713 Wolf, L—Wolff, C. O. E. 714 norsk skådespelerska (1833— 1902), från 1853 anställd vid Kristiania teater. Hon anses ha varit den norska scenens främsta komiska skådespelerska, full av humor, fantasi och temperament, men löste också med lysande framgång allvarligare uppgifter. Hon spelade bl. a. en rad Holbergs- och Ibsengestalter. — W. var från 1854 gift med J. W. N. W. Om deras dotter se Wolf, Sigrid. G. K-g. Wolf [wolf], L u c i e n, engelsk tidningsman (1857—1930), av judisk börd, var 1874— 93 ledarförfattare i tidningen Jewish World och dess utgivare 1906—08 samt utrikesred. i Daily Graphic 1890—1909. Han väckte även uppmärksamhet för sina utrikespolitiska artiklar i Fortnightly Review under pseud. Diplomaticus. W. representerade vid Pariskonferensen 1919 flera judiska organisationer och verkade för traktatbestämmelser till skydd för judarna i Polen, Rumänien, Tjeckoslovakien, Jugoslavien m. fl. länder. W. väckte stort uppseende mot slutet av 1907 genom en artikelserie i Times, vari han påyrkade ett internationellt ordnande av öster-sjöproblemet med hänsyn tagen »icke till de små staternas farhågor, utan till de storas intressen». Han lämnade viktiga bidrag till judarnas historia och skrev bl. a. en monogr. över l:e markisen av Ripon (2 bd, 1921). V. S-g * Wolf, Max, tysk astronom (1863—1932). Var först privatlärd i Heidelberg, vistades en längre tid i Sverige för studier under H. Gyldén samt blev 1893 e. o. prof, vid univ. i Heidelberg och 1909 ord. prof, där och chef för det astrofysikali-ska observatoriet på Königstuhl, som uppförts och organiserats av W. Ehuru W var utbildad inom astronomiens klassiska grenar, kom hans livsgärning dock att ägnas åt stellarastro nomien och astrofysi-ken. I en produktion, omfattande mer än 200 arbeten, lämnade W. högst viktiga bidrag till problem, som röra Vintergatans byggnad, spiralnebulosorna, stjärnhoparna, de egentliga nebulosorna och stjärnornas temp. och ljusstyrkor. Genom sina fotografiska arbeten blev W. en föregångsman inom astrofotografien och astrofysiken. Han utförde även ett banbrytande arbete för småplaneternas utforskande. W. intog ej blott genom sina lysande insatser utan även genom sina förnäma personliga egenskaper en ledande ställning inom samtidens astronomi. Led. av sv. Vet.-akad. (1922). K. Lmk. Wolf, Rudolph, schweizisk astronom (1816 —93), prof, i Zürich. W. upptäckte sambandet mellan jordmagnetismens och solfläckarnas variation och gjorde den första noggranna bestämningen av solfläcksperiodens längd. För undersökningarna av solfläckarna blevo de av W. införda »relativtalen» av mycket stor betydelse. W. skrev även »Geschichte der Astronomie» (1877) och »Handbuch der Mathematik, Physik, Geodesie und Astronomie» (2 bd, 1869—72) m. m. K. Lmk. Wolf, Sigrid, sångerska (f. 1863), dotter till J.W. N. W. och K. L. W. Blev efter studier vid konservatoriet i Köpenhamn elev av madame Viardot. Hon var engagerad vid Kungl. teatern i Stockholm 1888—93, där hon bl. a. spelade Fides, Azucena, Carmen och Am-neris. Man prisade allmänt hennes vackra och välskolade stämma. Hon ingick 1894 äktenskap med ingenjör K. Schöller i Köpenhamn. T. N. Wolfe [coolf], James, engelsk militär (1727—59). W. deltog i operationerna i Nederländerna under österrikiska tronföljdskri-get och i det skotska fälttåget mot den stuartske pretendenten 1745—46. Som brigadgeneral deltog han 1758 under sjuåriga kriget i en expedition mot de franska besittningarna i Nordamerika och blev berömd genom sitt djärva angrepp på Quebec 1759, vilket slutade med stadens erövring. Själv stupade W. i denna strid, som lade grunden till det engelska väldet i Kanada. Biogr. av R. Wright (1864) och B. Willson (1909). R. Sv-m. WoTfenbüttel, stad i ty. fristaten Braun-schweig, vid Allers biflod Oker, 11 km s. om staden Braunschweig; 19,612 inv. (1933). Flera högre läroanstalter, fristatens arkiv. Metall-, textil-, livsmedels- och träindustri. —-Fästningen W. belägrades fåfängt av svenskarna 1632 och blockerades från dec. 1641 av hessiska och lüneburgska trupper, mot vilka den kejserlig-bayerska armén (omkr. 23,000 man) under ärkehertig Leopold och Piccolomini ryckte fram i juni 1642. Svenska armén, som ännu hade Banérs lik »meilan sina leder» och kommenderades av generaL majorerna von Pfuel, C. G. Wrangel, A. Wittenberg och H. Chr. Königsmarck, skyndade i förening med fransk-weimarianska armén under Guébriant (tills, omkr. 20,000 man) de blockerande till hjälp och kastade den 19 juni fienden tillbaka efter hård strid. Först 1643 intogs W. av svenskarna. S. F.; Wdt. Wolfenbüttelfragmenten, se Reimarus. Wolff, Albert, tysk skulptör (1814—92), studerade för Rauch 1831—44 samt i Italien och blev 1866 prof, vid konstakad. i Berlin. Bland W :s arbeten märkas »Pallas för en krigare i striden» (1853; på slottsbron i Berlin), »Lejondödaren» (bronsgrupp på trappan till Altes Museum), ryttarstod av Ernst August (i Hannover, 1861), Fredrik Vilhelm III:s ryttarstaty (1871; i Lustgarten, Berlin) samt »Truppernas intåg i Berlin» (relief på Sie-gessäule). G-g N.* Wolff, Albert, fransk tidningsman (1835 —91), f. i Köln, kom 1857 till Paris som korrespondent, ingick sedan som medarb. i Le Figaro m. fl. tidningar, förfranskades fullständigt och kom att bli en av Paris’ förnämsta krönikörer. En del av hans artiklar samlades i bokform. 1871 lät han naturali sera sig som fransman. R-n B. Wolff, Benda (Bernhard), tysk publicist (1811—79), förläggare i Berlin, ägare av Vossische Buchhandlung och Nationalzeitung, grundade 1849 en telegrambyrå (se d. o.), som blev Tysklands största. Wolff, Carl Oskar Eugen, finländsk industriman (f. 1851). Grundade a.-b. Torna-tor, var dess chef 1900—19 och gjorde donationer för kulturella ändamål i Viborg och Vasa. W. var 1899 led. av Stora deputatio-