Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
751
Voss, R.—Voteringsmaskin
752
»Der siebzigste Geburtstag» (i »Idyllen». 1800;
sv. övers, av F. M. Franzén), blevo
förebildande som skildringar av lantligt
vardagsliv (Tegnér,
Runeberg). V. skrev även
dikter på lågtyska och
utgav »Zeitmessung
der deutschen Sprache»
(1802); hans övers, av
Shakespeare (1819—29)
är liksom hans senare
av grekiska och
romerska skalder alltför
pedantisk och
tvungen. På äldre dagar
angrep han häftigt de
tyska romantikerna
som reaktionära och
katoliker. — Sami, verk i 1 bd 1835, i 5 bd
1850; monogr. av W. Herbst (2 bd, 1872—76)
och C. Kuhlmann (1914). R-n B.
Voss [fås], Richard, tysk författare (1851
—1918), bodde mest i Berchtesgaden och
Italien, skrev romaner (»Zwei Menschen», 1911,
m. fl.) och skådespel (»Die neue Zeit», 1891,
m. fl.), som äro patetiskt effektsökande, bjärt
färglagda, fulla av våldsamma kontraster,
romantiskt ideella men vilkas sanning han naivt
trodde på. Valda skr. i 4 bd 1922. R-n B.
Vossevangen [vå’so ], se V o s s.
Vossische Zeitung [få^i/o tsaFton], tidning
i Berlin, gr. 1704 som Berliner Ordinaire
Zeitung, förvärvades 1751 av bokförläggaren Chr.
F. Voss (1722—95), efter vilken tidningen 1785
fick sin nuv. benämning. Bland dess medarb.
och red. märkas G. E. Lessing (1751—55). Th.
Fontane. L. Pietsch och G. Bernhard (1913—
30). Tidningen var från Lessings tid till 1933
frisinnad. 1913 förvärvades den av
Ullstein-förlaget. Tidningen upphörde med mars
månad 1934. — Jfr A. Buchholtz, »Die Vossische
Zeitung» (1904).
Vossius [få’siös], I s a a k, holländsk filolog
(1618—89), son till G. J. Voss. Blev 1646
bibliotekarie och historiograf i Amsterdam,
kallades 1649 av drottning Kristina till
Sverige för att lära henne grekiska och samla
handskrifter och böcker för hennes bibliotek
samt vistades här med flera avbrott till 1654.
Då V. vid drottningens tronavsägelse lämnade
Sverige, fick han som ersättning för sina
omkostnader några handskrifter, bl. a.
Wul-filas till det yttre oansenliga
bibelöversättning (se Codex 2). Vid V:s återkomst till
Holland lånades handskriften av V :s
morbror, den lärde Franciscus Junius d. y., en av
germanistikens föregångsmän, som genast
insåg dess betydelse. 1662 erbjöd V. genom
mellanhänder M. G. De la Gardie att köpa
handskriften, vilket denne gjorde s. å. 1670 bosatte
sig V. i England, där han av Karl II 1673
erhöll ett indräktigt kanonikat i Windsor.
V:s litterära produktion består dels av
editioner av klassiska författare, ss. Pomponius
Mela, Plinius, Catullus och Juvenalis, dels av
arbeten i romersk fornkunskap,
bibelforskning, naturvetenskap m. m.; märkligt är hans
i Oxford 1673 anonymt utg. arbete »De
poe-matum cantu et viribus rythmi». Med stor
vetenskaplig talang förenade V. en avgjord
böjelse för paradoxmakeri och effektsökeri
ävensom för religiös och sedlig frivolitet. —
Se II. Wieselgren, »Drottning Kristinas
bibliotek och bibliotekarier före hennes bosättning
i Rom» (1901), samt O. v. Friesen och A.
Grape, »Om Codex argenteus» (1928). A-l N.
Vossler [få’slor], Karl, tysk
språkvetenskapsman (f. 1872), prof, i romanska språk i
Heidelberg, Würzburg och 1913 i Munchen,
har skrivit bl. a. »Positivismus und
Idealismus in der
Sprach-wissenschaft» (1904),
»Sprache als
Schöp-fung und
Entwick-lung» (1905), »Die
göttliche Komödie» (2
bd, 1907—10; 2:auppl.
1925), »Frankreichs
Kultur im Spiegel
sei-ner Sprachentwick-lung» (1913; 2:a uppl.
1929), »Lafontaine»
(1919), »Leopardi»
(1923), »Gesammelte
Aufsätze zur Sprach-
philosophie» (s. å.),»Jean Racine» (1926), »Geist
und Kultur in der Sprache» (1925) och »Lope
de Vega» (1932). — Med utgångspunkt i B.
Croces (se d. o.) estetik har V. trätt i
opposition mot den positivistiska språkfilosofien och
utvecklat en kritisk-idealistisk åskådning, för
vilken den individuella språkliga skapelsen är
det ursprungliga och som sätter stilistik (se
d. o.) i centrum av språkforskningen. — V.
har mottagit festskrifterna »Idealistische
Neu-philologie» 1922 och »Münchener
romanis-tische Arbeiten», h. 1, 1932. R-n B.
Vöta, se V o t u m.
Votera, rösta, besluta genom omröstning.
Votering, se Omröstning.
Voteringsmaskin, apparat, avsedd att
underlätta omröstning. 1932 års riksdag uppdrog
åt riksgäldsfullmäktige att verkställa
utredning om
möjligheterna och
kostnaderna för att
införa voteringsap-parat i kamrarna.
— I Finlands
riksdag brukas
elektrisk omröstnings-apparat, utförd av
Telefon-a.-b. L. M.
Ericsson och
avsedd för sluten
omröstning. På varje
riksdagsmans
pul-pet finnas två
Bild 1. Finska riksdagens
om-röstningsapparat: ljustablå,
som visar
omröstningsresul-tatet.
Bild 2. Finska riksdagens omröstningsapparat:
mot-tagarapparat på talmannens plats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
