Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våg (redskap)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
811
Våg
812
Bild 1. Stativvåg.
Bild 2. Analysvåg.
förlägga dess tyngdpunkt mycket nära under
eggen och slipa den senare (av agat el.
kar-neol) med stor omsorg. En på laboratorier
Vanlig typ av analysvåg (se bild 2) brukar
vara byggd för 100—200 g belastning (på
vardera vågskålen) och ge 1 skaldels utslag för
omkr. 0,1 mg övervikt. För att slippa
manipulera med mycket små vikter använder man
en s. k. ryttare (nyttjad f. ggn av J.
Black 1790), en liten ögla av fin metalltråd,
vanl. vägande 5 mg, som lätt kan flyttas
längs den graderade, linjalliknande överdelen
av vågbalken. Vid jämvikt utan belastning
har ryttaren sin plats på linjalens nollstreck
längst till vänster (över vänstra vågskålen).
Flyttas ryttaren över till motsatta ändan,
motsvatar detta en viktökning av 10 mg. Är
hela avståndet delat i 100 dir, svarar alltså
1 skaldels förflyttning mot 0,1 mg
viktökning. Vid en annan konstruktion för samma
ändamål använder man en lätt metallkedja,
vars ena ända är fäst vid vågbalken och
vars andra ända är flyttbar i vertikalled.
Beroende på läget av denna kedja kan man
bekvämt överföra en viss bråkdel av dess vikt
till vågbalken. Både ryttarens och kedjans
handhavande sker utifrån, utan att man
behöver öppna dörrarna på den skyddslåda, som
omger varje analysvåg. — För att skona
eggarna, när v. ej användes el. när föremål
flyttas på vågskålarna, måste v. a r r e t
e-r a s, vilket sker med hjälp av en mekanisk
anordning, som lyfter upp vågbalken och
samtidigt frigör den från vågskålarna. För att
dämpa v:s svängningar, pålägga vikter,
ändra känsligheten, manövrera
v. på avstånd
m. m. finnas
sinnrika
konstruktioner. V :s
utslagsvinkel
kan observeras
antingen direkt
på den skala,
som tungan
spelar över, eller
genom
spegel-avläsning (jfr d.
o.). — För
specialändamål ha
ytterligt
känsliga v. (mikro-
Bild 3. Taf felvåg.
vågar) konstruerats (se nedan, 5). Hos
större v., som tåla 1 kg belastning, kan ofta
en massa bestämmas med ett relativt fel, som
är mindre än en hundramilliondel (jfr M
e-ter sys temet, sp. 1253). — På taf
felvågen (se bild 3) bäras vågskålarna av
stänger, förenade genom dubbla vågbalkar,
som bilda en parallellogram med ledande hörn.
Denna v. förekommer ofta i handelsbruk, är
bekväm att handha men når aldrig hög
känslighet. — Olikarmade v. Lasten
upp-väges genom vikter, som ej ha samma tyngd
som denna. Hit hör bryggvågen, där
lasten bäres av bryggan, en enarmad
hävstång, uppburen av andra hävstänger på
sådant sätt, att den kommer att röra sig
parallellt med sig själv, att den vikt, som
uppväger lasten, endast är en viss bråkdel (0,1
vid decimalvåg, O,oi vid centesimalvåg) av
lasten och att den fungerar oberoende av
lastens läge på bryggan.
2. V. med vikter på föränderliga
häv-stångsarmar. Skjutviktsvågen, vanl. använd
som personvåg (barnvåg), kan konstrueras för
mycket stora belastningar (hela
järnvägsvagnar). Den har konstant hävstång för lasten
men variabel för vikterna, som äro
förskjut-bart anordnade på en hävstång (se bild 4).
Avsedd att hållas i handen är p y n d a r e n (se
d. o.), som däri liknar bes manet (se d. o.).
3. Pendelvågar. Lasten uppväges genom
den lägesändring hos en pendelanordning, som
åstadkommes vid lastens anbringande på v.
En sådan v., med olikarmade hävstänger men
med samma motvikt, anger vägningsresultatet
genom en visare, som spelar över en graderad
skala. 1 vissa fall är skalan rörlig bakom en
fast index. Denna senare
typ är vanlig bl. a. som
brevvåg. En
utvecklingsform är
Stathmosvå-gen, som har två
symmetriskt anbragta system av
vardera två fast
sammanhängande koncentriska
cylindrar el. sektorer (av
olika radier), vid vilka äro
fästa tunna stålband, som
nedtill bära lasten (el. en
viss bråkdel därav, ss. vid
decimalvågar). När det
éna stålbandsparet rullas
p å sina cylinderytor,
rullas samtidigt det andra
paret a v, och emedan
radierna äro olika, höjes el.
sänkes lasten samtidigt.
Vid sektorerna, som helt
bäras av stålbanden utan
hjälp av lagrade tappar,
äro motvikter fästa ex-
Bild 4.
Skintvikts-våg (personvåg).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
