Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wrangel (af Salmis), Helm el. Helmuth - Wrangel (af Salmis), Herman - Wrangel, Herman Georg Waldemar - Wrangel (af Ludenhoff), Petr Nikolajevitj - Wrangel (af Fall), Wilhelm Gustaf - Wrangel (af Lindeberg), Wolmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765
Wrangel, H.—Wrangel. W.
766
1643 ha kommenderat avantgardet. Han gick
t. o. m. över den frusna Limfjorden och
sprängde vid Nörre Sundby en bondehär.
Under sin marsch söderut in i Tyskland på
hösten 1644 detacherade Torstenson W. till
Hol-stein och Jylland. Hans försök att i spetsen
för 3,500 man 1645 intaga Rendsborg
misslyckades, men han slog de till dess
undsättning anryckande Buchwald och Ahlefeld 25
april. S. å. blev W. generalmajor av
kavalleriet. 1646 års fälttåg gjorde han under C. G.
Wrangels befäl, blev vid belägringen av
Höx-ter (Westfalen) svårt sårad och kunde först
1647 sluta sig till huvudarmén i Böhmen, där
han deltog i flera strider. Vid Plau blev W.
12 aug. dödligt sårad. A. II-ld.*
Wrangel (af S a 1 m i s), Herman,
krigare, riksråd (1584—1643); jfr släktövers.
Var född i Estland, deltog i Gustav Adolfs
ryska krig och mottog som överste 1619 det
av danskarna
återlämnade Älvsborg. 1621
var W. fältmarskalk
vid Rigas belägring
och 1623 ståthållare
på Öland men
flyttades 1625 till
Jönköpings slott. I de
preussiska fälttågen 1626
—29 deltog han med
utmärkelse och var
därunder svensk
kommendant i
Marien-burg samt, i
konungens frånvaro, under
Axel Oxenstierna befälhavare över hären. Då
Potocki 1629 sökte hindra honom att med 8,000
man undsätta Strassburg i Westpreussen, slog
W. honom vid Gorzno. 1630 blev W.
riksråd och fick befäl över Älvsborgs och
Jönköpings slott med däromkring förlagda
trupper. 1632 blev W. vice generalguvernör i
Preussen och var 1635 en av svenskarnas
fullmäktige i Stuhmsdorf. Nyåret 1636
bildades under W. en svensk kår vid Oder,
vars samverkan med Johan Banér dock ej
gav önskat resultat. Från Pommern företog
W. hösten 1636 ett fälttåg, som förde till
erövringen av Berlin och Frankfurt a. M., men
måste retirera och förenade sig i juli 1637
med Banér. Sedermera stod Banér i ett
befäst läger vid Stettin, W. i ett likadant vid
Anklam för att hindra fienden att övertrå
Peene. Oenigheten mellan Banér och W.
ökades huvudsaki. genom W:s fel på hösten
1637, då Banér i Hinterpommern
opererade mot fienden och de kejserliga övergingo
Peene. Vorpommern var nu nära att gå
förlorat, och Banérs ställning blev vådlig.
Svenskarna lyckades dock hålla sig kvar, tills
förstärkningar anlände. Våren 1638 återkallade
regeringen W. till Sverige. I aug. 1643
blev W. generalguvernör i Livland. Hans
brev till A. Oxenstierna 1614—43 äro utg. av
P. Sondén i »Rikskansleren Axel
Oxenstiernas skrifter och brefväxling», senare avd.,
bd 9 (1898). N. A.*
Wrangel, Herman Georg
Waldemar, militär (f. 1859 3n/3), bror till E. H. G.
W.; jfr släktövers. Blev 1879 underlöjtnant
vid flottan, 1907 kommendör och var 1909—
24 chef för kustartilleriet samt blev general-
major 1909 och generallöjtnant 1916. W. har
varit led. av ett flertal kommittéer för
behandling av marina spörsmål, verkst.
styrelseled. i föreningen Sveriges flotta alltsedan dess
stiftande 1906, ordf, i
styrelsen för Svenska
aeronautiska
sällskapet m. m. Han var
led. av Första
kammaren 1909—10 och
1914—19 (nationella
partiet). W. har
nedlagt ett intensivt
arbete inom sjöstrategi
och sjötaktik. Han
har utgivit bl. a.
»Lärobok i teoretisk och
praktisk navigation»
(1897; 2:a uppl. 1910),
»Svenska Flottans bok» (1898) och »Kriget
i Östersjön 1719—21» (2 bd, 1906—07). ö-g.
Wrangel (af Ludenhoff), Pet r Ni
kola je v i t j, baron, rysk general (1878—1928);
jfr släktövers. Var urspr. bergsingenjör,
deltog i rysk-japanska kriget som
kavalleriofficer, utmärkte sig
under världskriget och
var efter
bolsjevikre-volutionen en av
De-nikins underbefälhavare. Efter Denikins
nederlag blev W. som
chef för den »vita»
armén de ryska
mo-narkisternas främste
man och organiserade
en »sydrysk» regering
på Krim, som
erkändes de facto av
Frankrike. W. fick dock
föga hjälp av ententen, och sedan
bolsjevi-kerna slutit preliminärfred med Polen,
krossade de W :s makt och erövrade Krim (nov.
1920); spillrorna av W :s armé överfördes till
Konstantinopel, och större delen av hans
flotta internerades i Bizerte. — Jfr
»Mé-moires du général W.» (utg. 1930). V. S-g.*
Wrangel (af Fall), Wilhelm Gustaf,
krigare, politisk partigängare (1695—1774);
jfr släktövers. W., som var född i Reval, var
med om striderna i Finland 1713—14,
Fred-rikshalds belägring 1718 och striden vid
Stä-ket 1719. Sedan 1734 naturaliserad svensk
adelsman, deltog han som officer vid
Dal-reg:tet i kriget mot Ryssland 1741 och blev
efter slaget vid Villmanstrand major.
Motståndare till hattpartiet och anhängare till
den holsteinska tronkandidaturen, begynte W.
sannolikt redan under kriget stämpla mot de
maktägande i Sverige och blev som anhängare
av danska tronkandidaturen en av ledarna
för 1743 års daluppror (se d. o.). Han
dömdes härefter till livstids fängelse men
benådades 1751. — Jfr B. Beckman, »Dalupproret
1743» (1930). Kj. K-n.
Wrangel (af Lindeberg), Wolmar,
frih., krigare (1641—75); jfr släktövers. Stod
i gunst hos Karl XI och blev 1674
generallöjtnant samt följde sin halvbror
riksmars-ken till Tyskland. På grund av dennes och
Mardefelts sjukdom blev W. den egentlige
överbefälhavaren, en post, för vilken han ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
