Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårdnad om barn - Vårdnäs - Vårdsberg - Vårdslöshet i konkurs - Vårdtecken - Vårdträd - Vårdö - Våreldar - Vår Flotta - Vår fru - Vårfruberga - Vårfrudag - Vårfrugillet - Vårfrukyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vårdnäs—Vårfrukyrka
829
se Arbetarskyddslagstiftning, sp.
1244 f.); 2) svara för barnets andliga
fostran (låta det få undervisning i
folkskola el. ge det motsv. kunskapsmått,
yrkes-el. annan utbildning, religiös och sedlig
uppfostran) ; 3) ha uppsikt över barnet
(avhålla det från rättsstridiga handlingar, ej låta
det bettla el. idka förbjuden försäljning
o. s. v.). Samhällets barnavård (se
d. o.) skall skydda barnen mot vanvård, icke
minst från föräldrarnas sida. Å andra sidan
innebär v. makt att bestämma över barnets
personliga angelägenheter, med viss rätt att
tukta det (se A g a), att ha barnet hos sig el.
avgöra om dess vistelseort ävensom att ingå
och uppsäga arbetsavtal för barnet (dock ej
efter fyllda 18 år); barnet behöver vidare
föräldrarnas samtycke för att gifta sig (se
Äktenskapshinder). V. räcker till 21
års ålder el. förut ingånget äktenskap.
Föräldrarna utöva v. gemensamt, om de äro äkta
makar och leva tillsammans; domstol kan
dock på särskilda skäl fråntaga endera v. Äro
föräldrarna gifta men leva åtskilda på grund
av söndring el. dömes till hemskillnad mellan
dem el. upplöses genom dom deras äktenskap
el. befinnes det redan under rättegången
härom behövligt, så skall domstol förordna
vilken av föräldrarna, som skall ha v., el. fördela
barnen mellan föräldrarna. Om barn utom
äktenskap (även trolovningsbarn) har modern
vårdnad. När sålunda v. tillkommer den ena
av föräldrarna, skall, i händelse denne dör el.
blir ur stånd el. avgjort olämplig att behålla
v., domstol förordna den andre el. någon
utomstående (förmyndare, se d. o.) till vårdare.
Likaså övertar förmyndaren v. efter båda
föräldrarnas död el. inträffad inkompetens. Far
el. mor, som ej har v., skall emellertid få
tillfälle till personligt umgänge med sitt barn.
I vissa fall äger barnavårdsnämnd skilja barn
från hemmet och anordna skyddsuppfostran (se
Samhällets barnavård). Liknande
befogenhet har givits skolråd el. folkskolestyrelse.
1 fråga om adopterat barn tillkommer
vårdnaden adoptanten (se Adoption). C. G. Bj.
Vårdnäs, socken i Östergötlands län, Kinda
härad, kring de av Kinda kanalled
passerade sjöarna Järnlunden, Stora och Lilla
Rängen; 117.67 kvkm, 1,860 inv. (1934).
Bergstrakt med odlade dalslätter. 2,360 har åker,
6,521 har skogsmark. Egendomar: Brokind,
Hamra (lantmannaskola), Bestorp och
Väster-by. Pastorat i Linköpings stift, Kinds kontr.
Vårdsberg, socken i Östergötlands län,
Ban-kekinds härad, på östgötaslätten, närmast ö.
om Linköping; 30,16 kvkm, 811 inv. (1934).
1,814 har åker, 732 har skog. Egendomar:
Vårdsberg m. fl. Ingår i Landeryds och V:s
pastorat i Linköpings stift, Domprosteriet. Om
kyrkan se Östergötland, kyrklig konst.
Vårdslöshet i konkurs, se K o n k u r s f ö
r-b r y t e 1 se.
Vårdtecken, beteckning för den vid vigseln
av brudgummen till bruden överlämnade
ringen. V. är en från senare hälften av 1700-talèt
vanlig folketymologisk ombildning av det
tidigare wärteekn = kännemärke. A. O. T. H.
