Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
769
Wrede, F.—Wrede, F. J.
770
hans änka och söner till belöning Elimä
fjär-ding m. m. i Finland. H. W:s två söner blevo
friherrar W. af Elimä 1653. H. W:s
sonson Fabian W. (d. 1712; se nedan) blev greve
1687 (slöt på manssidan sin ätt; hans
dotterson var greve A. Wrede-Sparre, se S p a r r e,
sp. 191). Om greve F. W :s kusins söner frih.
H. J. W. och riksrådet frih. Fabian W. (d.
1768) se nedan. Den sistnämndes son frih.
Fabian Casimir W. (1724—95) stred i
finska kriget 1741—43 och i fransk tjänst i
österrikiska tronföljdskriget, blev 1754
överste vid Fortifikationen, var 1757 i
österrikisk krigstjänst, blev 1762 överste för
Skaraborgs och 1772 (till 1788) för Upplands reg:te,
1764 generalmajor och 1782 general. Känd
lanthushållare, blev han 1786 led. av
Vet.-akad. Hans son Fabian W. (d. 1824; se
nedan) blev 1809 greve (enl. 37 § R. F.;
ointroducerad) ; om dennes son frih. F. J. W. se
nedan. Bror till greve F. W. (d. 1824) var
frih. Otto W. (1767—1804), som utmärkte
sig i finska kriget 1788—90, blev
generaladjutant av flygeln 1789 och överste i armén
1790. Han blev 1797 chef för Svea art.-reg:te
och 1800 för Västerbottens reg:te samt 1799
generalmajor. — Den finländska grenen
(immatrikulerad på Finlands riddarhus 1818)
härstammar från en riksrådet frih. F. W:s (d.
1768) halvbror. Om frih. R. A. W. och dennes
f ränka Mathilda A. W. se nedan. B. H-d.
Wrede, Fabian, greve, ämbetsman,
statsman (1641—1712); jfr släktövers. Blev 1675
landshövding i Viborgs län, 1681 i Uppland,
visade stort nit vid reduktionens
verkställande inom sitt län
och utnämndes därför
av Karl XI till
lantmarskalk vid 1682
års riksdag. 1685 blev
W. chef för de båda
reduktionsverken och
s. å. kungligt råd,
president i
Bergskollegium och
kammarråd, 1687 president i
Kammar- och
Kommerskollegierna, visade sig vara en ypperlig
finansman och
arbe
tade outtröttligt för att höja Sveriges handel
och näringsliv. 1687 blev W. greve. Under
förmyndarstyrelsen hade W. överinseendet
över flottan. Sedan kriget brutit ut, föll på
W. en dryg del av rådets börda, då han i
främsta rummet skötte finanserna och skulle
skaffa de medel, som kriget krävde. Från
1711 var W. blott president i
Kommerskollegium. — Biogr. av B. von Beskow i »Sv. akad:s
handl. ifrån år 1796», bd 28 (1856). Hjr.*
Wrede, Fabian, frih., riksråd (1694—
1768); jfr släktövers. Gick 1719 i holsteinsk
krigstjänst och deltog i den tidigare
frihetstidens riksdagar som bemärkt anhängare av
holsteinska partiet, sedermera av hattpartiet.
Vid krigsutbrottet 1741 utnämndes W. till
svensk överste och ledare för
krigskommissa-riatet. Han väckte förslaget om den av
Lagercrantz utförda beskickning till ryska
kejsarinnan, varigenom fredsfrågan förknippades
med planen på Karl Peter Ulriks val till tron-
srA
följare. På riksdagen 1742—43 motsatte han
sig »i finnarnas namn» kraftigt den danska
tronföljdskandidaturen. Sedan den av
Ryssland förordade Adolf Fredrik valts,
medverkade han till närmandet mellan honom och
hattarna och blev ett av de efter valkuppen
dec. 1746 utnämnda riksråden. Han avgick
under den politiska krisen 1756. T. S-g.
Wrede, Fabian, greve, militär,
ämbetsman (1760—1824), son till F. C. W.; jfr
släktövers. Blev 1777 löjtnant, var 1778—80 i fransk
tjänst, varunder han uppvaktade Gustav III
i Spa och i hög grad
vann dennes
bevågenhet. 1781 blev W.
kammarherre och 1788
överste vid Upplands
reg:te. I ryska
kriget 1788—90
utmärkte han sig; 1791
följde han konungen till
Aachen. 1795 blev W.
generalmajor och chef
för Björneborgs reg:te,
1786
överstekammar-junkare. 1802 blev
han generalinspektör
för infanteriet, 1805 generallöjtnant. Under
pommerska kriget åsamkade sig dock W.
Gustav IV Adolfs onåd, varför han ej
erhöll något befäl i finska kriget 1808. Efter
revolutionen 1809 erhöll W. emellertid
omedelbart befäl över Norra armén. Genom sitt
lama uppträdande under
Västerbottensexpedi-tionen (se d. o.) gav han Kamenskij tillfälle
att koncentrera sina trupper mot den i hans
rygg landstigande gruppen. Trots den
snöpliga utgången blev W. general av
infanteriet och s. å. greve (ointroducerad). 1810
avgick han i utomordentlig beskickning till
kejsar Napoleon och tillstyrkte
Bernadottes val till svensk tronföljare. Belöningen
härför uteblev heller icke. 1810 blev W.
statsråd och kansler för Krigsakademien och 1811
en av rikets herrar. Redan 1812 lämnade
han statsrådet; 1816 blev han fältmarskalk.
Som W. saknade egentlig militär och politisk
begåvning, torde hans ovanligt snabba och
lysande karriär i ej obetydlig grad ha
berott på hans höga börd och vinnande
personlighet. B. E-r.
Wrede, Fabian Jacob, frih., militär,
vetenskapsman (1802—93); jfr släktövers. Blev
1817 underlöjtnant vid
Vendes art.-reg:te, var
1832—34 och 1835—39
lärare vid Högre
artilleriläroverket å
Ma-rieberg och dess chef
1835—57. W. blev
major vid Göta
art.-reg:te 1838, chef för
artilleristaben 1848,
överste 1851,
generalmajor 1854,
general-fälttygmästare och
chef för artilleriet
1857 och
generallöjt
nant 1867. S. å. avgick han ur aktiv tjänst.
W. var led. av bl. a. 1864 års kommitté för
avgivande av förslag till Stockholms
befästan-XX. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
