Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
813
Vågan—Vågbrytare
814
centriskt, så att
en
pendelverkan ernås, när
de vrida sig.
Känsligheten är
oberoende av
belastningen.
En dylik v.
kan även
kombineras med en
skjutviktsvåg,
som kan tarera
emballage o.
dyl. (jfr Tara),
så att man på
visartavlan
direkt avläser
varans vikt (se
bild 5). Vissa
automatiska v.
ha anordningar
för att trycka
såväl
viktuppgift som datum
och klockslag
på en
viktbiljett.
Pendelvågar äro snabba och bekväma De
tillåta ofta även direkt avläsning av varans
pris, när visartavlan jämsides med
viktuppgifterna också har ett antal prisuträknande
skalor, baserade på vanl. förekommande
kilopris (bild 6).
4. Fjädervågar och torsionsvågar.
Fjädervågen består huvudsaki. av en vertikal
spiralfjäder, som nedtill håller en krok el. skål för
lasten. Fjäderns förlängning vid belastning
avläses på en empiriskt graderad skala En
sådan v. är behändig men saknar större
noggrannhet och är vanl. mycket beroende av
temperaturen. — Jolly har föreslagit en
fjädervåg för bestämning av spec. vikt, där han
låter v. ha två vågskålar över varandra, den
ena i luften, den andra nedsänkt i vatten. —
Se även Dynamom eter. — Stor
känslighet har en torsionsvåg (se d. o.), soir tillåter
uppmätning av de ytterst små
attiuktions-krafter, som finnas mellan alla kropuar på
grund av den allmänna gravitationen
Tor-sionsvågen har även utbildats till en
snabbvägande mikrovåg i en form, som påminner
om en brevvåg, där en visare direkt anger
vägningsresultatet på en i mg graderad
cirkulär skala.
5. Specialkonstruktioner. Högkänsliga
mikrovågar ha konstruerats av bl. a.
Whytlaw-Gray, W. Ramsay, H. Pettersson och R.
Strömberg. Dessa v. kunna endast bära en
last av några dg el. cg men kunna påvisa
viktskillnader av en milliondels mg. De äro
likarmade med oföränderliga hävstångsarmar
men använda icke eggar och endast delvis
vikter. Rörelsen sker t. ex. kring en horisontal
kvartstråd el. med balken upphängd i två
vertikala kvartstrådar av någon tusendels mm
tjocklek. Smärre viktskillnader utjämnas
genom att man ändrar lufttrycket i den
kammare, som omsluter mikrovågen, varigenom
luftens upptryck verkar olika på olika delar
av det rörliga systemet, som har större
volym på den ena sidan än på den andra.
För snabb bestämning av spec. v. (jfr A r e o-
Bild 6. Prisuträknande pendelvåg.
meter, II y d r o sta tiska vågen och
Specifik vikt) finnas särskilt
konstruerade v. M o h r - W e s t p h a 1 s v. bär i en
fin platinatråd på ena vågarmen en
sänk-kropp av glas, vanl. i form av en termometer,
som hålles i jämvikt av en motvikt på den
andra vågarmen. Sänkkroppen nedsänkes i
den vätska, vars spec. v. skall bestämmas, och
viktförlusten kompenseras genom att ryttar
vikter sättas på den graderade vågarmen.
Dessa äro så avpassade, att deras relativa läge
oeü storlek vid jämvikt ge möjlighet till direkt
avläsning av vätskans spec. v. med 4 decimaler.
En sänkkropp i form av en vågskål tillåter,
bestämning av spec. v. hos fasta kroppar. —
Man kan även bestämma spec. v. hos fasta
kroppar (t. ex. mineralpulver) utan förändring
av v. genom att först tillreda en
vätskebland-ning, t. ex. Thoulets lösning
(kaliumkvicksilver jodidlösning), av så hög spec. v.,
att kornen sväva däri, och därefter på
vanligt sätt bestämma vätskans spec. v., som är
identisk med spec. v. hos de korn, som kunna
fritt sväva i vätskan. J. T.
V. kallas i vissa fall även platsen, där
varor uppvägas. Om packhusvåg, stadsvåg,
viktualievåg se Vågpenningar; om
järn-och metallvågar se J ä r n v å g. O. B-n.
Vågan, herred i Lofoten, n. Norge; 287.24
kvkm, 4,623 inv. (1930). I V., som omsluter
staden Svolvær, ligga fisklägena Kabelvåg,
Henningsvær och Skrova. V. når i
Vågekal-len 942 m ö. h. Ax. S.
Vågberg, fys., se Vågrörelse, sp. 820 f.
Vågbrytare, byggnadsverk, som vanl. ha till
ändamål att bereda fartyg mot vågornas
angrepp skyddade angöringsplatser. De utgöra
ofta samtidigt skydd mot tidvattensströmmar
och erosion. En v. består i sin enklaste form
av en på bottnen utfylld stenvall, som når
så högt över vattenytan, att vågorna därav
hejdas. Fyllnadsmaterialet kan i vallens inre
del vara av finkornigare beskaffenhet men
måste i den för vågorna utsatta slänten bestå
av grov sten eller block av natursten eller
betong, som icke rubbas av vågorna. Härför
Bild 5. Pendelvåg. kombinerad med
skjutviktsvåg för tarering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
