Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
699
Vogt, J. H. L.—Vogt, N. C.
700
Vogt [fokt], Johan He rm an Lie, norsk
geolog, metallurg och mineralog (1858—1932);
jfr släktövers. Efter bergsexamen i Oslo 1880
bedrev V. under några år studier vid
utländska högskolor, 1882—
83 hos W. C. Brögger
vid Stockholms
högskola och bl. a. R.
Åkerman vid
Tekniska högskolan i
Stockholm. 1886 blev
V. prof, i metallurgi
i Oslo, och 1912—29
var han prof, i
geologi m. m. i
Trondheim. Led. av sv.
Vet.-akad. (1920). För
främjandet av Norges
bergshantering,
sär
skilt nickel- och järnindustrierna, verkade V.
outtröttligt, och han var ivrig förespråkare
för byggandet av Ofotenbanan. V :s mycket
omfattande vetenskapliga produktion har varit
av banbrytande betydelse inom de
forskningsområden, som han huvudsaki. behandlade,
näml, dels den fysikaliska kemiens
tillämpning vid studiet av eruptivbergarterna, dels
malmförekomsternas geologi. Ett resultat av
studierna hos Brögger och Åkerman blev V :s
»Studier over slagger» (Bihang till Sv.
Vet.-akad :s Handl., 9, 1884), som inledde en lång
serie viktiga arbeten om silikatsmältor och
kristallisationsföljden samt den magmatiska
differentiationen hos eruptivbergarterna;
särskilt kunna här ytterligare blott följ, verk
anföras: »Die Silikatschmelzlösungen», I-—II
(i Oslo vet.-akad:s skr. 1903—04),
»Physika-lisch-chemische Gesetze der
Krystallisations-folge in Eruptivgesteinen» (Tschermaks
Mine-ralogische und Petrographische Mitteilungen,
24—27, 1905—08), »Über
anchi-monominera-lische und anchi-eutektische Eruptivgesteine»
(i Oslo vet.-akad:s skr. 1908), »Die Sulfid:
Silikatschmelzlösungen» (ibid. 1918) och »The
physical chemistry of the magmatic
differen-tiation of igneous rocks», I—III (ibid. 1924—
30). Bland V:s malmgeologiska arbeten må
här framhållas hans uppsatser i Zeitschrift
für Praktische Geologie på 1890-talet om
malmförekomsternas bildning och systematik
samt den tills, m. F. Beyschlag oeh P. Krusch
utgivna handboken »Die Lagerstätten der
nutzbaren Mineralien und Gesteine» (2 bd,
1910—13; 2:a uppl. 1914—21). Förutom
intressanta glacialgeologiska bidrag publicerade
V. dessutom viktiga geologiska arbeten om
bl. a. »Salten og ranen» (i Norges Geologiske
Undersökelse, 3, 1890), »Norsk marmor» (ibid.,
22, 1897) och »Söndre Helgeland» (ibid., 29,
1900). — Biogr. av C. W. Carstens och S.
Foslie i Norsk Geol. Tidsskr., 11, 1932. N. Zn.
Vogt [fokt], Jörgen Herman, norsk
statsman (1784—1862); jfr släktövers. Blev
student 1800 och tog juridisk examen 1806.
I danska räntekammaren steg han till högre
poster men var från 1814 knuten till Norge
och blev s. å. expeditionssekr. i finansdep.
samt 1818 led. av kommittén för Norges
lagstiftning. 1822 utnämndes han till statssekr.
och 1825 till statsråd. 1828 blev V. led. av
strafflagskommissionen och avgick från
stats-rådsbefattningen men återtog den 1836 som
chef för finansdep. 1845 ställdes V. inför
riksrätt på grund av vägrad kungl. sanktion
av ett stortingsbeslut m. m. men frikändes.
1858 tog han avsked. 1871 utgåvos V:s
»Opteg-nelser om sit liv og sin embedsvirksomhed» (2
dir, 1871, 1895; omfatta tiden 1784—1858) med
viktiga bidrag till Norges historia. (J. Schr.)
Vogt [fåkt], Karl, tysk-schweizisk
naturvetenskapsman och politiker (1817—95),
studerade hos Agassiz, blev 1847 prof, i anatomi
i Giessen men avskedades 1849 av politiska
skäl, flydde till Schweiz och blev 1852 prof,
i geologi och sedan även i paleontologi i
Geneve. V., som urspr. slutit sig till Cuvier,
var en bland de första naturforskare pä
kontinenten, som omfattade Darwins
utveck-lingslära, vilken han mycket bidrog att göra
känd och utbredd genom populära
framställningar. Hans läroböcker i jämförande
anatomi och i geologi och paleontologi användes
mycket. Tidigt hade V. deltagit i det unga
Tysklands politiska strävanden och var 1848
led. av parlamentet i Frankfurt a. M. Även
i Schweiz var V. bemärkt politiker. Biogr.
av W. Vogt (1896). K. A. G.
Vogt [fokt], Nils, norskt statsråd (1817—
94); jfr släktövers. Blev 1839 jur. kand.,
1850 amtman i Söndre Bergenhus amt och
1860 stiftsamtman i Kristiansands stift. V.
var 1857—58 och 1862—71 led. av stortinget,
där han åtnjöt stort anseende och 1868—69
var president. 1865—67 var han led. av den
stora unionskommittén och 1871—84 statsråd
i F. Stängs och C. A. Selmers ministärer.
Som led. av den sistnämnda dömdes V. tills
m. övriga statsråd av riksrätten 1884 och
förlorade sitt ämbete; var sedan amtman i
Bus-keruds amt till 1890. E. H.*
Vogt [fokt], Nils, norsk publicist (1859—
1927); jfr släktövers. Blev jur. kand. 1881 och
1882 redaktionssekr. i det konservativa
Mor-genbladet (se d. o.), vars huvudred, han var
1894—1913. V. stiftade 1892 Den
konservative presses förening, vars ordf, han var 1892
—98, och Norsk presseforbund, vars förste
ordf, han var. (J. Schr.)
Vogt [fokt], Nils C o 11 e 11, norsk
författare (f. 1864); jfr släktövers. Väckte
uppmärksamhet med sina friska »Digte» (1887),
som voro starkt erotiska och upproriskt
radikala. Italien
frigjorde hans livsglädje
helt (»Fra vaar til
höst», 1894), och i
nästa samling, »Musik
og vaar» (1896),
hyllade han Norge.
Senare diktböcker (»Det
dyre bröd», 1900,
»Septemberbrand», 1907,
»Hjemkomst», 1917,
»Ned fra bjerget»,
1924, m. fl.) bevara
de tidigares karaktär
av kraft och
intensi
tet. V. har även skrivit romaner (»Harriet
Blich», 1902, m. fl.), dramer (»De
skade-skudte», 1914, m. fl.) och självbiogr. »Fra.
gutt til mann» (1932). Han var en förnyare
av den norska lyriken på 1880-talet, då
problemböckerna hotade kväva poesien, och
fortsätter linjen Wergeland—Björnson. R-n B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
