Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Worsaae, Jens Jacob Asmundsen - Vorskla - Vorstehhundar - Vorstenlanden - Wortels, Abraham - Worthing - Vorticella - Vorwärts - Vos, Cornelis de - Vos, Marten de - Vos, Paul de - Vos, Simon de - Vosges - Voss (herred) - Voss, Gerhard Johann - Voss, Johann Heinrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
749
Vorskla—Voss, J. H.
750
museum och Etnografisk museum, vilka han
nyordnade, 1878 för Det nationalhistoriske
museum på Frederiksborg. W :s »Nordens
for-historie» (1881) gav en ny översikt av
arkeologiens resultat. Som ledare av Danmarks
museiväsen var W. framstående och
representativ. Hans flitiga författarskap berör
nästan alla områden av dansk förhistoria och
historia. Som en av den nordiska
fornforsk-ningens vetenskapliga utdanare och
förfäk-tare av jämförande metoder däri fick W.
jämte Thomsen avgörande betydelse. — Litt.:
Ws »Optegnelser om Rosenborgsamlingen
1858—83» (1886) och »En oldgrandskers
erind-ringer» (1934; med brevurval); S. Miiller i
Aarböger for Nordisk Oldkyndighed 1886
(med bibliogr.); J. Steenstrup,
»Historieskrivningen i Danmark i det 19. aarhundrede»
(1889). V. H-sen.
Vorskla [vå’r-], vänsterbiflod till mell.
Dnjepr, Sovjetunionen, upprinner i trakten n.
om Charkov, passerar Poltava och utmynnar
vid Perevolotjna (se d. o.); längd 448 km. Jfr
Poltava.
Vorstehhundar [få’rftè-], zool., se II u n
d-raser, sp. 135.
Vorstenlanden [få’rston-], benämning på
residentskapen Djokjakarta och Soerakarta
på Java, nominellt styrda av inhemska
furstar. V. bilda Javas förnämsta tobaksdistrikt.
Wo’rtels, Abraham, se O r t e 1 i u s, A.
Worthing [<o5’öin], stad i eng. grevsk. West
Sussex, vid Engelska kanalen, v. om Brigbton;
46,230 inv. (1931). W. är en livligt
frekventerad badort; betydande frukt- och
grönsaksodling; fiske.
Vortice’lla, zool., se Infusionsdjur,
sp. 575.
Vorwärts [fä’r-], tyska socialdemokratiens
centralorgan, uppsatt 1890. efterträdare till
Berliner Volksblatt, gr. 1884. V. redigerades
1890—1900 av W. Liebknecht och 1921—33
av F. Stampfer. Från 1919 utgavs tidningen
12 ggr i veckan. Sedan nationalsocialisterna
1933 kommit till makten, undertryck u-s V.
S. å. började en veckotidning med namnet
Neuer Vorwärts utges i Karlsbad.
Vos [fås], Cornelis de, flamländsk
målare (1585—1651), bror till P. de V. Stod
under inflytande huvudsaki. av Rubens och
van Dyck och åtnjöt högt anseende som
porträttmålare. Museet i Antwerpen äger av
honom bl. a. »S:t Norbert mottager de heliga
altarkärlen av Antwerpens borgare» (1630)
samt porträttet av Abraham Grapheus, S:t
Lukasgillets vaktmästare (1620). På en
målning i Bryssel har V. porträtterat sig själv
och sin familj. Bland hans stora historietavlor
märkes »Kristi nedtagande från korset»,
triptyk i Antwerpens katedral, med porträtt på
flyglarna. Porträttgrupperna »Konstnärens
döttrar» och »Ett äkta par på terrassen till
sin villa» (1629) finnas i Berlin, »Familjen
Hutten» i München (se bild på pl. 2 till
Flamländsk konst). G-g N.*
Vos [fås], M a r t e n de, flamländsk
målare (1531—1613), lärjunge av Frans Floris,
besökte Rom, Florens och Venezia, där han
studerade för Tintoretto. V:s arbeten verka
hårda och hans färg porslinsaktig. I
Antwerpens museum finnas bl. a. »Den tvivlande
Tomas» (1547), »Kristus och skattepenningen»
(1601 ) och »Kristus i gloria» (hans sista verk,
triptyk). I Gents museum finnes »Heliga
familjen» (1585). Bäst äro V:s porträtt (i
museer i Amsterdam, Bryssel och Madrid). Se
Flamländsk konst, bild på pl. 1. G-g N.*
Vos [fås], Paul de, flamländsk målare
(omkr. 1590—1678), bror till C. de V. Tog
intryck av sin svåger Snyders och av Rubens,
sysslade huvudsaki. med samma ämnen som
Snyders; hans arbeten ha ej sällan
tillskrivits denne. Ett av hans förnämsta arbeten är
»Hjortjakt» (i Bryssels museum); en annan
»Tljortjakt» finns i Nationalmuseum i
Stockholm. G-g N.*
Vos [fås], Simon de, flamländsk målare
(1603—76), var lärjunge av Cornelis de V.
