743 Workington—Worms 744 bl. a. i en diktsamling 1807. Personliga sorger prägla likaså hans diktning under denna tid. Från 1813 bodde W. på Rydal mount nära Ambleside, där han dog. — 1814 utkommo »The excursion» och »Laodamia» och 1815 den episka dikten »The white doe of Rylstone», en romantisk historia, förlagd till drottning Elisabets dagar. De sista trettio åren av hans liv voro i poetiskt avseende föga givande (»The river Duddon», 1820, »Ecclesiastical sonnets», 1822, och »Memorials of a tour on the continent». s. å.). Från omkr. 1810 blev den forne republikanen allt konservativare. 1843 blev han poeta laureatus. W. utgår från Rousseau, fast något av 1700-talets rationalistiska åskådning stannade kvar i hans diktning. Genom Coleridge förmedlades den nya metafysiken och pan-teismen till honom. Liksom de tyska nyromantikerna betraktade han och Coleridge poesien nästan som ett slags filosofi. W :s största betydelse ligger i hans naturpoesi. Han förmår däri uppfånga och återge elementära stämningar och intryck som ingen före honom. I de bästa naturdikterna blir W. ett med landskapet och återger det intuitivt. Som verskonstnär är han ojämn. Bäst är han kanske i sina sonetter. W. var även prosaförfattare (politiska pamfletter och kritiska uppsatser). — »Poetical works» utg. flera ggr, bl. a. i 8 bd 1882—86 (av W. Knight) och i 1 bd (senast 1933). — Litt.: Biogr. av W. Knight (3 bd, 18891, G. M. Har-per (2 bd, 1916), C. TI. Herford (1930) och H. 1’Anson Faiisset (1933); se även É. Legouis, »Jeunesse de W.» (1897), och E. C. Batho, »The later W.» (1933). Dorothy W:s »Journals» utg. i 2 bd 1897. S. B. L. Workington [ft>5'kinton]. hamnstad i eng. grevsk. Cumberland, vid Derwents mynning i Solway firth; 24,691 inv. (1931). Stenkolsgruvor. masugnar, järn- och stålverk, varv. Stor export av stenkol. Worksop [coö'ksåp], stad i Nottinghamshire, mell. England. 40 km n. om Nottingham; 26 286 inv. (1931). Tillv. av maskiner, jordbruksredskap, kemikalier m. m. Märklig klosterkyrka från 1100-talet. World, The [öo <y5'ld], New York World, amerikansk tidning, uppsatt 1860, omhändertogs 1883 av J. Pulitzer (se d. o.), som gjorde den till en vida spridd sensationstidning, den främsta representanten för den s. k. gula pressen (eg. W:s kolorerade söndagsbilaga). W. modererades dock senare och blev ett av demokraternas främsta organ. Febr. 1931 förenades W. med den 1867 grundade Telegram till World Telegram. World association for adult education [wödd osäusiéi^on for odaTt edjokéFføn], eng., se Folkbildningsarbetet, sp. 699. World peace foundation [coäTd pFs [-fåundéi'-Jan].-] {+fåundéi'- Jan].+} eng., se Fredsrörelsen, sp. 1125. World’s student Christian federation [coYldz stjö'dont kri'stjon fedoréF/on], eng., se Kristliga studentvärldsförbundet. World’s women’s Christian temperance union [coöTdz miTninz krfstjon te'mporons jö'njen], eng., se Nykterhetsrörelsen, sp. 11. Worm, Jacob, dansk satiriker (1642— omkr. 1693). Tog 1666 teol. examen och 1667 magistergraden. I harmen över att konung Fredrik III svikit sitt löfte om ett lektorat i Viborg — W. fick nöja sig med rektoratet i Slangerup 1671—77 — skrev han skarpa satirer mot Griffenfeld, biskop Hans Bagger och biskop Th. Kingo. 1677 blev W. präst i Viborg och tog då parti för Griffenfeld mot hans efterträdare. W:s paskiller på vers och prosa blevo ej tryckta men spredos i en mängd avskrifter. 1681 dömdes W. förlustig ära, liv och gods men benådades med landsförvisning. E. Ehg.* Worm, 01 e, dansk fornforskare (1588— 1654). Studerade länge utrikes, blev med. dr i Basel samt prof, i Köpenhamn 1613, i medicin från 1624. Han var bl. a. Kristian IV:s livmedikus. W. är den danska fornforskning-ens fader. Han utverkade en k. f. 1622 till biskoparna om undersökning i landets olika delar av forntidsminnen, skrev 1641 en avh. om det 1639 funna guldhornet (se Guldhornen) samt utgav om runorna »Fasti danici» (1626) och särskilt det stora verket »Monumenta danici» (6 böcker, 1643). Hans runarbeten, som invecklade honom i lärd strid med Johan Bure (se d. o.), ha, trots tidens och hans egna vetenskapliga brister och fantasterier, varit av stor betydelse och bl. a. bevarat många eljest okända runinskrifter. W:s samling av fornsaker m. m. kom efter hans död till kungl. konstkammaren. Ilans lärda brevväxling är tr. 1751. — Litt.: Ellen Jörgen-sen, »Historieforskning og historieskrivning i Danmark indtil aar 1800» (1931); H. Schücks monogr. om Vitt.-akad., I (1932). B. H-d. Vorma (V o r m e n), Mjösens avloppsälv till Glommen (jfr d. o.). Worm-Müller, Jakob, norsk läkare och fysiolog (1834—89), från 1873 e. o. och 1877 ord. prof, i fysiologi i Oslo. Bland W:s arbeten märkas studier över transfusion och plethora. Vo'rmordsen, Frans, dansk reformator, superintendent (1491—1551), f. i Nederländerna. Blev karmelitmunk i Helsingör och 1527 lektor vid univ. i Köpenhamn, övergick 1529 till lutherdomen och blev präst och lektor vid Malmö gymnasium. 1531 utgav han »Förklaring og forskjel paa den evangeliske og pa-pistiske prædiken og lærdom» (ny uppl. av H. Rördam 1888) samt 1534 »20 allerskön-neste og husvaleligste artikler». Efter reformationens seger blev W. 1537 superintendent i Lund samt utgav en »Haandbog om den rette evangeliske messe» (1539), en övers, av Luthers lilla katekes (1537) och 1551 en bönbok. — Litt.: H. Rördam i Kirkehistoriske Samlinger, 5:2, 1903—05; S. Schartaus monogr. om Malmö läroverk (1929). Hg Pl. Worms, stad i ty. fristaten Hessen, på vänstra stranden av Rhen, mellan Mannheim och Mainz; 50,473 inv. (1933), därav omkr. x/3 katoliker. W. är en av Tysklands äldsta och minnesrikaste städer, fordom biskopssäte och fri riksstad. I gamla staden, vars murar och