Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
705
Voisin—Vokabular
706
—sept. 1917 senator och chef för
kommunika-tionsexpeditionen samt dec. 1926—dec. 1927
utrikesminister i V. Tanners
socialdemokratiska ministär. H. E. P.
Voisin [vcoazä’], bröderna Gabriel (f.
1880) och Charles (f. 1882), franska
flyg-planskonstruktörer. De byggde 1906 ett
flygplan av säregen konstruktion, ett biplan med
två bensinmotorer, vilka drevo en propeller
bakom planet. Bröderna V. anlade en fabrik
och började en flygskola. Med ett plan av
förändrad konstruktion flög Charles V. mars
1907 60 m på 2—3 m höjd. De av bröderna
V. tillverkade flygplanen vunno därefter stort
anseende. I samband med
flygmaskinstill-verkningen har även upptagits
automobil-tillverkning i Issy-les-Moulineaux. ö-g.
Voit [falt], August von, tysk arkitekt
(1801—70), prof, vid akad. i München 1841,
uppförde flera kyrkobyggnader i Rhenpfalz
i romansk stil samt restaurerade borgen
Ham-bach (1846 ff.). V. byggde bl. a. Nya
pinako-teket och Glaspalatset i München. G-g N.*
Voit [fält], Karl von, tysk fysiolog (1831
—1908), son till A. v. V.; från 1863 ord. prof,
i fysiologi i München. V. är den egentlige
grundläggaren av den moderna
näringsfysio-logien. Först genom
hans arbeten om de
vägar, på vilka
kvävet som en produkt
av
äggvitesönderdel-ningen i kroppen
avges från denna, och
hans delvis tills, m.
Bischoff utförda
forskningar om
kvävejämvikten och lagarna för
äggviteomsättningen
blev ett exakt studium
av näringsläran över
huvud möjligt. V :s
tills, m. Pettenkofer anställda långa
försöks-serier över den totala ämnesomsättningen vid
tillförsel av olika slag av näringsämnen och
av olika mängder av dessa äro banbrytande.
V. sammanfattade resultaten av sina
forskningar inom näringsläran i »Physiologie des
allgemeinen Stoffwechsels und der
Ernäh-rung» (i »Handbuch der Physiologie», bd 6: 1,
1881). R. T-dt.*
Voiture [vcoaty’r], Vincent, fransk
författare (1598—1648). V. var en briljant
sällskapsmänniska, själen i den preciösa societet,
som samlades i Hotel de Rambouillet, där
han gjorde sig berömd genom snirklade
ma-drigaler och eleganta prosaepistlar, riktade
till framstående samtida eller historiska
personligheter. I Franska akad:s första
uppsättning var V. den mest lysande led. Hans
»CEuvres» utgåvos 1650. — Biogr. av E. Magne
(1929). Kj.S-g.
Wojciechowski [våjtjä^å’ski], Stanislaw,
polsk politiker (f. 1869). Blev som student en
av grundläggarna av polska socialistpartiet,
nödgades 1892 emigrera, återkom 1906 och
blev den polska kooperationens främste man.
W. var inrikesminister 1919—20 och blev
sedan prof, i kooperation vid handelshögskolan i
Warszawa. Efter mordet på Narutowicz i dec.
1922 valdes W. som vänsterns kandidat till
president men avgick efter Pilsudskis
statskupp maj 1926. A. A-t.
Wojeikov [vaje’jkof], A. I., se V o e j k o v,
A. I.
Vojevod [-vä’d] (po. wojewoda, ry. vojevoda,
tjeck, vévoda, serbokroat. vojvoda), eg.
härförare, hertig; högre militär el. civil chef med
växlande funktioner; i Montenegro
stamhövding. I det nuv. Polen är en wojewoda chef
för ett län, vojevodskap, po. wojewödztwo.
Vojlock [vå’j-], underlag av filt el. läder för
sadel.
Vojmsjön, av Vojmån genomfluten sjö i
Vilhelmina socken, s. Lappland (se kartan vid
d. o.); 78 kvkm, 54 km lång, merendels blott
2 km bred, 413 m ö. h., största djup 145 m.
Vojmån, vänsterbiflod till Ängermanälven,
i s. Lappland (se karta vid d. o.), från
Rasta-tjåkko på norska gränsen (omkr. 900 m ö. h.)
genom bl. a. Vojmsjön till Volgsjön (334 m
ö. h.) vid Vilhelmina; flodområde 3,550 kvkm,
längd omkr. 200 km.
Vojnarovskyj [våjnarå’fski], se
Woyna-r o w s k i.
Vojnovic [vå’jnåvitj], I v o, serbokroatisk
författare (1857—1929). Var en tid ämbetsman
bl. a. i sin hemstad, Ragusa, sedan regissör i
Agram (Zagreb) och internerades efter
krigsutbrottet som
anhängare av sydslavernas
enhet. V. hade stor
framgång som
dramatiker; hans verk
präglas av fin psykologisk
analys och stor
formskönhet. Främst stå
»Dubrovacka
trilogija» (Ragusansk
trilogi; 1900), tre
stäm-ningsbilder från
1800-talets Ragusa, samt
de på serbiska
folkvisor byggda »Smrt
majke Jugovica» (Jugovitjernas moders död;
1907) och »Lazarevo vaskresenje» (Lasarus’
uppståndelse; 1913). V. skrev även dikter,
berättelser (»Xanta», 1886; sv. övers. 1902),
litteraturkritik m. m. Po. monogr. av J.
Golabek (1932). A. A-t.
Vojt, sjöv., förhalningståg, som sträckes
mellan två platser och längs vilket en båt el.
dyl. genom förhalning kan förflyttas mellan
platserna. V. brukas någon gång för mindre
färjor. Ax. L.
Vojvod [-vä’d], dets. som vojevod (se d. o.).
Vojvodina [vå’jvådina], landsdel i n. ö.
Jugoslavien, v. om Donau och Drava; motsv. de
områden av egentliga Ungern (Backa samt
delar av Banatet och Baranja), som efter
världskriget förenades med Jugoslavien; 19,702
kvkm. Sedan 1929 ingår V. till största delen
i Donaubanatet. Urspr. var V. benämningen
på s. delarna av egentliga Ungern, som i stor
utsträckning hade serbisk befolkning. Under
turkarnas herravälde i Serbien var V.
serbernas kulturella medelpunkt. 1849—60 utgjorde
V. med angränsande områden ett från Ungern
skilt kronland. — Jfr A. Ivic, »Istorija srba
u Vojvodini» (1930).
Vokäbel, enstaka ord, glosa.
Vokabulär, Vokabulär, ordbok, ordförråd.
XX. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
