Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Våmbsjön—Vårdnad om barn
827
N. Kyrketorps och V:s pastorat i Skara stift,
Billings kontrakt. Kyrkan har långhus och
anmärkningsvärt trångt, absidialt avslutat
kor och är byggd av sandsten, trol. under
1100-talets förra hälft. Västtornet med
kraftigt utbildade ljudgluggar är yngre.
Restaurerad 1932. — 2. Socken i Malmöhus län, se
Vomb. G. R-ll;S.H-d.
Våmbsjön, se Vombsjön.
Våmhus, socken i Kopparbergs län, Mora
tingslag, n. v. om Orsasjön; 576,60 kvkm,
1,494 inv. (1934). Utom den ålderdomliga,
stora kyrkbyn vid Våmåns utlopp i Orsasjön
omfattar V. höglänt skogsbygd med
fäbods-bebyggelse. Når i Anjosvarden 763 m ö. h.
587 har åker, 26,569 har skogsmark.
Pastorat i Västerås stift, Mora kontrakt.
Vånevik, stenhuggeri i Döderhult (se d. o.
och Granit, sp. 947).
Vång, skånsk benämning på åkerfält, gärde.
Vånga. 1. Socken i Kristianstads län,
Vil-lands härad, invid Blekingegränsen, mellan
Ivösjön och Immeln; 115,io kvkm, 1,733 inv.
(1934). Skogs- och bergstrakt med odlad slätt
vid Ivösjön, varöver Vångaberget (159 m)
reser sig brant. 1,374 har åker, 6,762 har
skogsmark. Ingår i Oppmanna och V.
pastorat i Lunds stift, Villands kontrakt.
2. Socken i Östergötlands län, Finspånga
läns härad, mellan sjöarna Roxen och Glan;
155,93 kvkm, 2,288 inv. (1934). över
slättbygden mellan sjöarna höjer sig i v. och n.
skogs-och bergsbygden med intill 100 m höga
för-kastningsbranter mot slätten (se kartan vid
Förkastning). 3,062 har åker, 8,450 har
skogsmark. Egendom: Grensholm (se d. o.).
Pastorat i Linköpings stift, Bergslags
kontrakt.
3. Se Norra Vånga och Södra Vånga.
Vånga kontrakt, i Skara stift, omfattar 7
pastorat: N. Vånga, Edsvära och Kvänum;
Vilske-Kleva, Ullene och Bjurum; Gökhem,
Marka och Sörby; Floby, Göteve, Trävattna
och Hällestad; Larv, Längjum, Tråvad och S.
Lundby; Bitterna, Laske-Vedum och Eling;
Essunga, Lekåsa, Barne-Åsaka, Fåglum och
Kyrkås.
Vången, kronoegendom i Alster, Jämtland,
se Nordsvensk häst.
Våningsköp, förvärvande mot betalning av
varaktig rätt till den del av ett hus, som
utgör en bostadsvåning (jämte tillhörande
källare, vindsutrymme m. m.). En sådan
anordning saknade länge i Sverige varje rättslig
reglering; 1930 års lagstiftning om
bostadsrättsföreningar (se d. o., suppl.) har åsyftat
att avhjälpa denna brist. C. G. Bj.
Vånsjön, fjällsjö på gränsen mellan
Dalarna, Härjedalen och Norge; 8 kvkm, 784 m ö. h.
V. räknas vanl. som österdalälvens källsjö.
Vånå, fi. Va’naja, socken i Tavastehus län,
Finland; 260 kvkm, 4,330 inv. (1933),
finsktalande. V. är en av Tavastlands äldsta
socknar, trol. från 1250-talet; kyrkan från slutet
av 1400-talet, sakristian är ännu äldre. O. Brn.
Vår, se Årstider.
Vårbrodd, Anthoxa’ntlium odorätum, ett
vanl. 3—4 dm högt, spensligt flerårigt gräs
med axlikt hopdragen vippa och två ståndare.
