825 Wåhlin, K. L.—Våmb 826 (1916) och Malmö S:t Petri kyrka (1919), »Horologium mirabile lundense» (1923), »Soluret» (1931) m. fl. avh. rörande tidmätningens historia. Wåhlin, KarlLudvig, museiman, konsthistoriker (f. 1861 14/?), bror till H. F. Th. W.; jfr släktövers. Blev fil. hedersdr i Lund 1927. Var 1890—1930 amanuens vid Nationalmuseum (sekr. 1895 —1904 och 1913—16). Har sedan 1892 utgivit Ord och Bild (se d. o.). Utom en samling »Sånger» av Goethe i övers, har W. utgivit konstnärs-monogr. »Johan Vilhelm Karl Wahlbom» (1901) och »Ernst Jo- sephson» (2 dir, 1911—12). Han var 1919—22 ordf, i Sveriges författareförening och är led. av Samfundet De nio sedan 1913. H. W-n. Våla, socknar, se Västervåla och östervåla. Våla, härad i Västmanlands läns Upplandsdel, s. om de av Dalälven genomflutna Fär-nebo- och Hedesundafjä rdarna; 810.67 kvkm, 9,570 inv. (1933). Socknar: Huddunge, Har-bo, östervåla och Nora. V. är till största delen ett skogtäckt slättland med stora mossmarker i n. närmast Dalälven samt odlade bygder huvudsaki. kring Harboån och Äbyän, som avrinna till sjön Tämnaren på gränsen i ö. I v. når kullen Råsboås på Enköpings-åsen (se d. o.) 99 m ö. h. 13.982 har åker, 42,973 har skogsmark. Jämte jordbruk främst träindustri bl. a. i Tärnsjö (1,002 inv. 1931). Kommunikationer: se kartan vid Uppland. Tillhör Salhergs-Väsby fögderi och Västmanlands ö. domsaga. Våld, i straffrätten vanl. varje användning av mekanisk kraft mot person eller sak, som antingen innefattar misshandel av personen, resp, skadegörelse å saken eller i allt fall, där åtgärden riktar sig mot sak, är av större betydenhet, resp., där åtgärden riktar sig mot person, tjänar till att övervinna ett motstånd från dennes sida. Då strafflagen, t. ex. i fråga om rån (se d. o.), uppställer fordran, att nian skall ha övat »våld å person», avses emellertid endast sådant v., som riktar sig direkt mot annans kropp och antingen bar karaktären av misshandel eller ock innefattar ett betvingande av hans person i något hänseende. N. S-g.* Våldgästning, se G ä s t n i n g. Våldsamt motstånd, se Motstånd vid offentlig förrättning. Våldtäkt äger enl. svenska strafflagen kap. 15 § 12 rum, då »man tager kvinna med våld och emot hennes vilja med henne övar otukt, eller man tvingar henne därtill genom hot, som innebär trängande fara». Med v. likställes i § 13 det fall, då någon genom dövande eller annat medel uppsåtligen försätter kvinna i yrsel, sömn eller vanmakt, så att hon saknar bruket av fri vilja eller är ur stånd att värja sig, och därefter övar otukt med henne i denna belägenhet. V. straffas med straffarbete i 6—10 år. I svårare fall kan straffet bli livstids straffarbete. Försök till v. är i § 14 belagt med lägre straff. (R. B—1.) Våle, med flagga försedd vakare el. flytboj, nyttjas för att tillfälligt utmärka en punkt på vattnet. Vållande, jur., se S k u 1 d 1. Vållande till annans död föreligger, då någon orsakat annans död, utan att likvisst uppsåt i förhållande till den dödliga utgången förelegat. Jfr Dolus 1 och Tillräkne 1 i g h e t. V. bestraffas i regel enl. strafflagen 14: 9 högst med stratfarbete i 2 år. Men för vissa fall ingripa strängare straffbestämmelser (se t. ex. Enslighet vid födseln). Har man vållat annans död genom uppsåtlig misshandel, utsattes ett särskilt, mycket strängt, gemensamt straff för såväl misshandeln som vållandet till den dödliga utgången i strafflagen 14: 4 och 5. Dessa bestämmelser gälla f. ö. även för det fall, att döden inträtt till följd av misshandeln, utan att detta kan tillräknas den misshandlande^ De äro dock ej tillämpliga, om döden inträffat under medverkan av en olycklig omständighet (ett »ofall»), som efteråt tillstött (14: 43). Vållande till ett fosters död straffas endast om det skett genom uppsåtlig misshandel å kvinnan med vetskap om hennes havandeskap, enl. 14:29. N. S-g. (R. B-l.) Vålnad (fsv. varpnaper), se Spöken och Vård. Jfr Dubbelgångare och Gengångare. Vålådalen, turiststation i Jämtlands sydligare fjälltrakter, 600 m ö. h., vid Vålån, nedanför Ottfjället och omkr. 32 km från Undersåkers station på S. J. (Bräcke—Storlien). V., som äges av Sv. turistföreningen, är livligt anlitad som vintersportplats och utgångspunkt för fjällvandringar. Anlädes 1922—23. Vålån, se Indalsälven, sp. 489. Våm, zool., dets. som vom (se I d i s s 1 a r e). Våmb. 1. Socken i Skaraborgs län, Kå-kinds härad, närmast v. om Skövde; 15,55 kvkm, 1 189 inv. (1934). Omfattar ö. delen av dalen mellan N. och S. Billingen samt anslutande platåkanter. 440 har åker, 586 har skogsmark. I V. ligga a.-b. Gullhögens bruks cementfabrik och kalkbruk (aktiekap. 1 mill. kr.) samt Carlsro gashetongfabrik och kalkbruk. Ingår i Skövde, Öms, Ryds, Hagelbergs, VÅLA HD Skala 1:600000