vid
Stugsund (tills, m. sin broder Emil) och
anordnat ett skyddshem för gossar i Gullgruva,
Skogs socken. Fr. Sg.
Wodan, se Oden, sp. 145.
Wodehouse [mäu/dhåus], se K im be rley,
J. W.
Vodena [vådena’], off. E dessa, stad i
Ma-kedonien, n. Grekland, vid järnvägen Saloniki
—Bitolj; 13,743 inv. (1931); huvudstad i
nomos Pella. Textilindustri; märklig
metropo-litkyrka. övre staden motsvarar Aigai, de
makedoniska konungarnas äldsta residens,
nedre staden den antika förstaden Edessa.
Vodka [vå’tka], ry. (dimin. av voda, vatten),
brännvin.
Vodnik [vådni’k], V., se S 1 o v e n s k a
språket och litteraturen.
Vodskov, Hans Sofus, dansk estetiker
och religionshistoriker (1846—1910). V. levde
i djup tillbakadragenhet som privatman,
först i Köpenhamn, mot slutet av sitt liv på
en ö i Möckeln i Småland och avböjde den
professur i estetik vid Köpenhamns univ.,
som under kampen mot Brändes erbjöds
honom. Hans insatser i den religionshistoriska
forskningen bestå framför allt i en med
mycken spiritualitet och glänsande
framställningskonst framförd kritik av vissa då gängse
vetenskapliga teorier, bl. a. av S. Bugges
filologiska myttolkning (i »Spredte studier»,
1884) och av Max Müllers och Bergaignes
romantiska uppfattning av Vedadikterna i
det märkliga arbetet »Sjæledyrkelse og
na-turdyrkelse» (1890—97). T. A-æ.
Voejkov [vaje’jkof] el. W o j e i k o v, A 1 e
k-sandr Ivanovitj, rysk meteorolog och
geograf (1842—1916), prof, i fysisk geografi
vid Petersburgs univ. 1885. En bland V :s
främsta vetenskapliga förtjänster är att ha påvisat
snötäckets betydelse som klimatisk faktor. Ett
föregångsarbete av stor betydelse är hans
verk över »Die Klimate der Erde» (1887)
liksom hans studier över den atmosfäriska
cirkulationen. V. sysslade även med allmänt
geografiska problem. Under en strapatsrik resa
i ryska Turkestan, som han företog vid 70
års ålder, samlade han material till sitt sista
betydande arbete, »Le Turkestan russe» (1914).
Betydande delar av hans arbeten äro
publicerade i Meteorologische Zeitschrift, Petermanns
Mitteilungen och Annales de Géographie. A. Å.
Woermann [vÖ’r-]> Adolf, tysk redare och
kolonialpolitiker (1847—1911), bror till K. W.
Ingick 1874 som delägare i faderns firma
(Karl Woermann), vars ledning han
övertog 1880. Han utvecklade firmans
rederiverksamhet (Woermannlinjen) och förvärvade
jämte Jantzen & Thormählen 1884
Kamerun-området, där firman W. haft faktorier från
1868, genom fördrag med några negerstam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
