Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
825
Wåhlin, K. L.—Våmb
826
(1916) och Malmö S:t Petri kyrka (1919),
»Horologium mirabile lundense» (1923),
»Soluret» (1931) m. fl. avh. rörande tidmätningens
historia.
Wåhlin, KarlLudvig, museiman,
konsthistoriker (f. 1861 14/?), bror till H. F. Th. W.;
jfr släktövers. Blev
fil. hedersdr i Lund
1927. Var 1890—1930
amanuens vid
Nationalmuseum (sekr. 1895
—1904 och 1913—16).
Har sedan 1892
utgivit Ord och Bild (se
d. o.). Utom en
samling »Sånger» av
Goethe i övers, har
W. utgivit
konstnärs-monogr. »Johan
Vilhelm Karl Wahlbom»
(1901) och »Ernst Jo-
sephson» (2 dir, 1911—12). Han var 1919—22
ordf, i Sveriges författareförening och är led.
av Samfundet De nio sedan 1913. H. W-n.
Våla, socknar, se Västervåla och
östervåla.
Våla, härad i Västmanlands läns
Upplandsdel, s. om de av Dalälven genomflutna
Fär-nebo- och Hedesundafjä rdarna; 810.67 kvkm,
9,570 inv. (1933). Socknar: Huddunge,
Har-bo, östervåla och Nora. V. är till största
delen ett skogtäckt slättland med stora
mossmarker i n. närmast Dalälven samt odlade
bygder huvudsaki. kring Harboån och Äbyän,
som avrinna till sjön Tämnaren på gränsen i
ö. I v. når kullen Råsboås på
Enköpings-åsen (se d. o.) 99 m ö. h. 13.982 har åker,
42,973 har skogsmark. Jämte jordbruk främst
träindustri bl. a. i Tärnsjö (1,002 inv. 1931).
Kommunikationer: se kartan vid Uppland.
Tillhör Salhergs-Väsby fögderi och
Västmanlands ö. domsaga.
Våld, i straffrätten vanl. varje användning
av mekanisk kraft mot person eller sak, som
antingen innefattar misshandel av personen,
resp, skadegörelse å saken eller i allt fall,
där åtgärden riktar sig mot sak, är av större
betydenhet, resp., där åtgärden riktar sig mot
person, tjänar till att övervinna ett motstånd
från dennes sida. Då strafflagen, t. ex. i fråga
om rån (se d. o.), uppställer fordran, att nian
skall ha övat »våld å person», avses
emellertid endast sådant v., som riktar sig direkt
mot annans kropp och antingen bar
karaktären av misshandel eller ock innefattar ett
betvingande av hans person i något
hänseende. N. S-g.*
Våldgästning, se G ä s t n i n g.
Våldsamt motstånd, se Motstånd vid
offentlig förrättning.
Våldtäkt äger enl. svenska strafflagen kap.
15 § 12 rum, då »man tager kvinna med våld
och emot hennes vilja med henne övar otukt,
eller man tvingar henne därtill genom hot,
som innebär trängande fara». Med v.
likställes i § 13 det fall, då någon genom
dövande eller annat medel uppsåtligen försätter
kvinna i yrsel, sömn eller vanmakt, så att
hon saknar bruket av fri vilja eller är ur
stånd att värja sig, och därefter övar otukt
med henne i denna belägenhet. V. straffas
med straffarbete i 6—10 år. I svårare fall kan
straffet bli livstids straffarbete. Försök till
v. är i § 14 belagt med lägre straff. (R. B—1.)
Våle, med flagga försedd vakare el. flytboj,
nyttjas för att tillfälligt utmärka en punkt
på vattnet.
Vållande, jur., se S k u 1 d 1.
Vållande till annans död föreligger, då
någon orsakat annans död, utan att likvisst
uppsåt i förhållande till den dödliga utgången
förelegat. Jfr Dolus 1 och Tillräkne
1 i g h e t. V. bestraffas i regel enl.
strafflagen 14: 9 högst med stratfarbete i 2 år.
Men för vissa fall ingripa strängare
straffbestämmelser (se t. ex. Enslighet vid
födseln). Har man vållat annans död
genom uppsåtlig misshandel, utsattes ett
särskilt, mycket strängt, gemensamt straff för
såväl misshandeln som vållandet till den
dödliga utgången i strafflagen 14: 4 och 5. Dessa
bestämmelser gälla f. ö. även för det fall, att
döden inträtt till följd av misshandeln, utan
att detta kan tillräknas den misshandlande^
De äro dock ej tillämpliga, om döden inträffat
under medverkan av en olycklig
omständighet (ett »ofall»), som efteråt tillstött (14: 43).
Vållande till ett fosters död straffas endast om
det skett genom uppsåtlig misshandel å
kvinnan med vetskap om hennes havandeskap, enl.
14:29. N. S-g. (R. B-l.)
Vålnad (fsv. varpnaper), se Spöken och
Vård. Jfr Dubbelgångare och
Gengångare.
Vålådalen, turiststation i Jämtlands
sydligare fjälltrakter, 600 m ö. h., vid Vålån,
nedanför Ottfjället och omkr. 32 km från
Undersåkers station på S. J. (Bräcke—Storlien).
V., som äges av Sv. turistföreningen, är
livligt anlitad som vintersportplats och
utgångspunkt för fjällvandringar. Anlädes 1922—23.
Vålån, se Indalsälven, sp. 489.
Våm, zool., dets. som vom (se I d i s s 1 a r e).
Våmb. 1. Socken i Skaraborgs län,
Kå-kinds härad, närmast v. om Skövde; 15,55
kvkm, 1 189 inv. (1934). Omfattar ö. delen av
dalen mellan N. och S. Billingen samt
anslutande platåkanter. 440 har åker, 586 har
skogsmark. I V. ligga a.-b. Gullhögens bruks
cementfabrik och kalkbruk (aktiekap. 1 mill.
kr.) samt Carlsro gashetongfabrik och
kalkbruk. Ingår i Skövde, Öms, Ryds, Hagelbergs,
VÅLA HD
Skala 1:600000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
