735 Volut—Von 736 Eddan. — De flesta sakkunniga äro nu eniga om att dikten är författad på 900-talet eller under den kritiska brytningstiden omkr. år 1000. — Litt.: F. Jönsson, »Den oldnorske og oldislandske literaturs bistorie», I (2:a uppl. 1920j; II. Gering, »Kommentar zu den Lie-dern der Edda», 1 (1927); S. Nordal, »Vö-luspä» (1923); H. de Boor, »Die religiöse Sprache der Vpluspä» (i »Deutsche Island-forschung», 1930). E. W-én. Volüt, en spiralformig förbindelseled mellan arkitektoniska delar. Om volutkapitäl se K a p i t ä 1, bild 3. Vo'lva, lat., hölje (även livmoder), kallas velum universale (se S k i v 1 i n g a r) hos hattsvampar (t. ex. Amanita, Volvaria) och yttre peridiet hos vissa buksvampar (t. ex. Ithy-phallus). Jfr Gaster o myceter. I-m. Wolverhampton [mo'lvohäm(p)ton], stad och county borough i Staffordshire, v. England, n. v. om Birmingham; 133,190 inv. (1931); en av de största fabriksstäderna inom Black country. Främst tillverkas lås, verktyg och allt slags järnmanufaktur, velocipeder, elektriska o. a. maskiner; dessutom betydande kemisk industri samt tillv. av gummifabrikat, mässings-, emalj- och galvaniserade artiklar. W. nämnes redan på 900-talet; den märkliga kyrkan Saint Peter’s härstammar huvudsaki. från 1400-talet. Volvo, a.-b. i Göteborg med Sveriges främsta fabrik för tillv. av person- och lastauto-mobiler. Bolaget, som är gr. 1915 och har ett aktiekap. av 4,2 mill. kr., sysselsätter 200 arb. Fabrikationen av automobiler påbörjades 1927 och är gr. på specialtillv. vid skilda svenska industriföretag; bolaget äger a.-b. Pentaverken (se d. o.), vid vilket motorerna tillverkas. 1933 tillverkades 2,600 automobiler, därav 800 personbilar. Volvocäles, bot., se G r ö n a 1 g e r, sp. 1175. VoJvox, bot., se G r ö n a 1 g e r, sp. 1176 och bild 2 på plansch. Volym, bok, del el. band av bokverk; omfång, vidd; rymd. — Voluminös, omfattande, vidlyftig. Volymbestämning för ett kärl sker enklast genom att väga det tomt och fyllt med vatten el. kvicksilver. Se vidare P y k n o m e-ter. Specifik vikt och Täthet. Volymétrisk gasanalys, se Kemisk analys, sp. 606. Volymprocent, det tal, som anger med hur många hundradelar av en blandnings volym ingredienserna ingå i blandningen. — Oftast anges dock ämnens sammansättning ej i volym- utan i viktprocent. Anges ej annat direkt, menas med procent vanl. viktprocent. Volymsutvidgningskoefficient, se Dilatation. Volymvikt, se Specifik vikt. Volynien, po. Wolyn, ry. Volyn, landskap och f. d. ryskt guv. (71,853 kvkm), sedan 1921 delat mellan Polen och Ryssland. V. avvattnas till Pripet el. direkt till Dnjepr. S. delarna äro bördiga med betydande odling av råg, havre, sockerbetor m. m. samt boskapsskötsel; n. delarna äro skogrika och delvis sumpiga (Rokitnoträsken). Den v., polska delen bildar vojevodskapet Wolyn (35,729 kvkm. 2.084,791 inv. 1931; huvudstad: Luck); den ö., ryska delen (med f. d. guvernements- huvudstaden Zjitomir) ingår i sovjetrepubliken Ukraina. — V. kom på 1300-talet under Litauen, 1569 till Polen och 1793—95 till Ryssland. Volynisk femdagarsfeber, se S k y 11 e-gravsfeber. Wolzogen [vådtsägon], Ernst von, tysk författare (f. 1855), styvbror till II. v. W. Har visat en utomordentlig mångsidighet och lust att experimentera, han är lyriker, berättare, dramatiker, tonsättare och recita-tör. Stor framgång och efterföljd hade hans litterära varieté Überbrettl (1900). — W. har i 1880-talets tyska realism framför allt representerat humorn, han har uppfinningsförmåga, snabb iakttagelse och lätt handlag, som göra honom till en munter och tilltalande sam- tidstecknare. Skr.: tragikomedien »Lumpen-gesindel» (1892), berättelserna »Die Ent-gleisten» (1893), »Die Gloriahose» (1897), »Der Kraft-Mayr» (s. å.), »Das dritte Ge-schlecht» (1899) m. fl. Hans senaste böcker (»Sem der Mitbürger», 1924, m. fl.) äro tendentiösa mot revolutionen 1918—19 och judarna. R-n B. Wolzogen [vådtsägan], Hans v o n, tysk författare (f. 1848), styvbror till E. v. W. Red. för Bayreuther Blätter. Är mest känd för sina böcker om Richard Wagner, hans verk och idéer: »Thematischer Leitfaden durch dieMusik zu ... ’Der Ring des Nibelungen’» (1876), »Aus R. Wagners Geisteswelt» (1908) m. fl. R-n B. Vom [våmm], se Id i ssla re. Vomb, före 1927 V å m b, socken i Malmöhus län, Färs härad, mellan Vombsjön och Klingvallsån; 35,48 kvkm, 397 inv. (1934). Består av skogplanterade f. d. flygsandsfält samt f. ö. huvudsaki. åker och äng. 1,120 har åker, 873 har skogsmark. Nästan hela socknen lyder under övedskloster i öveds socken. Ingår i V:s och Veberöds pastorat i Lunds stift, Färs kontrakt. Vombat [vå'm-], se Pungdjur, sp. 268. Vombsjön, Våmbsjön, Malmöhus läns största insjö näst Ringsjön, n. ö. om Romele-åsen; 12 kvkm, 19 m ö. h., 15,5 m djup. Avrinner mot n. v. genom Kävlingeån. Women’s Christian temperance union [mi'-minz kri'stjon te'mporøns jö'njon], eng., se Nykterhetsrörelsen, sp. 11. Vömer, lat., anat., se Huvudskål, sp. 173. Von [fån], ty. preposition, »från», »av», har i tyskspråkiga länder samt i Sverige, Finland och Danmark blivit mycket nyttjad som adelsmärke; von före släktnamn betecknar dock långt ifrån alltid adelskap i något av dessa länder. Urspr. angav von blott en persons födelse- el. verksamhetsort, användes småningom som adelsmärke även framför fingerade ortnamn och slutligen framför vanliga släktnamn. Framför oomtvistat adliga tyska namn brukar von ofta förkortas till v. Formen von und zu anger alltid adelskap. I Danmark ägde officerare länge rätt att sätta von