803 Württemberg 804 Bild 1. :Fristaten Württem-bergs vapen. Kvadrerad sköld: första och fjärde fältet gyllene med tre över varandra bjälkvis ställda, svarta hjorthorn; andra och tredje fältet tre gånger delat av svart och rött. delarna tillåter odling av vin på lägre nivåer; de höglänta, sydligare delarna ha hårdare klimat, särskilt Alb. — W. uppvisar landskap av idyllisk och högst växlande karaktär och är rikt på gamla kulturbygder med ålderdomliga städer, kloster och borgar. 1925 räknades 1,753,654 protestanter, 796,870 romerska katoliker och 10,827 pers, av mosaisk trosbekännelse. Av hela befolkningen bodde s. å. 53,2 % i kommuner med 2,000 inv. el. mer. Huvudstaden, Stuttgart, är avsevärt större än de därnäst största städerna, Ulm, Heilbronn och Esslingen. Univ. finnes i Tübingen. Av totalarealen äro omkr. 50 % åker och trädgård, 25 % äng och betesmark, 21 % skog och 1 % vingårdar. Fruktodlingen är av stor ekonomisk betydelse. De mest odlade sädesslagen äro korn, havre och vete. Jordbruk och intensiv fruktodling bedrivas särskilt i Nieder- och Oberschwaben, i Franken och i Neckardalen med sidodalar, vinodling i Neckar- och Tauberdalarna samt i trakten av Bodensjön. Bekanta vinsorter äro Rothen-berger, Türkheimer, Weinsberger, Markels-heimer m. fl. Boskapsskötseln är högt uppdriven på de talrika småbruken. På de torra platåerna i Alb har fåraveln vidmakthållits mer än i andra tyska landskap. 41,7 % av befolkningen voro 1925 sysselsatta i jord-öch skogsbruk, 39,1 % i industri och hantverk, 10,5 % i handel och samfärdsel. Järnmalmsfält vid Aalen och Wasseralfingen, betydande bergsaltverk, mineral- och termalkäl-lor (Liebenzell, Mergentheim, Wildbad m. fl.), torvtäkt i Donautrakterna. Järn- och maskinindustri i Neckarkreis, textilindustri i Nec-kardalarna, urfabrikation i Schwarzwald, sto ra ölbryggerier m. m. Största industristäder äro Stuttgart, Heilbronn, Reutlingen, Ulm och Esslingen. M. Författning och förvaltning. W:s republikanska författning av 1919 (delvis revid. 1924), enl. vilken högsta statsmakten innehades av den av 80 medl. bestående lantdagen, som ensam utövade lagstiftningen och tillsatte regeringen, sattes 1933 till större delen ur kraft; se Tyskland, sp. 917. — I administrativt hänseende indelas W. i 61 distrikt (Oberämter) jämte huvudstaden (Stuttgart) och 1.875 kommuner (Gemeinden). Rättskipningen utövas av en högsta domstol (Ober-landesgericht) i Stuttgart, 9 landsdomstolar (Landgerichte), i Stuttgart, Heilbronn, Tübingen, Rottweil, Ellwangen, Hall, Ulm, Ilei-chingen och Ravensburg, och 67 amtsdomstolar (Amtsgerichte). Jfr även Tyskland, sp. 915 ff. — Landsfärgerna äro svart och mörkrött. E. A-t. (G. H-n.) Historia. Keltiska stammar i W. fördrevos av germaner, vilka på Caesars tid kommo i krigisk beröring med romarna. Tiberius och Drusus erövrade stora delar av nuv. W., men på 300-talet fördrevos romarna av aleman-nerna, vilka inom kort efterträddes av fran-kerna. W. ingick sedan i Karl den stores rike och tilldelades Tyskland genom fördraget i Verdun 843. Det gavs 1079 åt hertig Fredrik av Hohenstaufen men förblev länge delat i mindre län, vilka småningom kommo att stå direkt under kejsaren. Den förnämste av de många vasallerna i W. var greven av Wirtemberg. Under senmedeltiden samlade de många dugande innehavarna av denna värdighet, bl. a. Ulrik (reg. 1241—65), Eberhard I (reg. 1265—1325) och Eberhard V (reg. 1459—96), de olika länen till ett rike, som 1495 blev hertigdömet W. Under hertig Ulrik I : s regering (1498—1550) ökades W:s område betydligt, men hertigens hänsynslösa skattepolitik bragte honom i konflikt med ständerna. Dessa genomdrevo 1514 det s. k. Tübingenfördraget, enl. vilket ständerna åtogo sig att betala hertigens skulder mot bl. a. att skatter för framtiden icke skulle kunna utkrävas och krig icke få börjas utan ständernas samtycke. Under Ulriks regering vann reformationen insteg i W., och under Bild 2—3. Landskapsbilder från Neckardalen.