Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Worms - Worms, Gustave - Vornedskab - Voronetu - Voronezj - Voronin, Michail - Voronov (Voronoff), Sergij (Serge)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
745
Worms, G.—Voronov
746
torn ännu delvis kvarstå,
märkes främst katedralen (Dom zu
S:t Peter und Paul), en av
Rhenländernas förnämsta
romanska kyrkor; den är urspr.
uppf. på i 100-talet men flera
ggr ombyggd och restaurerad
samt har två kupoler och fyra
torn. Även Pauluskirche
härstammar från 1100-talet men är
till sitt inre ombyggd i
barockstil. Dessutom märkas
And-reaskirche, inrymmande
stadsmuseet (rika arkeol. och hist.
samlingar), rådhuset
(1700-talet) med det anslutande
Cor-nelianum (fullb. 1910),
stadshuset (med W:s rika arkiv)
samt synagogan
(1200—1300-talet). 1 de yttre stadsdelarna
märkas bl. a. den sengotiska
Liebfrauenkirche (1400-talet)
och det storslagna
Luthermo-numentet (fullb. 1868 efter
plan av E. Rietschel). över
Rhen leder, utom järnvägsbron, den ståtliga
Ernst-Ludwigbrücke, 771 m lång i tre spann
och med mäktiga porttorn (uppf. 1897—1900).
W. har ett stort antal högre läroanstalter samt
är viktig järnvägsknut och handelsplats.
Industrien är mångsidig och omfattar bl. a. tillv.
av läder- och yllevaror samt vinberedning
(Liebfraumilch o. a. sorter). S. F.
W., som är en av Tysklands äldsta städer,
leder sitt ursprung till romersk tid och blev
på 400-talet burgundernas huvudstad. På
Karl den stores tid var W. ofta kejsarens
residens och blev på 1000-talet fri riksstad.
Under medeltiden voro ofta riksdagar förlagda
dit. Genom fördraget i W. 1122 slutade
in-vestiturstriden (se I n v e s t i t u r). 1521
försvarade Luther inför en riksdag i W. sina
lärosatser (se L u t h e r, sp. 382), och kort
därefter antog W. protestantismen. Genom
freden i Lunéville 1801 förenades W. med
Frankrike, och 1815 gavs staden åt
Hessen-Darmstadt. B. E-r.
Worms, Gu st a ve, fransk skådespelare
(1837—1910). Var 1858—65, 1874—75 och
från 1877 anställd vid Théatre frangais. från
1874 som societär, samt under mellantiderna
i Petersburg och vid Théatre du Gymnase
i Paris. W. var sin tids berömde resonör på
fransk scen. Bland hans roller märkas
Al-ceste i »Misantropen» och Olivier de Jalin i
»Falska juveler». G. K-g.
Vornedskab [vå’rneö-], da. (av ett äldre
vordned-, fsv. varpnaper), person under annans
omvårdnad, den skyldighet, som ålåg bönderna på
Själland, Lolland och Falster med tillhörande
smärre öar att kvarstanna på det gods, där
de voro födda, och där övertaga en gård att
bruka. Detta förhållande var närmast en
följd av digerdödens härjningar och den
under medeltiden naturliga benägenheten att
ställa sig under en mäktig herres beskydd
men även av omsorger om jordbruket och
landets odling. V. nämnes f. ggn 1446. Redan
i slutet av 1400-talet hade det urartat
därhän, att herremännen sålde »vornede»
(»vord-nede») bönder. Detta oskick förbjöds av
Kristian II såsom »ont och okristligt» och
Domen i Worms.
avtog efter hand. Kristian IV sökte 1634
borttaga v. men stötte på motstånd hos adeln;
1660 och 1682 bragtes frågan ånyo på tal,
och 1683 blev v. avskaffat h. o. h. Bonden
kunde ej flyttas från en gård till en annan,
om han erlade stadgade avgifter, men väl
överföras till ett annat gods med samma ägare
som det förra. Var ingen gård ledig, kunde
bönderna däremot flytta bort, varjämte de
ägde rätt att köpa sig fria. Även efter en
längre tids vistelse i en stad upphörde v.
Kvinnorna voro ej bundna av v. V.
tillämpades blott på den själländska lagens område.
1696 upphävdes v. på Möen och 1702 på de
andra öarna för bönder, födda efter Fredrik
IV:s tronbestigning (1699), men ersattes 31 år
senare, av hänsyn till soldatutskrivningen,
med s t a v n s b a a n d e t (se d. o.), som blev
gällande över hela Danmark. E. Ebg.*
Voronetu [våråne’ts], se Rumänsk konst,
med bild 2.
Voronezj [varå’nij], huvudstad i Centrala
svartjordsområdet, Sovjetryssland, vid Dons
biflod Voronezj; 202,500 inv. (1932; med
förorter). Viktig handelsplats (ull, spannmål);
ångkvarnar, oljeslagerier, fryshus och
maskinfabriker. Flera högre läroanstalter, bl. a.
univ. (hitflyttat 1918 från Dorpat),
lantbruks-och veterinärinstitut. Staden har uppstått
kring ett fäste, anlagt 1586 till skydd mot
tatarerna, och var huvudstad i det 1928
upplösta guv. V. (66,831 kvkm).
Voronin [varå’nin], M i c h a i 1, rysk
naturforskare (1838—1903), ägnade sig företrädesvis
åt botaniken och publicerade ett betydande
antal särdeles värdefulla undersökningar över
lägre kryptogamer, mest svampar. Mycket
förmögen, sökte V. aldrig något ämbete men
var under de sista åren dir. för
Petersburgs-museets kryptogamavd. Han var även frikostig
mecenat inom naturvetenskaperna. C. Lmn.*
Voronov [vå’renof, fr. uttal vårånå’f]
(Voro-noff), Sergij (Serge), rysk-fransk kirurg
(f. 1866), några år dir. för laboratoriet för
kirurgiska experiment vid College de France.
V. är bekant genom sin föryngringsmetod
medelst operativt ingrepp på könskörtlarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
