739 Woodburytryck—Worcester 740 att uppväcka fluorescens hos natriumånga o. a. gaser har av honom studerats, likaså kon-densation och reflexion av gasmolekyler. W. har samlat sina optiska arbeten dels i en föreläsningsserie (tr. i New York 1912), dels i Guthrie lecture 1914 inför Physical society i London (tr. i dess Proceedings, bd 26, 1914). W. har dessutom utgivit »Physical optics» (1905; ny uppl. 1911). S. A-s.* Woodburytryck [<oo'dbori-], Woodbury-typi, Fotoglypti el. Fotorelief-tryck, ett efter sin uppfinnare, engelsmannen W. B. Woodbury, uppkallat fotomeka-niskt reproduktionsförfarande. En efter ett fotografiskt negativ medelst pigmentförfarandet (jfr P i g m e n 11 r y c k) på ett plant, fast underlag framställd gelatinrelief avformas med tillhjälp av en kraftig press i en blyplatta. Den sålunda erhållna fördjupade tryckformen utfylles med en varm gelatinlösning, vari ett färgämne är inblandat; över tryckformen lägges därpå ett papper, varefter det hela utsättes för lindrigt tryck, varvid den överflödiga färggelatinlösningen pressas ut åt kanterna och avlägsnas. Sedan gelatinet stelnat, avdrages papperet, på vilket nu befinner sig en bild, som med stor noggrannhet återger reliefbildens detaljer. J. Il-g. Wood Green [mo'd gri'n], stad i eng. grevsk. Middlesex, nordlig förstad till London; 54,190 inv. (1931). Woodin [<wo'din], William Hortman, nordamerikansk storindustri- och finansman (1868—1934), medlem av ett flertal bolagsstyrelser. Ehuru tidigare republikan, arbetade W. 1932 ivrigt för F. Roosevelts val till president och blev mars 1933 dennes finansminister men avgick vid nyåret 1934 på grund av sjukdom. L-ts. Wood-oil [coo'd-äll], Kinesisk el. Japansk träolja, Tung olja, se Aleu-ritesolja, suppl. Woodsia [mo'dsia], bot., se B r ä k e n. Woods metall [modz-] el. W o o d s legering, se Lättsmälta legeringar. Woodstock [coo'dståk], stad i Oxfordshire, mell. England, 12 km n. v. om Oxford; 1,484 inv. (1931). Känd för sin handsktillverkning. Det forna herresätet W., v. om staden, skänktes som nationalbelöning för segern vid Blen-heim åt hertigen av Marlborough, som här genom J. Vanbrugh lät uppföra det ståtliga slottet Blenheim house (fullb. 1725). Woodstock [cao'dståk], T h. av, se Glou-c e s t e r. Woodward [woMcood], sir Arthur Smith, engelsk paleontolog (f. 1864), föreståndare för geol. avd. av British museum 1901—24. W. har ägnat sig åt vertebratpaleontologi och behandlat de lägre ryggradsdjuren, särskilt fiskarna. — Tills, m. Charles Dawson har han beskrivit resterna av Piltdown människan (1913—15). W. adlades 1924. K. A. G. Woodward [cao'dw»d], Henry, engelsk paleontolog (1832—1921), föreståndare för geol. avd. av British museum 1880—1901. Som paleontolog ägnade han sig åt studiet av fossila kräftdjur från olika geologiska formationer. Han redigerade Geological Magazine 1865— 1918. K. A. G. Woodville [coo'dvil], eng. adelssläkt, se R i-v e r s. Woolwich [<no'lid^], stadsdel (metropolitan borough) i London, på Thames’ s. strand, ö. om Greenwich; 146,944 inv. (1931). Jfr London. sp. 163. Woolworth [cooJcoöp]. FrankWinfield, amerikansk köpman (1852—1919), började som butiksbiträde och öppnade 1879 den första av de basaraffärer, som bära hans namn. Dessa övertogos 1911 av F. W. Woolworth Co., i vilket bolag han var dir. W. lät 1912 uppföra världens då näst Eiffeltornet högsta byggnad, skyskrapan Woolworth building i New York (se d. o., sp. 951). K. H. A. Woonsocket [a>önså'kit], stad i n. delen av staten Rhode island, U. S. A., vid Blackstone river; 49.376 inv. (1930). Betydande textil-och gummiindustri. Vorägine, se Jacobus de Voragine. Vorarlberg [få'rarlbärk], det västligaste av Österrikes förbundsländer, vid Bodensjön och övre Rhen; 2.602 kvkm, 139.999 inv. (1923); huvudstad: Bregenz. V. begränsas av Tyro-len, Schweiz, Liechtenstein och Bayern samt är h. o. h. beläget inom östalperna. N. delen tillhör Allgaualperna med Bregenzer Wald; i s. omfattar V. delar av Rätikon och Silvretta-gruppen. över passet Arlberg går den gamla huvudvägen till Tyrolen, numera kompletterad av Arlbergbanan. Huvudfloder äro Rhen, dess biflod 111 samt den till Bodensjön flytande Bregenzer Ach. Rhendalen har under föhn-rindarnas inverkan täml. milt klimat. Alp-sluttningarna äro skogklädda; odlingen är koncentrerad till den jämna och bördiga Rhendalen. Inv. äro till största delen tysktalande och romerska katoliker. Boskapsskötseln är jämte mejerihanteringen högt uppdriven. Industrien (främst textilindustrien) har i hög grad utvecklats i Dornbirn, Bregenz o. a. orter. Betydande turisttrafik. S. F. V. är bildat av flera gamla hertigdömen och grevskap, vilka under senare medeltiden förvärvades av habsburgarna. 1805—14 var landet förenat med Bayern, återställdes sedan till Österrike och förklarades 1851 för kronland. Vid revolutionen i Österrike 1918 framträdde i V. en separatistisk rörelse, som önskade V:s anslutning till Schweiz. En folkomröstning 1919 uttalade sig dock med stor majoritet mot denna anslutning, som f. ö. icke möttes med större sympatier i Schweiz. 1918 hade Vorarlberg redan provisoriskt anslutit sig till republiken Österrike som autonom delstat, och under 1920-talet förlorade den separatistiska rörelsen alltmer sin betydelse. B. E-r. Worcester [<oo'sto]. 1. Huvudstad och county borough i Worcestershire, v. England, vid Se-vern; 50,497 inv. (1931); biskopssäte. Betydande handel (bl. a. stor humlemarknad); berömd tillv. av handskar, dessutom porslinsbruk, skofabriker, tillv. av vinättika m. m. Den gotiska katedralen, uppf. i form av ett tvåarmat kors, härstammar i sin nuv. form huvudsaki. från 1200- och 1300-talet men bevarar även partier av äldre kyrkobyggnader. F. ö. märkas Guildhall (1700-talet), Comman-dery (urspr. ett klostersjukhus, ombyggt i Tudorstil) samt Edgar tower. den sista resten av Ws slott. Vid W. besegrade Cromwell 1651 sedermera konung Karl II. 2. Grevskap, se Worcestershire. 3. Stad i Massachusetts, U. S. A., vid Black-