741 Worcestershire—Wordsworth 742 stone river, v. om Boston; 195,311 inv. (1930), därav 51,047 födda i utlandet (10,210 i Sverige). Järnvägsknut och betydande industristad. The Norton emery wheel co:s smärgel-skivfabrik har genom svensken J. Jeppson (se d. o.) utvecklats till en av stadens största fabriker. Dessutom tillv. av stållinor och ståltråd. maskiner, yllefabrikat, skodon m. m. W. är säte för flera högre läroanstalter, bl. a. Clark university (gr. 1887), jesuitkollegium och polytekniskt institut, flera lärda sällskap (bl. a. American antiquarian society) samt museer och bibliotek. Sedan slutet av 1860-talet har ett stort antal svenskar slagit sig ned i W.; antalet svensktalande beräknas till omkr. 30,000 pers. I W. finns ett tiotal svenska församlingar, tillhörande olika kyrkosamfund. Worcestershire [<oo'stoj(i)o], grevsk. i v. England, kring Severn och dess bifloder Avon och Teme; 1.812 kvkm, 420.156 inv. (1931); huvudstad: Worcester. I den bördiga Severn-dalen, begränsad av Malvern hills i v. och Cotswold hills i ö., är jordbruket av vikt (vete, havre, frukt, grönsaker, humle m. m.). N. delen av W. tillhör Black country och har betydande järn- och kemisk industri i Dudley m. fl. orter. Andra industristäder äro Worcester (se d. o.) och Kidderminster (mattor). Vorderrhein [få'rdørräln], se Rh en, sp. 724. Vordingborg, stad på sydkusten av Själland, Præstö amt; 5,263 inv. (1930), med förstadsbebyggelse 8,101 inv. Genom V. går järnvägen Roskilde—Masnedsund (bro till Falste r under byggnad); österut järnväg till Kallehave (överfartsort till Möen). — Staden har uppstått kring en medeltida borg, gr. av Valdemar I till skydd mot ven-derna. Ännu finnas ansenliga rester av vallarna och murarna samt det omkr. 1363 uppförda Gaasetaarn. Erik av Pommern slöt fred i V. 1435 med de holsteinska grevarna. Karl X Gustav tog 1658 vägen över sjön från Falster till V., som besattes av smålänningarna 9 febr., varpå hela armén gick i land där 12 febr. S. d. börjades i V. fredsunderhandlingar, som sedan flyttades, allteftersom hären framryckte. P. E-t;B. H-d. Wordsworth [a>ä'dz<uop], John, engelsk biskop (1843—1911), brorsons son till W. W. Prästvigdes 1869, blev prof, i exegetik 1883 och biskop i Salisbury (Sarum) 1885. Efter mångåriga forskningar i biblisk textkritik började han 1884 tills, m. H. J. White utge kritisk edition av Vulgatas text. Ilögkyrk-ligt orienterad, blev W. dock en pioniär för de ekumeniska strävandena. Som led. av den 1909 från ärkebiskopen av Canterbury till Gaasetaarn i Vordingborg. Katedralen i Worcester. Uppsala sända förhandlingskommissionen och genom sin 1910 utgivna framställning av svenska kyrkans historia, »The national church of Sweden» (revid. sv. övers., »Den svenska kyrkan», 1912), främjade han kraftigt närmandet mellan den anglikanska och den svenska kyrkan. Bland W:s skrifter märkas ytterligare »Ordination problems» (1909) och »Unity and fellowship» (1910). — Biogr. av E. Watson (1915). E. Nwn. Wordsworth [ct>ö'dzcoop], William, engelsk skald (1770—1850;. Student i Cambridge 1787, hänfördes W. tidigt genom resor i Frankrike av franska revolutionen. Efter terrorn sökte han tröst för sin missräkning i Godwins sociala idéer. 1793 kom en samling dikter, »An evening walk and descriptive sketches», som ännu erinra om Pope, Cow-per och Goldsmith men visa djupare naturkänsla. Systern Dorothy W. (1771 —1855), som hade stark naturkänsla, vann honom nu helt för poesien. Under intryck av Schillers »Die Räuber» uppstod tragedien »The borderers». Omkr. 1796 kom bekantskapen med Coleridge, som verkade stimulerande på W. De utgåvo tills. »Lyrical ballads» (1798), där Coleridge (med »The ancient mariner») representerar det underbara, W. naturbeskrivningen (»Tin-tern abbey») och genren (»Goody Blake», »Simon Lee»), Samlingen inleddes av ett företal, som innehöll de båda skaldernas program (i utvidgad form i 2:a uppl. 1800). De ville göra slut på det konstlade och bombastiska i den föreg. tidens verskonst och välja vardagligare ämnen. Denna diktsamling är betydelsefull för den romantiska rörelsen i England. Efter en resa i Tyskland slogo sig skalderna ned i sjödistriktet i Westmorland (lake poets). En resa till Skottland inspirerade åtskilliga av W:s bästa dikter (»The highland girl» m. fl.). Nu fullbordade han den självbiografiska »The prelude» (1805). Även patriotismen under kriget mot Napoleon fick uttryck,