Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Worcester - Worcestershire - Vorderrhein - Vordingborg - Wordsworth, John - Wordsworth, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741
Worcestershire—Wordsworth
742
stone river, v. om Boston; 195,311 inv. (1930),
därav 51,047 födda i utlandet (10,210 i
Sverige). Järnvägsknut och betydande
industristad. The Norton emery wheel co:s
smärgel-skivfabrik har genom svensken J. Jeppson (se
d. o.) utvecklats till en av stadens största
fabriker. Dessutom tillv. av stållinor och
ståltråd. maskiner, yllefabrikat, skodon m. m. W.
är säte för flera högre läroanstalter, bl. a.
Clark university (gr. 1887), jesuitkollegium
och polytekniskt institut, flera lärda sällskap
(bl. a. American antiquarian society) samt
museer och bibliotek. Sedan slutet av 1860-talet
har ett stort antal svenskar slagit sig ned i
W.; antalet svensktalande beräknas till omkr.
30,000 pers. I W. finns ett tiotal svenska
församlingar, tillhörande olika kyrkosamfund.
Worcestershire [<oo’stoj(i)o], grevsk. i v.
England, kring Severn och dess bifloder Avon
och Teme; 1.812 kvkm, 420.156 inv. (1931);
huvudstad: Worcester. I den bördiga
Severn-dalen, begränsad av Malvern hills i v. och
Cotswold hills i ö., är jordbruket av vikt (vete,
havre, frukt, grönsaker, humle m. m.). N.
delen av W. tillhör Black country och har
betydande järn- och kemisk industri i Dudley
m. fl. orter. Andra industristäder äro
Worcester (se d. o.) och Kidderminster (mattor).
Vorderrhein [få’rdørräln], se Rh en, sp. 724.
Vordingborg, stad på sydkusten av
Själland, Præstö amt; 5,263 inv. (1930), med
förstadsbebyggelse 8,101 inv. Genom V. går
järnvägen Roskilde—Masnedsund (bro till
Falste r under
byggnad); österut
järnväg till Kallehave
(överfartsort till
Möen). — Staden
har uppstått kring
en medeltida borg,
gr. av Valdemar I
till skydd mot
ven-derna. Ännu finnas
ansenliga rester av
vallarna och
murarna samt det
omkr. 1363
uppförda Gaasetaarn.
Erik av Pommern
slöt fred i V. 1435
med de holsteinska
grevarna. Karl X
Gustav tog 1658
vägen över sjön
från Falster till
V., som besattes av
smålänningarna 9
febr., varpå hela
armén gick i land
där 12 febr. S. d. börjades i V.
fredsunderhandlingar, som sedan flyttades, allteftersom
hären framryckte. P. E-t;B. H-d.
Wordsworth [a>ä’dz<uop], John, engelsk
biskop (1843—1911), brorsons son till W. W.
Prästvigdes 1869, blev prof, i exegetik 1883
och biskop i Salisbury (Sarum) 1885. Efter
mångåriga forskningar i biblisk textkritik
började han 1884 tills, m. H. J. White utge
kritisk edition av Vulgatas text.
Ilögkyrk-ligt orienterad, blev W. dock en pioniär för
de ekumeniska strävandena. Som led. av den
1909 från ärkebiskopen av Canterbury till
Gaasetaarn i Vordingborg.
Katedralen i Worcester.
Uppsala sända förhandlingskommissionen och
genom sin 1910 utgivna framställning av
svenska kyrkans historia, »The national
church of Sweden» (revid. sv. övers., »Den
svenska kyrkan», 1912), främjade han
kraftigt närmandet mellan den anglikanska och
den svenska kyrkan. Bland W:s skrifter
märkas ytterligare »Ordination problems»
(1909) och »Unity and fellowship» (1910). —
Biogr. av E. Watson (1915). E. Nwn.
Wordsworth [ct>ö’dzcoop], William,
engelsk skald (1770—1850;. Student i Cambridge
1787, hänfördes W. tidigt genom resor i
Frankrike av franska revolutionen. Efter
terrorn sökte han tröst
för sin missräkning i
Godwins sociala idéer.
1793 kom en samling
dikter, »An evening
walk and descriptive
sketches», som ännu
erinra om Pope,
Cow-per och Goldsmith
men visa djupare
naturkänsla. Systern
Dorothy W. (1771
—1855), som hade
stark naturkänsla,
vann honom nu helt
för poesien. Under intryck av Schillers »Die
Räuber» uppstod tragedien »The borderers».
Omkr. 1796 kom bekantskapen med Coleridge,
som verkade stimulerande på W. De utgåvo
tills. »Lyrical ballads» (1798), där Coleridge
(med »The ancient mariner») representerar
det underbara, W. naturbeskrivningen
(»Tin-tern abbey») och genren (»Goody Blake»,
»Simon Lee»), Samlingen inleddes av ett företal,
som innehöll de båda skaldernas program (i
utvidgad form i 2:a uppl. 1800). De ville
göra slut på det konstlade och bombastiska i
den föreg. tidens verskonst och välja
vardagligare ämnen. Denna diktsamling är
betydelsefull för den romantiska rörelsen i
England. Efter en resa i Tyskland slogo sig
skalderna ned i sjödistriktet i Westmorland (lake
poets). En resa till Skottland inspirerade
åtskilliga av W:s bästa dikter (»The highland
girl» m. fl.). Nu fullbordade han den
självbiografiska »The prelude» (1805). Även
patriotismen under kriget mot Napoleon fick uttryck,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
