- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 20. Wallmark - Öändan /
833-834

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårtbitare - Vårtduvor - Vårt Försvar - Vårtgården - Vårt Hem - Vår Tid - Vårtkaktus - Vårt land (folksång) - Vårt Land (tidning) - Vårt Land och Folk (tidning) - Vårtormar - Vårtsvampar - Vårtsvin - Vårtödlor - Vårtörel - Vårvik - Våtarv - Våta vägen - Våthult - Våtvärmande omslag - Våxtorp (Voxtorp)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

833 Vårtduvor—Våxtorp 834 hörselapparat. V. uppehålla sig bland gräs och örter eller i lövverket av träd och buskar, där de till följd av sin gröna färg äro mycket svåra att upptäcka. V. äro övervägande nattliga djur och mindre rörliga än gräshopporna samt allätare. Familjen är utbredd över hela jorden, dock övervägande i de varma länderna. Den i Sverige vanligaste arten, gröna vårtbitaren (Locusta viridissima), 45— 68 mm lång, vanlig på åkrar och ängar, äter andra insekter. Den vanliga vårtbitaren (Decticus verrucivorus) är 24—25 mm lång och lämnar, då den biter, ifrån sig en brun saft, vilken enligt folktron kan ta bort vårtor. Under den senaste tiden har inkommit den s. k. växthusvår tbitaren (Diestrammena el. Tachycines marmorata), som gör skada i växthus och vars hemland trol. är Japan. I. T-dh. Vårtduvor, zool., se Du v släkt et, sp. 151. Vårt Försvar, årsskrift, se Allmänna försvarsföreningen. Vårtgården, anat., se Bröstvårta. Vårt Hem, illustrerad veckotidskrift, utg. i Stockholm 1921—30 av Åhlén & Holm, sedan av Åhlén & Åkerlund. I denna tidskrift uppgick nov. 1932 Allt för Alla. Vår Tid, årsbok, se Samfundet De nio. Vårtkaktus, bot., se K a k t u s v ä x t e r, sp. 134 och bild 2 på färgplansch. Vårt land, Finlands folksång, dikt ur Runebergs »Fänrik Ståls sägner», musik av F. Pacius, utfördes f. ggn 13 maj 1848. J. A. Josephsons musik blev känd 1850. Runeberg skrev en melodi, utförd 1846. T. N. Vårt Land, aftontidning i Stockholm, gr. 1885, utkom från 1886 sex ggr i veckan och dessutom i en veckouppl. Den var ett konservativt, högkyrkligt och protektionistiskt stridsorgan men försvagades omkr. 1900 och uppgick dec. 1908 i Nya Dagligt Allehanda (se d. o.). V:s huvudred, voro P. G. Torelius (1886—1903), J. F. Nyström (1903—05) och G. Ericson (1905—08), mest bemärkte medarb. dess litteraturkritiker, C. D. af Wirsén. Vårt Land och Folk, tidning i Stockholm, representerande den politiska jordbrukarrörelsen, utg. 1915—26, sammanslogs 1926 med Falköpingstidningen Svenska Landsbygden till Svenska Landsbygden. Huvudred, voro E. Dürango och G. Dahlin (från aug. 1921). Vårtormar, Acrochordlnae, underfam. av ormgruppen Aglyphae, utmärkt av korniga, tätt ställda fjäll. Alla v. leva i vatten och livnära sig av fisk. De äro ej giftiga men bitas dock ilsket. Vårtormen, Acrochordus ja-vanicus, finnes i s. ö. Asien och blir 2,5 m lång. T. P. Vårtsvampar, bot., se Fykomyceter. Vårtsvin, Phacoclioè'rus, släkte av svindjurens fam. Kroppen är cylindrisk, halsen kort, huvudet anmärkningsvärt lågt och brett samt på sidorna försett med tre stora, vårtiga utväxter. Ryggen bär en man och den långa, piskformade svansen en lång hårtofs. Betarna äro långa, grova och fårade. De sällsynt klumpiga och fula v. bebo öppna stäpper i Afrika. De leva av rötter men förtära även insekter, andra smärre djur samt as. Vår t-svinet, P. africanus, blir, inberäknat den Grön vårtbitare, Locusta viridissima. 45 cm långa svansen, nära 2 m lång. Skulder-höjden är 70 cm. T. P. Vårtödlor, zool., se H e 1 o d e r m a. Vårtörel, bot., se Euphorbia. Vårvik, socken i n. Dalsland, Vedbo härad, Älvsborgs län, kring sydändan av sjön V. Silen; 117,70 kvkm, 890 inv. (1934). Sjörik bergsbygd. 640 har åker, 6,196 har skogsmark. Kraftstation vid Krokfors (se G u s t a v s f o r s). Ingår i Blomskogs, Tran-kils, Torrskogs och V:s pastorat i Karlstads stift, Nordmarks kontrakt. Våtarv, bot., se Stellaria. Våta vägen, se K e m i s k analys, sp. 604. Våthult, socken i Jönköpings län, Västbo härad, närmast v. om Gislaved; 45,27 kvkm, 462 inv. (1934). Småkuperad skogsbygd, rik på mossar; når i Högåsen 280 m ö. h. 275 har åker, 2,155 har skogsmark. Ingår i Bå raryds, V:s och Bosebo pastorat i Växjö stift, Västbo kontrakt. Våtvärmande omslag, med., se N e p t u nigördel. Våxtorp (V oxtorp). 1. Socken i Hal lands län, Höks härad, s. ö. om Laholm; 139,88 kvkm, 2,539 inv. (1934). Ligger huvudsaki. på Laholmsslätten men når i s. upp på Hallandsås, vars högsta punkt, Högalteknall (226 m), ligger på gränsen i s. v. 4,039 har åker, 4,463 har skogsmark. Egendom: Vallen (se d. o.). Ingår i Hasslövs o. V:s pastorat, Göteborgs stift, Laholms kontr. I V. årl. två marknader. 2. Socken i Jönköpings län, östbo härad, Vårtsvin, Phacochoerus africanus. XX. 27

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 27 18:28:35 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdt/0523.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free