Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
737
Vondel—Wood
738
framför släktnamnet. — Det holl. van har
samma ursprungliga betydelse som von-, det
nyttjas ofta i adliga namn men är icke i och
för sig adelsmärke. Jfr De. B. H-d.
Vondel [få’ndol], Joost van den,
Hollands störste skald (1587—1679). V:s
skalderykte grundar sig främst på hans 32
versifierade sorgespel, varav 24 äro original. De
förete en
fortskridande utveckling från
medeltidens och
1500-talets naiva
bibeldrama och det klassiska
skoldramat i Senecas
stil till det
grekiskantika dramat, dock
utan att de tidigare
stadierna helt
övervinnas. Till det
tidigare skedet höra bl. a.
rederijkersdramat (jfr
Holländska
litteraturen, sp. 1188)
»Pascha» (1612) samt sorgespelet
»Hieru-salem verwoest» (1620). Det andra skedet
(1637—54), som visar skalden på
höjdpunkten av utveckling, kännetecknas främst av
»Gijsbrecht van Aemstel» (1637), en
dramatisering efter Vergilius’ skildring av
Tröjas undergång av en legendarisk episod ur
Amsterdams medeltidshistoria, samt »Lucifer»
(1654), V;s mest upphöjda tragedi. Som sin
yppersta tragedi betraktade V. själv »Jephta»
(1659). — V :s korta »Aenleidinge ter
neder-duitsche dichtkunste» (1650) anses som en av
den holländska litteraturens främsta
prosaskrifter. Redan genom sina dramatiska körer
(reien) gäller V. som Hollands störste lyriker.
Hans mest berömda dikt är odet »De
Rijn-stroom» (omkr. 1626—29 eller före 1635). Bland
V:s tillfällighetsdikter må nämnas »Olijftack
aen Gustaef Adolf», skaldens bön till
hjältekonungen att (1632) skona Köln, där V. fötts,
»Kinderlijk» och främst »Dionys Vos» (1633),
V :s tröstedikt till G. Voss. I sin »Blijde
inkomste van koninginne Christina te Rome»
besjöng han Kristinas tronavsägelse och
mottagande i Rom. V. är den ende av Hollands
renässansskalder, som nått någonting
liknande världsrykte. Hans inflytande utom
Holland spåras främst i den tyska
1600-tals-litteraturen. Hans samlade verk, med
utförlig biogr., utgåvos 1855—69 i 12 bd av J. van
Lennep (förkortad kritisk uppl. i 6 bd av J.
H. W. Unger 1888—93 och H. C. Differee, 2
dir, l910i; ny uppl. i 10 bd under utgivning
sedan 1927. — Monogr. av P. Leendertz (1910)
och E. van de Veide (1930). Hj.P-r.*
Vondräk [vå’ndräk], V å c 1 a v, tjeckisk
sla-vist (1859—1925), 1903 prof, i slavisk filologi
i Wien, 1920 i Brünn. V. utgav kyrkslaviska
texter: »Glagolita Clozüv» (1893) och
»Fri-sinské pamåtky» (1896), vidare
»Altkirchen-slavische Grammatik» (1900) och
»Kirchen-slavische Chrestomathie» (1910; ny tjeck, uppl.
1925). Hans mest betydande arbete, det första
i sitt slag, »Vergleichende slavische
Grammatik» (2 bd, 1906—08; 2:a uppl., 2 dir, revid.
och utvidgad, 1924—28), har fått skarp
kritik men är en mycket använd handbok. C. T-t.
Wood [cood], sir Charles, se Halifax.
Wood [cood], sir E v e 1 y n, brittisk
fältmarskalk (1838—1919). Deltog som kapten vid
flottan i Krimkriget och efter att ha
övergått till armén (kavalleriet) i kolonialkrigen
i Indien, mot asjanti, mot suluerna, i
Trans-vaal och i Egypten, blev överbefälhavare
(sirdar) för egyptiska armén 1882 och
generalkvartermästare i krigsministeriet 1893, på
vilken post han utövade en förtjänstfull
verksamhet vid arméns omorganisation. Han blev
1903 fältmarskalk. W. skrev flera militära
arbeten, självbiogr. »From midshipman to
field marshal» (1906) och minnena »Winnowed
memories» (1917). M. B-dt.
Wood [cood], sir Hen r y Jo seph, engelsk
dirigent (f. 1869), blev 1895 ledare för
symfonikonserterna i Queen’s hall. W. har även
framträtt som tonsättare. I Göteborg
dirigerade han 1933. H. G-t.
Wood [cood], sir K i n g s 1 e y, engelsk
konservativ politiker (f. 1881), invaldes i
underhuset dec. 1918, medverkade till upprättande
av hälsovårdsministeriet, där han i två
perioder varit parlamentssekr., och är sedan 1931
postmaster-general i MacDonalds ministär,
inom vilken han dec. 1933 blev medlem av
kabinettet. L-ts.
Wood [cood], Leonard, nordamerikansk
militär och generalguvernör (1860—1927).
Blev med. dr 1884, ord. militärläkare 1891.
Vid utbrottet av spansk-amerikanska kriget
blev W. överste och chef för de berömda
rough riders (med T. Roosevelt som
överstelöjtnant) och senare generalmajor vid
volun-teers, var militärguvernör på Kuba 1899 1902,
guvernör och militärbefälhavare på
Filippinerna 1906—08. Därefter hade han olika
militära befattningar i hemlandet, var bl. a. chef
för generalstaben 1910—14, och var slutligen
från 1921 generalguvernör på Filippinerna.
— W. hade alltid verkat för ökad
befälsut-bildning, och under världskriget gjorde han
sig känd som framgångsrik organisatör av
nyuppsatta truppförband. 1920 var han
Har-dings medtävlare om den republikanska
presidentkandidaturen. W. författade bl. a. »The
military obligations of citizenship» (1915)
och »Universal military training» (1917). —
Jfr monogr. av J. II. Sears (1919). M. B-dt.
Wood [cood], M. A. E., se G r e e n. M. A. E.
Wood [cood], Robert Williams,
amerikansk fysiker (f. 1868), prof, vid Johns
Hop-kins’ univ. 1901. W. har utfört
undersökningar inom den fysikaliska kemien,
fotografien, varvid han använde nitrosodimetylanilin
för att borttaga allt ljus utom ultravioletta
strålar, och akustiken, men hans
huvudarbete är nedlagt i många små uppsatser i
optik, delvis utarbetade i förening med hans
lärjungar. Hans viktigaste upptäckt på detta
område är fluorescensen hos gaser, särskilt av
natrium, kalium, jod och kvicksilver (1905).
Han har undersökt den anomala dispersionen,
absorptionen och de magneto-optiska
förhållandena hos dessa gaser. Av vikt för
spektral-analysen äro också hans undersökningar av
främmande gasers, särskilt heliums o. a.
ädelgasers, försvagande inverkan på
resonansspektra (av jod och kvicksilver).
Katodstrå-lars och det yttersta ultraviolettas förmåga
XX. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
