835 V åxtorpshornet—V äckelse 836 Bild 1. Utsikt över Vä. s. ö. om Värnamo, mellan sjöarna Flåren, Furen och Ilindsen; 113)27 kvkm, 1,372 inv. (1934). Kuperad skogstrakt, genomdragen av en n.—s. rullstensås. 1,072 har åker, 5,209 har skogsmark. Vid Bors stationssamhälle (267 inv. 1931) träindustri. Egendom: Lund-boholm. I V. låg det medeltida Trolleborg (se d. o.; jfr V å x t o r p s h o r n e t). Ingår i Värnamo, V:s och Tånnö pastorat i Växjö stift, östbo kontrakt. 3. Socken i Kalmar län, S. Möre härad, vid Kalmarsund, s. v. om Kalmar; 13,72 kvkm, 580 inv. (1934). Slättbygd med lövskogsdungar; V. begränsas i n. av Hagbyån. 913 har åker, 394 har skogsmark. Ingår i Halltorps och V:s pastorat i Växjö stift, S. Möre kontrakt. Våxtorpshornet, Trollehorne t, dryckeshorn, som, enl. sägnen, på 1200-talet rövats från trollen av ätten Trolles anfader, vilket skulle ha skett i Våxtorp (se d. o. 2). Sägnen omtalas i tryck först 1620 i ett tal vid fru Anna Trolles (f. de Mornay) begravning. V. skall sedan ha förvarats i Växjö domkyrka till 1570, då det förkom. Likartade sägner äro vida spridda. Jfr Ljungby hornochpipa. N. E. II.* Vä, socken i Kristianstads län, Gärds härad, på Kristianstadsslätten, strax s. v. om Kristianstad; 33,35 kvkm, 1,599 inv. (1934). 2,450 har åker, 356 har skogsmark. Ingår i N. Äsums och Vä pastorat i Lunds stift, Gärds kontrakt. G. R-ll. Kyrkbyn ligger på platsen för den forna staden V., som fanns redan på 1100-talet och som efter att 1452, 1509, 1569 och 1612 ha bränts av svenskarna förlorade sina stadspri-vilegier vid Kristianstads anläggning 1614. Kyrkan, som urspr. hade tvillingtorn i v., byggdes omkr. 1150 av en i lombardisk stil skolad arkitekt från domkyrkobygget i Lund. Den skänktes av ärkebiskop Eskil omkr. 1170 till ett premonstratenskonvent, och klosterbyggnader, varav nu inga lämningar synas, uppfördes intill kyrkan. Efter klostrets brand 1213 flyttade munkarna till Bäckaskog; ett klostersamfund i V. nämnes dock ännu på 1300-talet. Knut VI:s drottning Gertrud (d. 1197) begravdes i V., enl. traditionen i S:t Gertruds kapell, varav en ruin kvarstår. Om kyrkan se O. Rydbeck i Tidskr. för Konstvetenskap, 10, 1926, och 11, 1927. II. W-n. Väbel. 1. Se Fältväbel och R e g e-mentsväbel. — 2. På örlogsfartyg är en äldre underofficer förordnad som v. för att biträda sekonden med avseende på disciplin och ordning ombord. Väckelse, det hos en el. flera enskilda inom ett begränsat tidsrum infallande genombrottet till medveten kristen tro. Burskap vann ordet först genom pietismen och herrn-hutismen, vilka givit upphov till en »väckelsekristendom», vars krav på personlig fräls-ningstillägnelse under brytning med den tidigare livsinställningen icke utesluter en mångfald skiftningar med hänsyn till troslivets början och utgestaltning. Med Jonathan Edwards d. ä. (se d. o.) och metodismen uppstod en väckelsefromhet, som tog sikte på de för kyrka och konventikel likgiltiga massorna, vilka man sökte vinna genom särskilda möten och metoder. Alltsedan 1800-talets början, då mer el. mindre utbredda väckelserörelser blevo en internationell företeelse i protestantismen, har denna metodik blivit ett viktigt hjälpmedel vid nyrekryteringen särskilt i de engelska och amerikanska frikyrkorna (se även Frikyrkliga). På v. Bild 2. Vä kyrka. Bild 3. Interiör av Vä kyrka.