Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wolf, Karen Lucie, f. Johannesen - Wolf, Lucien - Wolf, Max - Wolf, Rudolph - Wolf, Sigrid - Wolfe, James - Wolfenbüttel - Wolfenbüttelfragmenten - Wolff, Albert (skulptör) - Wolff, Albert (tidningsman) - Wolff, Benda (Bernhard) - Wolff, Carl Oskar Eugen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
713
Wolf, L—Wolff, C. O. E.
714
norsk skådespelerska (1833— 1902), från 1853
anställd vid Kristiania teater. Hon anses ha
varit den norska scenens främsta komiska
skådespelerska, full av humor, fantasi och
temperament, men löste också med lysande
framgång allvarligare uppgifter. Hon spelade
bl. a. en rad Holbergs- och Ibsengestalter. —
W. var från 1854 gift med J. W. N. W. Om
deras dotter se Wolf, Sigrid. G. K-g.
Wolf [wolf], L u c i e n, engelsk tidningsman
(1857—1930), av judisk börd, var 1874— 93
ledarförfattare i tidningen Jewish World och
dess utgivare 1906—08 samt utrikesred. i
Daily Graphic 1890—1909. Han väckte även
uppmärksamhet för sina utrikespolitiska
artiklar i Fortnightly Review under pseud.
Diplomaticus. W. representerade vid
Pariskonferensen 1919 flera judiska
organisationer och verkade för traktatbestämmelser
till skydd för judarna i Polen, Rumänien,
Tjeckoslovakien, Jugoslavien m. fl. länder.
W. väckte stort uppseende mot slutet av 1907
genom en artikelserie i Times, vari han
påyrkade ett internationellt ordnande av
öster-sjöproblemet med hänsyn tagen »icke till de
små staternas farhågor, utan till de storas
intressen». Han lämnade viktiga bidrag till
judarnas historia och skrev bl. a. en monogr. över
l:e markisen av Ripon (2 bd, 1921). V. S-g *
Wolf, Max, tysk astronom (1863—1932).
Var först privatlärd i Heidelberg, vistades
en längre tid i Sverige för studier under H.
Gyldén samt blev 1893 e. o. prof, vid univ. i
Heidelberg och 1909
ord. prof, där och chef
för det
astrofysikali-ska observatoriet på
Königstuhl, som
uppförts och organiserats
av W. Ehuru W var
utbildad inom
astronomiens klassiska
grenar, kom hans
livsgärning dock att
ägnas åt stellarastro
nomien och
astrofysi-ken. I en produktion,
omfattande mer än
200 arbeten, lämnade W. högst viktiga bidrag
till problem, som röra Vintergatans byggnad,
spiralnebulosorna, stjärnhoparna, de egentliga
nebulosorna och stjärnornas temp. och
ljusstyrkor. Genom sina fotografiska arbeten blev
W. en föregångsman inom astrofotografien
och astrofysiken. Han utförde även ett
banbrytande arbete för småplaneternas
utforskande. W. intog ej blott genom sina lysande
insatser utan även genom sina förnäma
personliga egenskaper en ledande ställning inom
samtidens astronomi. Led. av sv. Vet.-akad.
(1922). K. Lmk.
Wolf, Rudolph, schweizisk astronom (1816
—93), prof, i Zürich. W. upptäckte
sambandet mellan jordmagnetismens och
solfläckarnas variation och gjorde den första noggranna
bestämningen av solfläcksperiodens längd.
För undersökningarna av solfläckarna blevo
de av W. införda »relativtalen» av mycket
stor betydelse. W. skrev även »Geschichte
der Astronomie» (1877) och »Handbuch der
Mathematik, Physik, Geodesie und
Astronomie» (2 bd, 1869—72) m. m. K. Lmk.
Wolf, Sigrid, sångerska (f. 1863), dotter
till J.W. N. W. och K. L. W. Blev efter
studier vid konservatoriet i Köpenhamn elev av
madame Viardot. Hon var engagerad vid
Kungl. teatern i Stockholm 1888—93, där hon
bl. a. spelade Fides, Azucena, Carmen och
Am-neris. Man prisade allmänt hennes vackra och
välskolade stämma. Hon ingick 1894 äktenskap
med ingenjör K. Schöller i Köpenhamn. T. N.
Wolfe [coolf], James, engelsk militär
(1727—59). W. deltog i operationerna i
Nederländerna under österrikiska
tronföljdskri-get och i det skotska fälttåget mot den
stuartske pretendenten 1745—46. Som
brigadgeneral deltog han 1758 under sjuåriga
kriget i en expedition mot de franska
besittningarna i Nordamerika och blev berömd
genom sitt djärva angrepp på Quebec 1759,
vilket slutade med stadens erövring. Själv
stupade W. i denna strid, som lade grunden till
det engelska väldet i Kanada. Biogr. av R.
Wright (1864) och B. Willson (1909). R. Sv-m.
WoTfenbüttel, stad i ty. fristaten
Braun-schweig, vid Allers biflod Oker, 11 km s. om
staden Braunschweig; 19,612 inv. (1933).
Flera högre läroanstalter, fristatens arkiv.
Metall-, textil-, livsmedels- och träindustri.
—-Fästningen W. belägrades fåfängt av
svenskarna 1632 och blockerades från dec. 1641
av hessiska och lüneburgska trupper, mot
vilka den kejserlig-bayerska armén (omkr.
23,000 man) under ärkehertig Leopold och
Piccolomini ryckte fram i juni 1642. Svenska
armén, som ännu hade Banérs lik »meilan
sina leder» och kommenderades av generaL
majorerna von Pfuel, C. G. Wrangel, A.
Wittenberg och H. Chr. Königsmarck, skyndade
i förening med fransk-weimarianska armén
under Guébriant (tills, omkr. 20,000 man) de
blockerande till hjälp och kastade den 19
juni fienden tillbaka efter hård strid. Först
1643 intogs W. av svenskarna. S. F.; Wdt.
Wolfenbüttelfragmenten, se Reimarus.
Wolff, Albert, tysk skulptör (1814—92),
studerade för Rauch 1831—44 samt i Italien
och blev 1866 prof, vid konstakad. i Berlin.
Bland W :s arbeten märkas »Pallas för en
krigare i striden» (1853; på slottsbron i Berlin),
»Lejondödaren» (bronsgrupp på trappan till
Altes Museum), ryttarstod av Ernst August
(i Hannover, 1861), Fredrik Vilhelm III:s
ryttarstaty (1871; i Lustgarten, Berlin) samt
»Truppernas intåg i Berlin» (relief på
Sie-gessäule). G-g N.*
Wolff, Albert, fransk tidningsman (1835
—91), f. i Köln, kom 1857 till Paris som
korrespondent, ingick sedan som medarb. i Le
Figaro m. fl. tidningar, förfranskades
fullständigt och kom att bli en av Paris’
förnämsta krönikörer. En del av hans artiklar
samlades i bokform. 1871 lät han naturali
sera sig som fransman. R-n B.
Wolff, Benda (Bernhard), tysk
publicist (1811—79), förläggare i Berlin, ägare av
Vossische Buchhandlung och Nationalzeitung,
grundade 1849 en telegrambyrå (se d. o.), som
blev Tysklands största.
Wolff, Carl Oskar Eugen, finländsk
industriman (f. 1851). Grundade a.-b.
Torna-tor, var dess chef 1900—19 och gjorde
donationer för kulturella ändamål i Viborg och
Vasa. W. var 1899 led. av Stora deputatio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