men ej släkt till honom. Han var en
mångsidig men ojämn mästare, som målade
porträtt, historie- och altartavlor. I Mechelens
kyrkor finnas »Herdarnas tillbedjan» (1644)
och »Konungarnas tillbedjan» (1645). Som
porträttmålare är han bäst i ett självporträtt
(i Maagdenhuis i Antwerpen). Dessutom
målade han historietavlor med små figurer och
genrebilder i liten skala, ss. »Zigenerska i ett
värdshus» (1646; i Liechtensteinsgalleriet,
Wien) och »Årstiderna» (1635; i Prag). G-gN.*
Vosges [vå$], 1. Berg, se Vogeserna.
2. Departement i n. ö. Frankrike, omfattar
s. delen av Lothringen samt delar av
Franche-Comté och Champagne; 5,903 kvkm, 377,980
inv. (1931); huvudstad: Épinal. Vogeserna,
vilkas v. sluttningar tillhöra V., bilda
gränsen mot Elsass; i övrigt är V.
huvudsakligen en del av den lothringska högplatån, i
s. avslutad av Monts Faucilles.
Huvudfloderna äro Meurthe, Moselle, Meuse och Saöne.
Jordbrukets huvudprodukter äro vete, havre,
potatis och frukt; betydande boskapsskötsel
och mejerihantering. Textilindustrien är högt
utvecklad, dessutom tillv. av papper,
kemikalier, metallvaror m. m. Talrika bad- och
kurorter (jfr Vogeserna).
Voss [vås], herred i Hordaland fylke, v.
Norge, kring Vosseelven och Vangsvatn (8
kvkm); 928.oi kvkm, 8.448 inv. (1930), därav
2.725 i stationssamhället Vossevangen
vid Bergensbanan. Från V. leda kända
turistvägar till Gudvangen i Sogn samt till Eide
och Ulvik i Hardanger. Ax. S.
Voss [fås] (latiniserat Vossius), Gerhard
J o h a n n. tysk-holländsk filolog (1577—1649),
rektor i Dordrecht 1600, rektor för teol.
kollegiet i Leiden 1615—19. Misstänkt för
kät-teri, måste V. nedlägga sitt ämbete och
utnämndes i stället till prof, i Leiden 1622 och
i Amsterdam 1632. V. är Hollands störste
polyhistor. Han företog viktiga forskningar i
latinska språket samt grekisk och romersk
historia och var den förste, som betraktat
såväl hedniska religioner som den kristna
teologiens dogmer från historisk synpunkt. V :s
saml. skr. utgåvos i 6 bd 1695—1701. A. M. A.*
Voss [fås], Johann Heinrich, tysk
författare (1751—1826). Studerade i
Göttingen, slöt sig till Göttinger Dichterbund och
utgav dess Musenalmanach 1775—1800, vart
skolrektor 1778 och prof, i Heidelberg 1805.
— V:s övers, av Odysséen 1781 (och lliaden
1793) betecknade en ny epok i fråga om
tolkningen av antik dikt, och hans
hexameteridyller, präistgårdsidyllen »Luise» (1795) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
