Vårdnäs—Vårfrukyrka 829 se Arbetarskyddslagstiftning, sp. 1244 f.); 2) svara för barnets andliga fostran (låta det få undervisning i folkskola el. ge det motsv. kunskapsmått, yrkes-el. annan utbildning, religiös och sedlig uppfostran) ; 3) ha uppsikt över barnet (avhålla det från rättsstridiga handlingar, ej låta det bettla el. idka förbjuden försäljning o. s. v.). Samhällets barnavård (se d. o.) skall skydda barnen mot vanvård, icke minst från föräldrarnas sida. Å andra sidan innebär v. makt att bestämma över barnets personliga angelägenheter, med viss rätt att tukta det (se A g a), att ha barnet hos sig el. avgöra om dess vistelseort ävensom att ingå och uppsäga arbetsavtal för barnet (dock ej efter fyllda 18 år); barnet behöver vidare föräldrarnas samtycke för att gifta sig (se Äktenskapshinder). V. räcker till 21 års ålder el. förut ingånget äktenskap. Föräldrarna utöva v. gemensamt, om de äro äkta makar och leva tillsammans; domstol kan dock på särskilda skäl fråntaga endera v. Äro föräldrarna gifta men leva åtskilda på grund av söndring el. dömes till hemskillnad mellan dem el. upplöses genom dom deras äktenskap el. befinnes det redan under rättegången härom behövligt, så skall domstol förordna vilken av föräldrarna, som skall ha v., el. fördela barnen mellan föräldrarna. Om barn utom äktenskap (även trolovningsbarn) har modern vårdnad. När sålunda v. tillkommer den ena av föräldrarna, skall, i händelse denne dör el. blir ur stånd el. avgjort olämplig att behålla v., domstol förordna den andre el. någon utomstående (förmyndare, se d. o.) till vårdare. Likaså övertar förmyndaren v. efter båda föräldrarnas död el. inträffad inkompetens. Far el. mor, som ej har v., skall emellertid få tillfälle till personligt umgänge med sitt barn. I vissa fall äger barnavårdsnämnd skilja barn från hemmet och anordna skyddsuppfostran (se Samhällets barnavård). Liknande befogenhet har givits skolråd el. folkskolestyrelse. 1 fråga om adopterat barn tillkommer vårdnaden adoptanten (se Adoption). C. G. Bj. Vårdnäs, socken i Östergötlands län, Kinda härad, kring de av Kinda kanalled passerade sjöarna Järnlunden, Stora och Lilla Rängen; 117.67 kvkm, 1,860 inv. (1934). Bergstrakt med odlade dalslätter. 2,360 har åker, 6,521 har skogsmark. Egendomar: Brokind, Hamra (lantmannaskola), Bestorp och Väster-by. Pastorat i Linköpings stift, Kinds kontr. Vårdsberg, socken i Östergötlands län, Ban-kekinds härad, på östgötaslätten, närmast ö. om Linköping; 30,16 kvkm, 811 inv. (1934). 1,814 har åker, 732 har skog. Egendomar: Vårdsberg m. fl. Ingår i Landeryds och V:s pastorat i Linköpings stift, Domprosteriet. Om kyrkan se Östergötland, kyrklig konst. Vårdslöshet i konkurs, se K o n k u r s f ö r-b r y t e 1 se. Vårdtecken, beteckning för den vid vigseln av brudgummen till bruden överlämnade ringen. V. är en från senare hälften av 1700-talèt vanlig folketymologisk ombildning av det tidigare wärteekn = kännemärke. A. O. T. H. Vårdträd, på gårdstomten växande, av traditionell helgd skyddat träd; namnet antyder sannolikt. Att gårdens vård (se d. o.) anses förknippad med trädet. 830 Vårdö, socken på Åland, Finland; 101 kvkm, 1,134 inv. (1933), svensktalande. Kyrka från 1600-talet. O. Brn. Våreldar, den Över hela Europa liksom i åtskilliga delar av Asien utbredda folkseden att under våren och försommaren (i Sverige t. o. m. midsommar) uppresa bål, vilkas brännande sker under mer eller mindre utpräglat rituella former i urspr. magiskt syfte. Vilket detta syfte varit har gjorts till föremål för olika teorier. Den tidigare allmänt antagna åsikten, att t. ex. svenska Valborgsmässo- och midsommareldar vore att anse som en rentav hednisk solkult, är numera täml. övergiven. Det har visat sig, att i folktron åtskilligt ännu lever kvar av föreställningen, att elden och röken i dessa som i andra fall snarast renat omgivningen från allt slags »ont». Härigenom befordras ett normalt, d. v. s. gott förlopp främst i fråga om boskapens trivsel på sommarbetet men också i fråga Om årsväxten och människornas välbefinnande. E. Kl. Vår Flotta, tidskrift, se Sveriges flotta. Vår fru (it. Madonna), namn på jungfru Maria under katolska tiden i Sverige, kvar-lever i ortnamn som Vårfruberga och Vårfrukyrka, i vårfrudag samt i namn på kyrkor, helgade åt jungfru Maria. Vårfruberga (lat. Mons beätae vi'rginis), nunnekloster av cisterciensorden, omtalas f. ggn 1233 och stiftades trol. redan omkr. 1210. 1 likhet med ordens övriga svenska nunnekloster erhöll det nya konventet en sockenkyrka till klosterkyrka, och klostret låg fördenskull till en början där nuv. Fogdö kyrka är belägen, i Åkers härad, Södermanland. Det flyttades omkr. 1290 till n. ö. stranden av Fogdön, på nuv. kungsgården Kungsberg; från denna tid uppträder namnet V., ehuru även det äldre Fogdö framdeles var i bruk. En lång rad dokument vittnar om det bistand, som lämnades V. av påvar, ärkebiskopar i Uppsala och stiftschefer i Strängnäs samt konungar o. a. riksens styresmän i Sverige. Av särskilt kulturhistoriskt intresse är konung Albrekts brev av sept. 1373, som gav klostret tillstånd att enl. gammal sedvänja sätta spjut och giller för varg, björn, älg och andra vilda djur i klostrets skogar. Rikt genom testamenten och gåvor, samlade sig klostret även genom köp och fördelaktiga byten åtskilliga jordegendomar, de flesta i Södermanland. Sitt sista skyddsbrev erhöll V. 10 aug. 1526 av Gustav I, men 7 febr. 1529 upplät han V. som förläning åt frälsemannen Severin Andersson, och enl. fogderäkenskaperna beboddes V. från 1531 av fogden över Selebo härad. Klosterbyggnaderna började nedbrytas redan 1537; materialet begagnades vid uppförandet av Gripsholm och Strängnäs domkyrka. —- Litt.: E. Ortved, »Cistercieor-denen og dens klostre i Norden, II. Sveriges klostre» (1933), s. 519—544. S. K-ft. Vårfrudag, dag, som i katolska kyrkan är helgad åt jungfru Maria. Av dessa Mariafester (se d. o.) kvarstår i svenska kyrkan blott Marias bebådelsedag (se d. o.). Vårfrugillet, se Gille, sp. 675. Vårfrukyrka, socken i Uppsala län, Åsunda härad, på Mälarslätten, närmast n. om Enkö-