Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårtbitare - Vårtduvor - Vårt Försvar - Vårtgården - Vårt Hem - Vår Tid - Vårtkaktus - Vårt land (folksång) - Vårt Land (tidning) - Vårt Land och Folk (tidning) - Vårtormar - Vårtsvampar - Vårtsvin - Vårtödlor - Vårtörel - Vårvik - Våtarv - Våta vägen - Våthult - Våtvärmande omslag - Våxtorp (Voxtorp)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
833
Vårtduvor—Våxtorp
834
hörselapparat. V. uppehålla sig bland gräs
och örter eller i lövverket av träd och buskar,
där de till följd av sin gröna färg äro mycket
svåra att upptäcka. V. äro övervägande
nattliga djur och mindre rörliga än gräshopporna
samt allätare. Familjen är utbredd över hela
jorden, dock övervägande i de varma
länderna.
Den i Sverige vanligaste arten, gröna
vårtbitaren (Locusta viridissima), 45—
68 mm lång, vanlig på åkrar och ängar, äter
andra insekter. Den vanliga
vårtbitaren (Decticus verrucivorus) är 24—25 mm
lång och lämnar, då den biter, ifrån sig en
brun saft, vilken enligt folktron kan ta bort
vårtor. Under den senaste tiden har
inkommit den s. k. växthusvår tbitaren
(Diestrammena el. Tachycines marmorata),
som gör skada i växthus och vars hemland
trol. är Japan. I. T-dh.
Vårtduvor, zool., se Du v släkt et, sp. 151.
Vårt Försvar, årsskrift, se Allmänna
försvarsföreningen.
Vårtgården, anat., se Bröstvårta.
Vårt Hem, illustrerad veckotidskrift, utg.
i Stockholm 1921—30 av Åhlén & Holm,
sedan av Åhlén & Åkerlund. I denna tidskrift
uppgick nov. 1932 Allt för Alla.
Vår Tid, årsbok, se Samfundet De nio.
Vårtkaktus, bot., se K a k t u s v ä x t e r,
sp. 134 och bild 2 på färgplansch.
Vårt land, Finlands folksång, dikt ur
Runebergs »Fänrik Ståls sägner», musik av F.
Pacius, utfördes f. ggn 13 maj 1848. J. A.
Josephsons musik blev känd 1850. Runeberg
skrev en melodi, utförd 1846. T. N.
Vårt Land, aftontidning i Stockholm, gr.
1885, utkom från 1886 sex ggr i veckan och
dessutom i en veckouppl. Den var ett
konservativt, högkyrkligt och protektionistiskt
stridsorgan men försvagades omkr. 1900 och
uppgick dec. 1908 i Nya Dagligt Allehanda
(se d. o.). V:s huvudred, voro P. G. Torelius
(1886—1903), J. F. Nyström (1903—05) och
G. Ericson (1905—08), mest bemärkte medarb.
dess litteraturkritiker, C. D. af Wirsén.
Vårt Land och Folk, tidning i Stockholm,
representerande den politiska
jordbrukarrörelsen, utg. 1915—26, sammanslogs 1926 med
Falköpingstidningen Svenska Landsbygden till
Svenska Landsbygden. Huvudred, voro E.
Dürango och G. Dahlin (från aug. 1921).
Vårtormar, Acrochordlnae, underfam. av
ormgruppen Aglyphae, utmärkt av korniga,
tätt ställda fjäll. Alla v. leva i vatten och
livnära sig av fisk. De äro ej giftiga men bitas
dock ilsket. Vårtormen, Acrochordus
ja-vanicus, finnes i s. ö. Asien och blir 2,5 m
lång. T. P.
Vårtsvampar, bot., se Fykomyceter.
Vårtsvin, Phacoclioè’rus, släkte av
svindjurens fam. Kroppen är cylindrisk, halsen kort,
huvudet anmärkningsvärt lågt och brett samt
på sidorna försett med tre stora, vårtiga
utväxter. Ryggen bär en man och den långa,
piskformade svansen en lång hårtofs. Betarna
äro långa, grova och fårade. De sällsynt
klumpiga och fula v. bebo öppna stäpper i
Afrika. De leva av rötter men förtära även
insekter, andra smärre djur samt as. Vår
t-svinet, P. africanus, blir, inberäknat den
Grön vårtbitare, Locusta viridissima.
45 cm långa svansen, nära 2 m lång.
Skulder-höjden är 70 cm. T. P.
Vårtödlor, zool., se H e 1 o d e r m a.
Vårtörel, bot., se Euphorbia.
Vårvik, socken i n. Dalsland, Vedbo
härad, Älvsborgs län, kring sydändan av sjön
V. Silen; 117,70 kvkm, 890 inv. (1934).
Sjörik bergsbygd. 640 har åker, 6,196 har
skogsmark. Kraftstation vid Krokfors (se
G u s t a v s f o r s). Ingår i Blomskogs,
Tran-kils, Torrskogs och V:s pastorat i Karlstads
stift, Nordmarks kontrakt.
Våtarv, bot., se Stellaria.
Våta vägen, se K e m i s k analys, sp. 604.
Våthult, socken i Jönköpings län, Västbo
härad, närmast v. om Gislaved; 45,27 kvkm,
462 inv. (1934). Småkuperad skogsbygd, rik
på mossar; når i Högåsen 280 m ö. h. 275
har åker, 2,155 har skogsmark. Ingår i Bå
raryds, V:s och Bosebo pastorat i Växjö stift,
Västbo kontrakt.
Våtvärmande omslag, med., se N e p t u
nigördel.
Våxtorp (V oxtorp). 1. Socken i Hal
lands län, Höks härad, s. ö. om Laholm; 139,88
kvkm, 2,539 inv. (1934). Ligger huvudsaki. på
Laholmsslätten men når i s. upp på
Hallandsås, vars högsta punkt, Högalteknall (226 m),
ligger på gränsen i s. v. 4,039 har åker, 4,463
har skogsmark. Egendom: Vallen (se d. o.).
Ingår i Hasslövs o. V:s pastorat, Göteborgs
stift, Laholms kontr. I V. årl. två marknader.
2. Socken i Jönköpings län, östbo härad,
Vårtsvin, Phacochoerus africanus.
XX. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