V. växer på backar, ängar o. s. v. i nästan
hela Sverige; är ett värdefullt fodergräs men
lämpar sig, bl. a. på grund av sin tidiga
blom
828
ning, ej som beståndsdel i slåttervallar. V.
anses ge nyslaget hö dess angenäma doft (av
kumarin). G. M-e.
Vårbruk, åkerjordens bearbetning på våren
för vårsådden, består huvudsaki. i matjordens
luckring och ytans avjämning. Inledes på
icke höstplöjd jord med plöjning och utföres
f. ö. vanl. med harv och på styv lera sladd,
vid högre stående jordbruk helst även en
inledande lätt ytharvning, för att ett luckert
ytlager må bildas, som avbryter
markfuktighetens avdunstning och bibehåller god
»så-rnust» i jorden för utsädets groning. H. J. Dft.
Vårby, villa- och sportstugeområde i
Huddinge socken, Stockholms län. på
Södertörns-kusten mot Mälaren. Bekant genom Vårby
strandbad och Vårby hälsobrunn. — V. har
uppkommit genom styckning av V. egendom,
som bl. a. tillhört släkten Oliveblad.
Vård, i folktron ett slags skyddsande.
besläktad med å ena sidan fylgja och hamingja
(se dessa ord), å andra sidan med rå (se d. o.).
Till samma stam hör vålnad, ofta
uppenbarelse av en frånvarandes v. såsom förebud
eller varning; v. kallas ofta en död människas
uppenbarelse (se Gengångare). E. Kl.
Vårdagjämning, se Dagjämning.
Vårdagjämningspunkt, den av
dagjäm-ningspunkterna, som passeras av solen 21
mars. V., som är utgångspunkt för flera
astronomiska koordinatsystem, är ingen fast
punkt på himlen utan undergår en invecklad
förflyttning längs ekliptikan, känd som
pre-cessions- och nutationsrörelsen. Jfr P
recession. K. Lmk.
Vårdhem kallas ibland sådana hem, som
enl. fattigvårdslagen skola finnas i
kommunerna (jfr Fattigvård), framför allt hem
för vård av kroniskt sjuka m. fl. G. H. v. K.
Vårdhållning, se L e d i n g.
Vårdinge, Stockholms läns sydvästligaste
Södermanlandssocken, i öknebo härad, kring
V. stambanan; 106,58 kvkm, 1,787 inv. (1934).
Omväxlande slätt- och bergsbygd. V. omges
av sjöarna Sillen, Frösjön, S. Yngen och
Långsjön. 2,029 har åker, 5,107 har
skogsmark. Många herrgårdar, däribland
Nådhammar (se d. o.) och Hjortsberga. Pastorat i
Strängnäs stift, Södertälje kontrakt.
Vårdkase, V å r d k a s, eg. »vaktstapel»,
stor hög av ved, stubbar och ris, som förr i
Sverige m. fl. länder var ständigt upplagd på
vissa högt belägna platser och tändes som
signal, då fienden nalkades. Ad. N-n.*
Vårdnad om barn, rättsliga skyldigheter
och befogenheter i och för barns
omhändertagande och uppfostran. Föräldrars naturliga
ställning som barnens vårdare har i allm.
bekräftats i lag, vanl. (dock ej numera i nordisk
rätt) med något företräde för fadern, om han
är moderns äkta man. På sina håll innefattar
föräldramakten även rätt att sköta barnets
förmögenhet, något som sv. lag hänför till
förmynderskapet. V., som sålunda i sv. lag
begränsats till omsorg om och makt över
barnets person, är reglerad genom barnlagarna
(se d. o.) 1917 och 1920. Jämlikt dessa ingår
i v. plikt att 1) sörja för tillgodoseendet
av barnets kroppsliga behov (äv föda,
kläder, bostad, sjukvård m. m.; om
skydds-koppympninc se Vaccination, sp. 1243—
44; om skydd mot för strängt förvärvsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
