Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wordsworth, William - Workington - Worksop - World, The, New York World - World association for adult education - World peace foundation - World’s student christian federation - World’s women’s christian temperance union - Worm, Jacob - Worm, Ole - Vorma (Vormen) - Worm-Müller, Jakob - Vormordsen, Frans - Worms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
743
Workington—Worms
744
bl. a. i en diktsamling 1807. Personliga sorger
prägla likaså hans diktning under denna tid.
Från 1813 bodde W. på Rydal mount nära
Ambleside, där han dog. — 1814 utkommo
»The excursion» och »Laodamia» och 1815 den
episka dikten »The white doe of Rylstone»,
en romantisk historia, förlagd till drottning
Elisabets dagar. De sista trettio åren av hans
liv voro i poetiskt avseende föga givande
(»The river Duddon», 1820, »Ecclesiastical
sonnets», 1822, och »Memorials of a tour on
the continent». s. å.). Från omkr. 1810 blev
den forne republikanen allt konservativare.
1843 blev han poeta laureatus.
W. utgår från Rousseau, fast något av
1700-talets rationalistiska åskådning
stannade kvar i hans diktning. Genom Coleridge
förmedlades den nya metafysiken och
pan-teismen till honom. Liksom de tyska
nyromantikerna betraktade han och Coleridge
poesien nästan som ett slags filosofi. W :s
största betydelse ligger i hans naturpoesi.
Han förmår däri uppfånga och återge
elementära stämningar och intryck som ingen
före honom. I de bästa naturdikterna blir
W. ett med landskapet och återger det
intuitivt. Som verskonstnär är han ojämn.
Bäst är han kanske i sina sonetter. W. var
även prosaförfattare (politiska pamfletter
och kritiska uppsatser). — »Poetical works»
utg. flera ggr, bl. a. i 8 bd 1882—86 (av W.
Knight) och i 1 bd (senast 1933). — Litt.:
Biogr. av W. Knight (3 bd, 18891, G. M.
Har-per (2 bd, 1916), C. TI. Herford (1930) och
H. 1’Anson Faiisset (1933); se även É. Legouis,
»Jeunesse de W.» (1897), och E. C. Batho, »The
later W.» (1933). Dorothy W:s »Journals»
utg. i 2 bd 1897. S. B. L.
Workington [ft>5’kinton]. hamnstad i eng.
grevsk. Cumberland, vid Derwents mynning i
Solway firth; 24,691 inv. (1931).
Stenkolsgruvor. masugnar, järn- och stålverk, varv. Stor
export av stenkol.
Worksop [coö’ksåp], stad i Nottinghamshire,
mell. England. 40 km n. om Nottingham;
26 286 inv. (1931). Tillv. av maskiner,
jordbruksredskap, kemikalier m. m. Märklig
klosterkyrka från 1100-talet.
World, The [öo <y5’ld], New York World,
amerikansk tidning, uppsatt 1860,
omhändertogs 1883 av J. Pulitzer (se d. o.), som gjorde
den till en vida spridd sensationstidning, den
främsta representanten för den s. k. gula
pressen (eg. W:s kolorerade söndagsbilaga). W.
modererades dock senare och blev ett av
demokraternas främsta organ. Febr. 1931
förenades W. med den 1867 grundade Telegram
till World Telegram.
World association for adult education [wödd
osäusiéi^on for odaTt edjokéFføn], eng., se
Folkbildningsarbetet, sp. 699.
World peace foundation [coäTd pFs [-fåundéi’-Jan].-] {+fåundéi’-
Jan].+} eng., se Fredsrörelsen, sp. 1125.
World’s student Christian federation [coYldz
stjö’dont kri’stjon fedoréF/on], eng., se
Kristliga studentvärldsförbundet.
World’s women’s Christian temperance union
[coöTdz miTninz krfstjon te’mporons jö’njen],
eng., se Nykterhetsrörelsen, sp. 11.
Worm, Jacob, dansk satiriker (1642—
omkr. 1693). Tog 1666 teol. examen och 1667
magistergraden. I harmen över att konung
Fredrik III svikit sitt löfte om ett lektorat
i Viborg — W. fick nöja sig med rektoratet
i Slangerup 1671—77 — skrev han skarpa
satirer mot Griffenfeld, biskop Hans Bagger
och biskop Th. Kingo. 1677 blev W. präst i
Viborg och tog då parti för Griffenfeld mot
hans efterträdare. W:s paskiller på vers och
prosa blevo ej tryckta men spredos i en mängd
avskrifter. 1681 dömdes W. förlustig ära,
liv och gods men benådades med
landsförvisning. E. Ehg.*
Worm, 01 e, dansk fornforskare (1588—
1654). Studerade länge utrikes, blev med. dr
i Basel samt prof, i Köpenhamn 1613, i
medicin från 1624. Han var bl. a. Kristian IV:s
livmedikus. W. är den
danska
fornforskning-ens fader. Han
utverkade en k. f. 1622
till biskoparna om
undersökning i landets
olika delar av
forntidsminnen, skrev 1641
en avh. om det 1639
funna guldhornet (se
Guldhornen) samt
utgav om runorna
»Fasti danici» (1626)
och särskilt det stora
verket »Monumenta
danici» (6 böcker, 1643). Hans runarbeten,
som invecklade honom i lärd strid med
Johan Bure (se d. o.), ha, trots tidens och hans
egna vetenskapliga brister och fantasterier,
varit av stor betydelse och bl. a. bevarat
många eljest okända runinskrifter. W:s
samling av fornsaker m. m. kom efter hans död
till kungl. konstkammaren. Ilans lärda
brevväxling är tr. 1751. — Litt.: Ellen
Jörgen-sen, »Historieforskning og historieskrivning i
Danmark indtil aar 1800» (1931); H. Schücks
monogr. om Vitt.-akad., I (1932). B. H-d.
Vorma (V o r m e n), Mjösens avloppsälv till
Glommen (jfr d. o.).
Worm-Müller, Jakob, norsk läkare och
fysiolog (1834—89), från 1873 e. o. och 1877
ord. prof, i fysiologi i Oslo. Bland W:s
arbeten märkas studier över transfusion och
plethora.
Vo’rmordsen, Frans, dansk reformator,
superintendent (1491—1551), f. i
Nederländerna. Blev karmelitmunk i Helsingör och 1527
lektor vid univ. i Köpenhamn, övergick 1529
till lutherdomen och blev präst och lektor vid
Malmö gymnasium. 1531 utgav han
»Förklaring og forskjel paa den evangeliske og
pa-pistiske prædiken og lærdom» (ny uppl. av
H. Rördam 1888) samt 1534 »20
allerskön-neste og husvaleligste artikler». Efter
reformationens seger blev W. 1537 superintendent
i Lund samt utgav en »Haandbog om den
rette evangeliske messe» (1539), en övers, av
Luthers lilla katekes (1537) och 1551 en
bönbok. — Litt.: H. Rördam i Kirkehistoriske
Samlinger, 5:2, 1903—05; S. Schartaus
monogr. om Malmö läroverk (1929). Hg Pl.
Worms, stad i ty. fristaten Hessen, på
vänstra stranden av Rhen, mellan Mannheim
och Mainz; 50,473 inv. (1933), därav omkr. x/3
katoliker. W. är en av Tysklands äldsta och
minnesrikaste städer, fordom biskopssäte och
fri riksstad. I gamla staden, vars murar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
