Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
709
Volcanalia—Wolf, Chr. v.
710
fattat »Die Praxis der Händel-Auffiibrung»
(1900), biogr. över Händel (1898) och
Beetho-ven (1905), »Das möderne Orchester» (2 bd,
1910—19), »Handbuch der
Musikwissenschaf-ten» (2 bd, 1926—30) m. m. H. G-1.
Volcanalia, se II e f a i s t o s.
Volcanoöarna [vålka’nå-], se
Vulkanöarna.
Volchov [våT^of], flod i v. Ryssland, bildar
sjön llmens avlopp till Ladoga; längd 224 km.
Vid Petropavlovskforsarna i nedre V.
anla-des 1920—26 under medverkan av bl. a.
Vat-tenbyggnadsbyrån, ASEA och Karlstads
mekaniska verkstad det elektriska kraftverket
Volchovstroj (kapacitet 80,000 hkr), som
förser Leningrad med energi.
Wolcot [caodkot], John, engelsk satiriker
under pseud. Peter Pindar (1738—1819).
Hans satirer mot Georg III (»The
apple-dumplings of a king», »The Lousiad», 1785)
o. a. offentliga personligheter, ministrar,
hovskalder och akademiker (»Lyric odes to the
royal academicians» m. m.) beundrades länge.
Skrifter i 5 bd 1812. S. B. L.
Voldema’ras (i västeuropeiska språk även
Valdemaras), Augustinas, litauisk
politiker (f. 1883). V. studerade i Ryssland,
där han var docent och prof, i Petrograd och
Perm. 1917 blev V.
led. av litauiska
nationalkommittén i
Petrograd och intog
sedan en ledande
ställning i Litauens
frigörelsekamp. Han blev
i okt. 1918 dess
förste stats- och
utrikesminister men måste
avgå i jan. 1919,
sedan de ryska
bolsjevi-kerna bemäktigat sig
huvudstaden, Vilna.
S. å. avsändes V. till
fredskonferensen i Paris som chef för den
litauiska delegationen. Vid det nyupprättade
univ. i Kovno blev han 1922 prof, i antikens
historia men ägnade sig samtidigt åt
publicis-tik. Såsom medlem av det oppositionella och
starkt nationalistiska tautininkaipartiet
invaldes V. 1926 i seimas. Med militärt bistånd
genomförde han 17 dec. s. å. en statskupp
genom att avsätta presidenten och regeringen.
Själv övertog han stats- och
utrikesministerportföljerna och upphöjde A. Smetona till
president. Sedan seimas upplösts och icke
vidare sammankallats, blev V. Litauens
diktator. Vid folkförbundet förfäktade han
energiskt men utan framgång Litauens
ståndpunkt i Vilnafrågan och sökte genom ett
närmande till Tyskland förbättra sitt lands
utrikespolitiska läge. Genom sitt bryska och
obalanserade uppträdande blev han snart
allmänt impopulär och störtades 19 sept. 1929
av Smetona och finansministern Tubelis.
Ehuru aldrig dömd för ämbetsmissbruk, har
V. sedan vid olika tillfällen varit häktad och
deporterad. Han har bl. a. utgivit »La
Lithua-nie et ses problèmes. I: Lithuanie et
Alle-magne» (1933). A. S-k.
Voldgift [da. vå’lgift, no. vå’ljift], skiljedom.
Wold-Torne [våT-], Oluf, norsk målare (1867
—1919), elev av Zahrtmann i Köpenhamn och
av Roll i Paris. 1 målningen var en stark,
fyllig och ljuskraftig färg huvudsaken för W.
Han målade porträtt, figurer i interiör,
naket, landskap, djur och med förkärlek
blommor och stilleben. W :s utveckling gick från
realism fram till en koloristisk dekorativ stil.
Han utvecklade en frodig ornamental
fantasi, och hans kartonger till vävnader ha en
stor, enkel form och utsökt vacker
färgverkan. Ilan gjorde även ritningar till
glasfönster, broderier, bokband, fajansföremål,
dekorativa friser m. m. och hade stort
inflytande på den norska textilkonstens
utveckling. W. är representerad utom i norska
Nasjonalgalleriet i Göteborgs museum (»Det
gamla badhuset») och i Nationalmuseum i
Stockholm (»Syrener»). Sedan 1912 var han
överlärare vid Haandverks- og
kunstindustri-skolen i Oslo. G-g N.*
Vole’nte De’o (förk. V. D.), lat., om Gud vill.
Wolf, Charles Joseph Étienne, fransk
astronom (1827—1918), från 1862 astronom
vid nationalobservatoriet i Paris. W.
publicerade bl. a. en värdefull historik över
Paris-observatoriet och utförde astrofysikaliska och
astrometriska undersökningar. K. Lmk.
Wolf (W o 1 f f), Christian von, frih.,
tysk filosof (1679—1754), prof, i Halle 1707.
W:s rationalism väckte anstöt, särskilt på
pietistiskt håll, och Fredrik Vilhelm I
utfärdade 1723 en
kabi-nettsorder, varigenom
W. avsattes för sina
gudlösa läror och
ålades att inom 48 tim.
lämna Preussen. W.
begav sig till
Mar-burg men återkallades
1740 av Fredrik II
till Halle. — W:s
filosofi är väsentligen
en popularisering av
Leibniz’ (se d. o.),
som han blott
förändrat i enstaka punkter.
Trots sin bristande originalitet utövade den
ett mycket stort inflytande på sin tid, ja,
blev härskande vid alla tyska univ. Härtill
bidrogo den klara och grundliga
framställningsformen, som dock urartade till
pedanteri, kravet på vetenskaplig bevisföring och
användandet av tyska vid föreläsningarna och
i de viktigaste skrifterna. Den tyska
filosofiska terminologien är till stor del en
skapelse av W. — De viktigaste avvikelserna
från Leibniz’ system gälla monadläran och
den prestabilierade harmonien. W. antog, att
kropparna bestå av yttersta enkla delar, som
äro kraftbegåvade men icke (som enl.
Leibniz) förnimmande väsen. Förnimmande äro
blott själarna. Den prestabilierade harmonien
inskränkes till att gälla enbart förhållandet
mellan kropp och själ, medan den hos
Leibniz hade universell betydelse. — Bland W :s
många lärjungar voro de mest betydande
Thümmig, Bilfinger och Baumgarten.
Viktigaste skrifter: »Vernünftige Gedanken von
den Kräfften des menschlichen Verstandes»
(1712), »Vernünftige Gedanken von Gott, der
Welt und der Seele des Menschen, auch allen
Dingen überhaupt» (1719), »Vernünftige
Gedanken von der Menschen Thun und Lassen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
