Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Württemberg - Författning och förvaltning - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
803
Württemberg
804
Bild 1.
:Fristaten
Württem-bergs vapen.
Kvadrerad sköld: första
och fjärde fältet gyllene
med tre över varandra
bjälkvis ställda, svarta
hjorthorn; andra och
tredje fältet tre gånger
delat av svart och rött.
delarna tillåter odling av vin på lägre
nivåer; de höglänta, sydligare delarna ha
hårdare klimat, särskilt Alb. — W. uppvisar
landskap av idyllisk och högst växlande
karaktär och är rikt på gamla kulturbygder
med ålderdomliga städer, kloster och borgar.
1925 räknades 1,753,654 protestanter,
796,870 romerska katoliker och 10,827 pers, av
mosaisk
trosbekännelse. Av hela
befolkningen bodde s. å.
53,2 % i kommuner
med 2,000 inv. el. mer.
Huvudstaden,
Stuttgart, är avsevärt
större än de därnäst
största städerna, Ulm,
Heilbronn och
Esslingen. Univ. finnes
i Tübingen.
Av totalarealen äro
omkr. 50 % åker och
trädgård, 25 % äng
och betesmark, 21 %
skog och 1 %
vingårdar. Fruktodlingen är
av stor ekonomisk
betydelse. De mest
odlade sädesslagen äro
korn, havre och vete.
Jordbruk och intensiv
fruktodling bedrivas
särskilt i Nieder- och Oberschwaben, i Franken
och i Neckardalen med sidodalar, vinodling i
Neckar- och Tauberdalarna samt i trakten av
Bodensjön. Bekanta vinsorter äro
Rothen-berger, Türkheimer, Weinsberger,
Markels-heimer m. fl. Boskapsskötseln är högt
uppdriven på de talrika småbruken. På de torra
platåerna i Alb har fåraveln vidmakthållits
mer än i andra tyska landskap. 41,7 % av
befolkningen voro 1925 sysselsatta i
jord-öch skogsbruk, 39,1 % i industri och
hantverk, 10,5 % i handel och samfärdsel.
Järnmalmsfält vid Aalen och Wasseralfingen,
betydande bergsaltverk, mineral- och
termalkäl-lor (Liebenzell, Mergentheim, Wildbad m. fl.),
torvtäkt i Donautrakterna. Järn- och
maskinindustri i Neckarkreis, textilindustri i
Nec-kardalarna, urfabrikation i Schwarzwald,
sto
ra ölbryggerier m. m. Största industristäder
äro Stuttgart, Heilbronn, Reutlingen, Ulm
och Esslingen. M.
Författning och förvaltning. W:s
republikanska författning av 1919 (delvis revid.
1924), enl. vilken högsta statsmakten
innehades av den av 80 medl. bestående
lantdagen, som ensam utövade lagstiftningen och
tillsatte regeringen, sattes 1933 till större
delen ur kraft; se Tyskland, sp. 917. — I
administrativt hänseende indelas W. i 61
distrikt (Oberämter) jämte huvudstaden
(Stuttgart) och 1.875 kommuner (Gemeinden).
Rättskipningen utövas av en högsta domstol
(Ober-landesgericht) i Stuttgart, 9 landsdomstolar
(Landgerichte), i Stuttgart, Heilbronn,
Tübingen, Rottweil, Ellwangen, Hall, Ulm,
Ilei-chingen och Ravensburg, och 67 amtsdomstolar
(Amtsgerichte). Jfr även Tyskland, sp.
915 ff. — Landsfärgerna äro svart och
mörkrött. E. A-t. (G. H-n.)
Historia. Keltiska stammar i W. fördrevos
av germaner, vilka på Caesars tid kommo i
krigisk beröring med romarna. Tiberius och
Drusus erövrade stora delar av nuv. W., men
på 300-talet fördrevos romarna av
aleman-nerna, vilka inom kort efterträddes av
fran-kerna. W. ingick sedan i Karl den stores
rike och tilldelades Tyskland genom fördraget
i Verdun 843. Det gavs 1079 åt hertig
Fredrik av Hohenstaufen men förblev länge delat
i mindre län, vilka småningom kommo att
stå direkt under kejsaren. Den förnämste av
de många vasallerna i W. var greven av
Wirtemberg. Under senmedeltiden
samlade de många dugande innehavarna av denna
värdighet, bl. a. Ulrik (reg. 1241—65),
Eberhard I (reg. 1265—1325) och
Eberhard V (reg. 1459—96), de olika länen till
ett rike, som 1495 blev hertigdömet W.
Under hertig Ulrik I : s regering (1498—1550)
ökades W:s område betydligt, men hertigens
hänsynslösa skattepolitik bragte honom i
konflikt med ständerna. Dessa genomdrevo 1514
det s. k. Tübingenfördraget, enl. vilket
ständerna åtogo sig att betala hertigens skulder
mot bl. a. att skatter för framtiden icke skulle
kunna utkrävas och krig icke få börjas utan
ständernas samtycke. Under Ulriks regering
vann reformationen insteg i W., och under
Bild 2—3. Landskapsbilder från Neckardalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
