Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wolf (Wolff), Christian von - Wolf, Ferdinand - Wolf, Friedrich August - Wolf, Hugo - Wolf, Jacob Wilhelm Nicolai - Wolf, Johannes - Wolf, Julius - Wolf, Karen Lucie, f. Johannesen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
Wolf, F.—Wolf, K. L.
712
zu Beförderung ihrer Glückseeligkeit» (1720)
och »Vernünftige Gedanken von dem
gesell-schaftlichen Leben der Menschen» (1721). —
Litt.: Ty. monogr. av E. Kohlmeyer (1912)
och W. Frauendienst (1927); J. P. Dellner,
»Den wolffska filosofien och svensk teologi»
(1930). G. O-a.
Wolf, Ferdinand, österrikisk filolog och
litteraturforskare (1796—1866), kustos vid
hovbibi, i Wien. W. blev en banbrytare inom
romansk filologi genom att emot den
tidigare ensidigt estetiska synpunkten hävda den
historisk-filologiska och utvecklade metoderna
för litteraturhistorisk forskning i en mängd
arbeten. W. skrev bl. a. en inl. till tyska
övers, av Geijer-Afzelius’ folkvisesamling. W.
grundade 1859 med A. Ebert Jahrbücher für
Romanische und Englische Litteratur. K. A. H.
Wolf, Friedrich August, tysk filolog
(1759—1824), blev 1782 rektor i Osterode, var
1783—1807 prof, i Halle och kallades 1807 till
Berlin. W. inledde en ny epok i de klassiska
studierna, en
metodisk-historisk utforskning av den klassiska
forntiden över huvud,
av W. kallad
Alter-tumswissenschaft. Den
utgår från W:s
epokgörande arbete
»Pro-legomena ad
Home-rum» (1795; se
Ho-meros, sp. 1238). W:s
betydelse ligger i det
omätliga inflytande
hans verk om Homeros
utövat, i hans
upp
fattning om de klassiska studiernas
allsidighet, som helt slagit igenom, till sist även i
Sverige, och i hans omfattande och
inspirerande lä rarverksamhet i Halle, där han
grundade det första seminariet för klassisk
filologi. Ur hans skola framgingo många
framstående klassiska filologer. W :s »Darstellung
der Altertumswissenschaft» utkom 1807.
Postumt utgåvos bl. a. »Vorlesungen über die
En-cyklopädie der Altertumswissenschaft» (1839)
och »Kleine Schriften» (2 bd, 1869). M. Pn N-n.
Wolf, Hugo, österrikisk tonsättare (1860
—1903). Studerade en kort tid vid Wiens
konservatorium och verkade 1884—87 som
hänsynslös kritiker (särskilt mot Brahms) i
Wiener Salonblatt. Han
blev 1897 sinnessjuk.
— 1888—97 utgav W.
omkr. 250 lieder, näml,
tre cykler till dikter
av Mörike,
Eichen-dorff och Goethe,
vidare »Spanisches
Lie-derbuch» (till dikter,
övers, av Heyse och
Geibel), »Italienisches
Liederbuch» (2 bd;
till efterdiktningar av
Heyse) samt sånger
till dikter av
Kel
ler, Michelangelo m. fl. Dessutom
komponerade W. musik till »Das Fest auf Solhaug»
(1892; Ibsens drama), den av Wagners
»Meis-tersinger» påverkade operan »Corregidor»,
som äger partier av lyrisk skönhet men föga
dramatisk nerv, den symfoniska dikten
»Pen-thesilea» (efter Kleists drama), »Italienische
Serenade» (för liten orkester, även bearb. för
stråkkvartett), stråkkvartett samt några
körverk, däribland »Christnacht» och »Der
Feuer-reiter». — Sin huvudsakliga betydelse har W.
såsom liedkompositör. Hans sånger ha mindre
gemensamt med Schuberts sångmelodiska
lyrik än med den särskilt genom mer
självständigt pianoackompanjemang
kännetecknade Schumannstilen. Närmaste förebilden för
W. blev Wagner, i fråga om
sammansmältningen av dikt och musik i den med största
språkkänslighet deklamerade sångstämman
och den motiviskt utarbetade, karakteristiskt
målande pianobeledsagningen. Frånsett en del
mer utspekulerat verkande sånger har W.
funnit pregnanta uttryck för de mest
skiftande stämningar, från det romantiskt
lidelsefulla till humor och sarkasm. — W:s
samlade musikkritiker utgåvos av R. Batka och
H. Werner (1911). Av hans brev ha flera
samlingar utkommit. — Biogr. av E. Decsey (4
bd, 1903—06; i 1 bd 1919) och E. Newman
(1907). H. G-t.
Wolf, Jacob Wilhelm Nicolai, norsk
skådespelare (1824—75), av dansk börd. W.
debuterade 1848 som sångare på Det
konge-lige teater i Köpenhamn och var 1852—74
anställd vid Kristiania teater, där han vann
rykte särskilt inom det högre skådespelet
(Macbeth, Skule i »Kungsämnena» m. fl.). Om
hans hustru och dotter se W o 1 f, K. L., och
Wolf, S. G. K-g.
Wolf, Johannes, tysk musikforskare (f
1869), prof, i Berlin 1908 och chef för
musi-kalieavd. vid Preussische Staatsbibliothek där
1928. W., en av nutidens främsta
musikhistoriska källforskare, har utgivit äldre
tonsättare och författat bl. a. de betydande
»Ge-schichte der Mensuralnotation» (3 bd, 1904)
och »Handbuch der Notationskunde» (2 bd,
1913—19). H. G-t.
Wolf, Julius, tysk nationalekonom (f.
1862), 1888 prof, i Zürich, 1897 i Breslau
och 1913—23 i Berlin. I Schweiz deltog W.
i förarbetena för en sedelutgivande
centralbank, för reformering av
skattelagstiftningen och alkohollagstiftningen m. m. 1
Breslau uppsatte han och utgav 1898—1909
Zeit-schrift für Socialwissenschaft, som i intim
kontakt med finans- och storindustri blev ett
samlingsorgan för opponenter mot Tysklands
katedersocialister (se d. o.). W. bekämpade
den Malthusska befolkningsläran och
företrädde i den tillämpade nationalekonomien
tullpolitik och indirekt beskattning. Ekonomisk
Tidskr. 1903 innehåller hans uppsats »Om den
Malthusska befolkningslagens ersättande med
en annan» (därav följ, inlägg från svenskt
håll i samma och följ. årg.). Bland hans
arbeten märkas »Sozialismus und
kapitalis-tische Gesellschaftsordnung» (1892) och »Die
Volkswirtschaft der Gegenwart und Zukunft»
(1912). I sin egen tidskrift publicerade han
bl. a. sex artiklar under titeln »lllusionisten
und Realisten in der Nationalökonomie» (1898).
För ett tullpolitiskt närmande mellan
Tyskland samt Österrike och Ungern har W. varit
verksam och gav 1904 uppslaget till
Mittel-europäischer Wirtschaftsverein. E. F. K. S-n.
Wolf, Karen L u c i e, f. Johannesen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
