Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801
Vynnytjenko—Württemberg
802
rära intressen och utgav bl. a.
»Shake-speares poems» (1898) och »Ronsard
and la Piéiade» (1906).
Vynnytjenko [ä’nkå],
Vinnit-j e n k o, V o 1 o d y m i r, ukrainsk
författare och politiker (f. 1880). Har
på ukrainska och ryska skrivit
noveller och dramer med social tendens
och med starkt frigjord uppfattning
av sexuella spörsmål. Från
ungdomen deltog V. i den revolutionära
rörelsen och var efter Ukrainas
frigörande led. av centralradån, därefter
en tid ministerpresident i Ukrainska
folkrepubliken och sedan led. av dess
direktorium (se Ukraina, sp. 1011
—12) men har senare försonat sig
med bolsjevikerna. A. A-t.
Wünsche, August, tysk
orientalist (1838—1913), lektor i Dresden.
Bland W ;s skrifter märkas
»Biblio-theca rabbinica» (12 bd, ny uppl.
1890—93), »Der babylonische Talmud
in seinen haggadischen Bestandteilen»
(övers, och kommentar, 5 bd, 1886—89; ny
uppl. 1894), »Die jüdische Litteratur seit
Ab-schluss des Kanons» (3 bd, 1891—96; tills,
m. J. Winter) och »Aus Israels Lehrhallen»
(5 bd. 1907—10). H. S. N.*
Wyo., förk. för Wyoming (se d. o.).
Wyoming [<yaiåu’min]. förk. W y o., en av
Bergsstaterna i Förenta staterna, begränsad
av parallellerna 41° och 45° n. br. samt
meridianerna 104° 3’ och 111° 3’ v. Igd. N. v.
hörnet av W. intas av Yellowstone national
park (se d. o.); 253,587 kvkm, därav 948 kvkm
vatten. Folkmängden var 1870 9,118 pers.,
1900 92,531, 1920 194,402 och 1930 225,565
(0.9 inv. per kvkm). Utlandsfödda vita voro
1930 19.658. mexikaner 7.174. indianer 1.845,
negrer 1.250. japaner 1.026 och kineser 130.
1,783 voro födda i Sverige.
Den mindre, n. ö. delen av W. tillhör de
högst liggande delarna av de inre slätterna,
Great plains; den större delen tillhör
Kordil-lererna. Dessas ö. randberg, Klippiga bergen,
stryka genom W. i flera kedjor, Laramie-,
Big Horn- och Wind riverbergen (Fremont
peak 4.185 m), Absarokakedjan m. fl. I
nordöstra W. ligga Black hills, på gränsen mot
Syd-Dakotas område. Klippiga bergen inom
W. karakteriseras i ö. genom den
upplyft-ning, åtföljd eller ej av brottbildning, som de
undergått, medan de västligare kedjorna i
stor utsträckning uppvisa överskjutning mot ö.
Större delen av W. avvattnas till North
Platte river och Yellowstone river med dess
bifloder; n. v. Jelen av W. hör till Snake
rivers flodområde, s. v. till Green rivers.
Cheyenne i W;s s. ö. del har i jan. en
medeltemp. av —3.6° C, i juli av 26,7°.
Nederbörden överstiger blott längst i ö. och på
de högre bergen 380 mm per år. I Green
riverbassängen i W:s s. v. del sjunker den på
ett stort område under 250 mm.
Nederbördens knapphet sätter sin prägel på
växtligheten. som blir lik den i Montana och Idaho
(se dessa ord).
Jordbruket drives huvudsaki. på
konstbe-vattnad mark (5,000 kvkm) eller genom
torr-marksjordbruk (dryfarming, se d. o.). 1930
Kartskiss över Wyoming.
funnos 16,011 farmer med en skördad areal
av över 9.000 kvkm. Odlingen av sockerbetor
och alfalfa (lucern) är betydande.
Boskapsskötseln är av stor vikt; 1932 funnos 4,128,000
får och 863.000 nötkreatur. W. är en av de
förnämsta ullproducerande staterna i U. S. Ä.
W. har stora tillgångar av petroleum,
naturgas och stenkol (årlig produktion 5—6
mill. ton). Det sammanlagda värdet av
berg-verksprodukterna var 1930 46,7 mill. doll.
Industrien är huvudsaki. baserad på
raffinering av mineraloljor. 1929 funnos 251
anläggningar med blott 6,288 anställda;
mineraloljeindustrien bidrog mest till det relativt
höga produktionsvärdet, 96.5 mill. doll.
Stadsbefolkningen utgjorde 1930 31.1 % av
hela befolkningen. Huvudstaden, Cheyenne,
hade 17,361 inv. och är utom Casper enda
stad med över 10 000 inv. Skolbildningen är
god; ej skrivkunniga 1,6 %. Statsuniv. finnes
i Laramie.
W., som fick sin förste vite inbyggare 1834,
blev stat i unionen 1890. W. sänder till
kongressen 2 senatorer och 1 representant. H. N-n.
Würmsjön, se Starnbergsjön.
Württemberg [vy’rtambärk]. land i s. v.
Tyskland, i s. gränsande till Bodensiön. i v.
till Baden och i ö. till Bayern; till
folkmängden den fjärde i ordningen av Tysklands
stater: 19.5 07.64 kvkm, 2,713,150 inv. (1933).
Huvudstad: Stuttgart.
W. omfattar huvuddelen av Schwaben och
genomdrages i s. v.—n. ö. riktning av den
tyska delen av Jura (se d. o. 2>, den s. k.
Schwabiska Alb, av slättlandet kring Donau
skilt från den sjö- och mossrika
schwabisk-bayerska högslätten. I Oberschwaben i s. ö.
når Alpernas förland in i W. (Schwarzer Grat
1,118 m ö. h.). Gränsen mot Baden markeras
av Schwarzwald, vars ö. del tillhör W. och
som sakta sluttar ned mot Neckarbäckenet.
Detta bildar med sin bördiga musselkalk-,
keuper- och liasberggrund, jämte slätterna
vid Bodensjön, W s viktigaste del. Som
helhet tillhör W. Sydtyska höglandet, och flera
toppar i Schwarzwald och Schwabiska Alb nå
något mer än 1,000 m ö. h. Klimatet i n.
XX. 26
Skala 1:10000000
A.-B. KARTQGRAFISKA INiJIIUTW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