Vårdträd, på gårdstomten växande, av
traditionell helgd skyddat träd; namnet
antyder sannolikt. Att gårdens vård (se d. o.)
anses förknippad med trädet.
830
Vårdö, socken på Åland, Finland; 101 kvkm,
1,134 inv. (1933), svensktalande. Kyrka från
1600-talet. O. Brn.
Våreldar, den Över hela Europa liksom i
åtskilliga delar av Asien utbredda folkseden
att under våren och försommaren (i Sverige
t. o. m. midsommar) uppresa bål, vilkas
brännande sker under mer eller mindre utpräglat
rituella former i urspr. magiskt syfte. Vilket
detta syfte varit har gjorts till föremål för
olika teorier. Den tidigare allmänt antagna
åsikten, att t. ex. svenska Valborgsmässo- och
midsommareldar vore att anse som en
rentav hednisk solkult, är numera täml.
övergiven. Det har visat sig, att i folktron
åtskilligt ännu lever kvar av föreställningen, att
elden och röken i dessa som i andra fall
snarast renat omgivningen från allt slags
»ont». Härigenom befordras ett normalt, d.
v. s. gott förlopp främst i fråga om
boskapens trivsel på sommarbetet men också i
fråga Om årsväxten och människornas
välbefinnande. E. Kl.
Vår Flotta, tidskrift, se Sveriges flotta.
Vår fru (it. Madonna), namn på jungfru
Maria under katolska tiden i Sverige,
kvar-lever i ortnamn som Vårfruberga och
Vårfrukyrka, i vårfrudag samt i namn på
kyrkor, helgade åt jungfru Maria.
Vårfruberga (lat. Mons beätae vi’rginis),
nunnekloster av cisterciensorden, omtalas f.
ggn 1233 och stiftades trol. redan omkr. 1210.
1 likhet med ordens övriga svenska
nunnekloster erhöll det nya konventet en
sockenkyrka till klosterkyrka, och klostret låg
fördenskull till en början där nuv. Fogdö kyrka
är belägen, i Åkers härad, Södermanland. Det
flyttades omkr. 1290 till n. ö. stranden av
Fogdön, på nuv. kungsgården Kungsberg;
från denna tid uppträder namnet V., ehuru
även det äldre Fogdö framdeles var i bruk.
En lång rad dokument vittnar om det bistand,
som lämnades V. av påvar, ärkebiskopar i
Uppsala och stiftschefer i Strängnäs samt
konungar o. a. riksens styresmän i Sverige. Av
särskilt kulturhistoriskt intresse är konung
Albrekts brev av sept. 1373, som gav
klostret tillstånd att enl. gammal sedvänja sätta
spjut och giller för varg, björn, älg och andra
vilda djur i klostrets skogar. Rikt genom
testamenten och gåvor, samlade sig
klostret även genom köp och fördelaktiga byten
åtskilliga jordegendomar, de flesta i
Södermanland. Sitt sista skyddsbrev erhöll V. 10
aug. 1526 av Gustav I, men 7 febr. 1529
upplät han V. som förläning åt frälsemannen
Severin Andersson, och enl.
fogderäkenskaperna beboddes V. från 1531 av fogden över
Selebo härad. Klosterbyggnaderna började
nedbrytas redan 1537; materialet begagnades
vid uppförandet av Gripsholm och Strängnäs
domkyrka. —- Litt.: E. Ortved,
»Cistercieor-denen og dens klostre i Norden, II. Sveriges
klostre» (1933), s. 519—544. S. K-ft.
Vårfrudag, dag, som i katolska kyrkan är
helgad åt jungfru Maria. Av dessa Mariafester
(se d. o.) kvarstår i svenska kyrkan blott
Marias bebådelsedag (se d. o.).
Vårfrugillet, se Gille, sp. 675.
Vårfrukyrka, socken i Uppsala län, Åsunda
härad, på Mälarslätten, närmast n. om Enkö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
