Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835
V åxtorpshornet—V äckelse
836
Bild 1. Utsikt över Vä.
s. ö. om Värnamo, mellan sjöarna Flåren,
Furen och Ilindsen; 113)27 kvkm, 1,372 inv.
(1934). Kuperad skogstrakt, genomdragen av
en n.—s. rullstensås. 1,072 har åker, 5,209
har skogsmark. Vid Bors stationssamhälle
(267 inv. 1931) träindustri. Egendom:
Lund-boholm. I V. låg det medeltida Trolleborg
(se d. o.; jfr V å x t o r p s h o r n e t). Ingår i
Värnamo, V:s och Tånnö pastorat i Växjö
stift, östbo kontrakt.
3. Socken i Kalmar län, S. Möre härad,
vid Kalmarsund, s. v. om Kalmar; 13,72
kvkm, 580 inv. (1934). Slättbygd med
lövskogsdungar; V. begränsas i n. av Hagbyån.
913 har åker, 394 har skogsmark. Ingår i
Halltorps och V:s pastorat i Växjö stift,
S. Möre kontrakt.
Våxtorpshornet, Trollehorne t,
dryckeshorn, som, enl. sägnen, på 1200-talet
rövats från trollen av ätten Trolles anfader,
vilket skulle ha skett i Våxtorp (se d. o. 2).
Sägnen omtalas i tryck först 1620 i ett tal
vid fru Anna Trolles (f. de Mornay)
begravning. V. skall sedan ha förvarats i Växjö
domkyrka till 1570, då det förkom.
Likartade sägner äro vida spridda. Jfr Ljungby
hornochpipa. N. E. II.*
Vä, socken i Kristianstads län, Gärds härad,
på Kristianstadsslätten, strax s. v. om
Kristianstad; 33,35 kvkm, 1,599 inv. (1934). 2,450
har åker, 356 har skogsmark. Ingår i N.
Äsums och Vä pastorat i Lunds stift, Gärds
kontrakt. G. R-ll.
Kyrkbyn ligger på platsen för den forna
staden V., som fanns redan på 1100-talet och
som efter att 1452, 1509, 1569 och 1612 ha
bränts av svenskarna förlorade sina
stadspri-vilegier vid Kristianstads anläggning 1614.
Kyrkan, som urspr. hade tvillingtorn i v.,
byggdes omkr. 1150 av en i lombardisk stil
skolad arkitekt från domkyrkobygget i Lund.
Den skänktes av ärkebiskop Eskil omkr. 1170
till ett premonstratenskonvent, och
klosterbyggnader, varav nu inga lämningar synas,
uppfördes intill kyrkan. Efter klostrets brand
1213 flyttade munkarna till Bäckaskog; ett
klostersamfund i V. nämnes dock ännu på
1300-talet. Knut VI:s drottning Gertrud (d.
1197) begravdes i V., enl. traditionen i S:t
Gertruds kapell, varav en ruin kvarstår. Om
kyrkan se O. Rydbeck i Tidskr. för
Konstvetenskap, 10, 1926, och 11, 1927. II. W-n.
Väbel. 1. Se Fältväbel och R e g
e-mentsväbel. — 2. På örlogsfartyg är en
äldre underofficer förordnad som v. för att
biträda sekonden med avseende på disciplin
och ordning ombord.
Väckelse, det hos en el. flera enskilda
inom ett begränsat tidsrum infallande
genombrottet till medveten kristen tro. Burskap
vann ordet först genom pietismen och
herrn-hutismen, vilka givit upphov till en
»väckelsekristendom», vars krav på personlig
fräls-ningstillägnelse under brytning med den
tidigare livsinställningen icke utesluter en
mångfald skiftningar med hänsyn till
troslivets början och utgestaltning. Med Jonathan
Edwards d. ä. (se d. o.) och metodismen
uppstod en väckelsefromhet, som tog sikte på de
för kyrka och konventikel likgiltiga
massorna, vilka man sökte vinna genom särskilda
möten och metoder. Alltsedan 1800-talets
början, då mer el. mindre utbredda
väckelserörelser blevo en internationell företeelse i
protestantismen, har denna metodik blivit
ett viktigt hjälpmedel vid nyrekryteringen
särskilt i de engelska och amerikanska
frikyrkorna (se även Frikyrkliga). På v.
Bild 2. Vä kyrka.
Bild 3. Interiör av Vä kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
