801 Vynnytjenko—Württemberg 802 rära intressen och utgav bl. a. »Shake-speares poems» (1898) och »Ronsard and la Piéiade» (1906). Vynnytjenko [ä'nkå], Vinnit-j e n k o, V o 1 o d y m i r, ukrainsk författare och politiker (f. 1880). Har på ukrainska och ryska skrivit noveller och dramer med social tendens och med starkt frigjord uppfattning av sexuella spörsmål. Från ungdomen deltog V. i den revolutionära rörelsen och var efter Ukrainas frigörande led. av centralradån, därefter en tid ministerpresident i Ukrainska folkrepubliken och sedan led. av dess direktorium (se Ukraina, sp. 1011 —12) men har senare försonat sig med bolsjevikerna. A. A-t. Wünsche, August, tysk orientalist (1838—1913), lektor i Dresden. Bland W ;s skrifter märkas »Biblio-theca rabbinica» (12 bd, ny uppl. 1890—93), »Der babylonische Talmud in seinen haggadischen Bestandteilen» (övers, och kommentar, 5 bd, 1886—89; ny uppl. 1894), »Die jüdische Litteratur seit Ab-schluss des Kanons» (3 bd, 1891—96; tills, m. J. Winter) och »Aus Israels Lehrhallen» (5 bd. 1907—10). H. S. N.* Wyo., förk. för Wyoming (se d. o.). Wyoming [<yaiåu'min]. förk. W y o., en av Bergsstaterna i Förenta staterna, begränsad av parallellerna 41° och 45° n. br. samt meridianerna 104° 3' och 111° 3' v. Igd. N. v. hörnet av W. intas av Yellowstone national park (se d. o.); 253,587 kvkm, därav 948 kvkm vatten. Folkmängden var 1870 9,118 pers., 1900 92,531, 1920 194,402 och 1930 225,565 (0.9 inv. per kvkm). Utlandsfödda vita voro 1930 19.658. mexikaner 7.174. indianer 1.845, negrer 1.250. japaner 1.026 och kineser 130. 1,783 voro födda i Sverige. Den mindre, n. ö. delen av W. tillhör de högst liggande delarna av de inre slätterna, Great plains; den större delen tillhör Kordil-lererna. Dessas ö. randberg, Klippiga bergen, stryka genom W. i flera kedjor, Laramie-, Big Horn- och Wind riverbergen (Fremont peak 4.185 m), Absarokakedjan m. fl. I nordöstra W. ligga Black hills, på gränsen mot Syd-Dakotas område. Klippiga bergen inom W. karakteriseras i ö. genom den upplyft-ning, åtföljd eller ej av brottbildning, som de undergått, medan de västligare kedjorna i stor utsträckning uppvisa överskjutning mot ö. Större delen av W. avvattnas till North Platte river och Yellowstone river med dess bifloder; n. v. Jelen av W. hör till Snake rivers flodområde, s. v. till Green rivers. Cheyenne i W;s s. ö. del har i jan. en medeltemp. av —3.6° C, i juli av 26,7°. Nederbörden överstiger blott längst i ö. och på de högre bergen 380 mm per år. I Green riverbassängen i W:s s. v. del sjunker den på ett stort område under 250 mm. Nederbördens knapphet sätter sin prägel på växtligheten. som blir lik den i Montana och Idaho (se dessa ord). Jordbruket drives huvudsaki. på konstbe-vattnad mark (5,000 kvkm) eller genom torr-marksjordbruk (dryfarming, se d. o.). 1930 Kartskiss över Wyoming. funnos 16,011 farmer med en skördad areal av över 9.000 kvkm. Odlingen av sockerbetor och alfalfa (lucern) är betydande. Boskapsskötseln är av stor vikt; 1932 funnos 4,128,000 får och 863.000 nötkreatur. W. är en av de förnämsta ullproducerande staterna i U. S. Ä. W. har stora tillgångar av petroleum, naturgas och stenkol (årlig produktion 5—6 mill. ton). Det sammanlagda värdet av berg-verksprodukterna var 1930 46,7 mill. doll. Industrien är huvudsaki. baserad på raffinering av mineraloljor. 1929 funnos 251 anläggningar med blott 6,288 anställda; mineraloljeindustrien bidrog mest till det relativt höga produktionsvärdet, 96.5 mill. doll. Stadsbefolkningen utgjorde 1930 31.1 % av hela befolkningen. Huvudstaden, Cheyenne, hade 17,361 inv. och är utom Casper enda stad med över 10 000 inv. Skolbildningen är god; ej skrivkunniga 1,6 %. Statsuniv. finnes i Laramie. W., som fick sin förste vite inbyggare 1834, blev stat i unionen 1890. W. sänder till kongressen 2 senatorer och 1 representant. H. N-n. Würmsjön, se Starnbergsjön. Württemberg [vy'rtambärk]. land i s. v. Tyskland, i s. gränsande till Bodensiön. i v. till Baden och i ö. till Bayern; till folkmängden den fjärde i ordningen av Tysklands stater: 19.5 07.64 kvkm, 2,713,150 inv. (1933). Huvudstad: Stuttgart. W. omfattar huvuddelen av Schwaben och genomdrages i s. v.—n. ö. riktning av den tyska delen av Jura (se d. o. 2>, den s. k. Schwabiska Alb, av slättlandet kring Donau skilt från den sjö- och mossrika schwabisk-bayerska högslätten. I Oberschwaben i s. ö. når Alpernas förland in i W. (Schwarzer Grat 1,118 m ö. h.). Gränsen mot Baden markeras av Schwarzwald, vars ö. del tillhör W. och som sakta sluttar ned mot Neckarbäckenet. Detta bildar med sin bördiga musselkalk-, keuper- och liasberggrund, jämte slätterna vid Bodensjön, W s viktigaste del. Som helhet tillhör W. Sydtyska höglandet, och flera toppar i Schwarzwald och Schwabiska Alb nå något mer än 1,000 m ö. h. Klimatet i n. XX. 26 Skala 1:10000000 A.-B. KARTQGRAFISKA INiJIIUTW