- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 20. Wallmark - Öändan /
813-814

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våg (redskap) - Vågan - Vågberg - Vågbrytare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

813 Vågan—Vågbrytare 814 centriskt, så att en pendelverkan ernås, när de vrida sig. Känsligheten är oberoende av belastningen. En dylik v. kan även kombineras med en skjutviktsvåg, som kan tarera emballage o. dyl. (jfr Tara), så att man på visartavlan direkt avläser varans vikt (se bild 5). Vissa automatiska v. ha anordningar för att trycka såväl viktuppgift som datum och klockslag på en viktbiljett. Pendelvågar äro snabba och bekväma De tillåta ofta även direkt avläsning av varans pris, när visartavlan jämsides med viktuppgifterna också har ett antal prisuträknande skalor, baserade på vanl. förekommande kilopris (bild 6). 4. Fjädervågar och torsionsvågar. Fjädervågen består huvudsaki. av en vertikal spiralfjäder, som nedtill håller en krok el. skål för lasten. Fjäderns förlängning vid belastning avläses på en empiriskt graderad skala En sådan v. är behändig men saknar större noggrannhet och är vanl. mycket beroende av temperaturen. — Jolly har föreslagit en fjädervåg för bestämning av spec. vikt, där han låter v. ha två vågskålar över varandra, den ena i luften, den andra nedsänkt i vatten. — Se även Dynamom eter. — Stor känslighet har en torsionsvåg (se d. o.), soir tillåter uppmätning av de ytterst små attiuktions-krafter, som finnas mellan alla kropuar på grund av den allmänna gravitationen Tor-sionsvågen har även utbildats till en snabbvägande mikrovåg i en form, som påminner om en brevvåg, där en visare direkt anger vägningsresultatet på en i mg graderad cirkulär skala. 5. Specialkonstruktioner. Högkänsliga mikrovågar ha konstruerats av bl. a. Whytlaw-Gray, W. Ramsay, H. Pettersson och R. Strömberg. Dessa v. kunna endast bära en last av några dg el. cg men kunna påvisa viktskillnader av en milliondels mg. De äro likarmade med oföränderliga hävstångsarmar men använda icke eggar och endast delvis vikter. Rörelsen sker t. ex. kring en horisontal kvartstråd el. med balken upphängd i två vertikala kvartstrådar av någon tusendels mm tjocklek. Smärre viktskillnader utjämnas genom att man ändrar lufttrycket i den kammare, som omsluter mikrovågen, varigenom luftens upptryck verkar olika på olika delar av det rörliga systemet, som har större volym på den ena sidan än på den andra. För snabb bestämning av spec. v. (jfr A r e o- Bild 6. Prisuträknande pendelvåg. meter, II y d r o sta tiska vågen och Specifik vikt) finnas särskilt konstruerade v. M o h r - W e s t p h a 1 s v. bär i en fin platinatråd på ena vågarmen en sänk-kropp av glas, vanl. i form av en termometer, som hålles i jämvikt av en motvikt på den andra vågarmen. Sänkkroppen nedsänkes i den vätska, vars spec. v. skall bestämmas, och viktförlusten kompenseras genom att ryttar vikter sättas på den graderade vågarmen. Dessa äro så avpassade, att deras relativa läge oeü storlek vid jämvikt ge möjlighet till direkt avläsning av vätskans spec. v. med 4 decimaler. En sänkkropp i form av en vågskål tillåter, bestämning av spec. v. hos fasta kroppar. — Man kan även bestämma spec. v. hos fasta kroppar (t. ex. mineralpulver) utan förändring av v. genom att först tillreda en vätskebland-ning, t. ex. Thoulets lösning (kaliumkvicksilver jodidlösning), av så hög spec. v., att kornen sväva däri, och därefter på vanligt sätt bestämma vätskans spec. v., som är identisk med spec. v. hos de korn, som kunna fritt sväva i vätskan. J. T. V. kallas i vissa fall även platsen, där varor uppvägas. Om packhusvåg, stadsvåg, viktualievåg se Vågpenningar; om järn-och metallvågar se J ä r n v å g. O. B-n. Vågan, herred i Lofoten, n. Norge; 287.24 kvkm, 4,623 inv. (1930). I V., som omsluter staden Svolvær, ligga fisklägena Kabelvåg, Henningsvær och Skrova. V. når i Vågekal-len 942 m ö. h. Ax. S. Vågberg, fys., se Vågrörelse, sp. 820 f. Vågbrytare, byggnadsverk, som vanl. ha till ändamål att bereda fartyg mot vågornas angrepp skyddade angöringsplatser. De utgöra ofta samtidigt skydd mot tidvattensströmmar och erosion. En v. består i sin enklaste form av en på bottnen utfylld stenvall, som når så högt över vattenytan, att vågorna därav hejdas. Fyllnadsmaterialet kan i vallens inre del vara av finkornigare beskaffenhet men måste i den för vågorna utsatta slänten bestå av grov sten eller block av natursten eller betong, som icke rubbas av vågorna. Härför Bild 5. Pendelvåg. kombinerad med skjutviktsvåg för tarering.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 27 18:28:35 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdt/0513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free