Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841
Väderleksförutsägelse
842
Bild 1. Varmfront (värmefront). Bild 2. Kallfront (köldfront).
Oi =■ cirrus; Cist = cirrostratus; 4st = altostratus; Nbst = nimbostratus; Cu — cumulus; Acu = altocumulus;
Cunb = cumulonimbus (jfr Moln).
av stratusmolm, som övergå i nimbostratus,
från vilka vanl. regn faller. Vi befinna oss
då inom det sammanhängande regn om r
å-d e, som i regel föregår varmfronten och som
uppstår vid vattnets kondensation vid
gränsytan mellan kall och varm luft. Då fronten
passerat, upphör småningom regnet, och
himlen klarnar ofta upp, men luften är dock
fortfarande merendels dimmig eller disig.
Vindstyrkan har mestadels ett maximum strax
efter det att fronten passerat. — 2.
Kallfronterna passera vanl. Sverige från
v. mot ö. eller från n. mot s. Vid själva
frontpassagen uppträder i regel ett ganska starkt
temperaturfall, ibland uppgående till flera
grader inom loppet av någon eller några tim.
Samtidigt sker en vindkantring, vanl. från
en mera sydlig till en mera nordlig riktning.
I samband med frontpassagen komma i allm.
skurar från cumulonimbusmoln. Stundom
utbryter även åska. Vindstyrkan når i regel
ett utpräglat maximum strax efter
frontpassagen.
II. V. inom olika homogena luftmassor.
Luften är sällan stillastående. Genom
vinden föres den till Sverige från helt andra
trakter, där den stundom antagit karakteristiska
egenskaper. Kommer den från jordens
varmaste trakter, kallas den t r o p i k 1 u f t,
från de arktiska trakterna p o 1 a r 1 u f t.
Många övergångsformer förekomma, tropisk
kontinentalluft, tropisk maritim luft,
maritim polarluft etc. Vill man undvika
alltför många distinktioner, kan man helt enkelt
indela den i varmluft och k a 11 u f t,
med hänsyn till om den härstammar från
regioner, som äro varmare eller kallare, än
vad under normala förhållanden är fallet vid
observationsorten.
1. V a r m 1 u f t e n s v. är utmärkt av
täml. hög relativ fuktighet, särskilt om den
härstammar från haven, och ganska hög grad
av disighet (dålig sikt). Ibland är himlen
rätt klar, stundom uppträda stratus eller
altostratus. Temp. är hög och skillnaden
mellan dag och natt icke så starkt utpräglad.
2. Kalluftens v. kännetecknas av ren
och klar luft (god sikt). Fuktigheten är
ringa. På vintern förekomma extremt låga
temp. inom den. På sommaren åter uppvärmas
de närmast marken belägna skikten ganska
snabbt genom den starka solstrålningen,
särskilt om vindstyrkan är ringa och luften
följaktligen stagnerar. Genom denna
uppvärmning uppstår efter hand en instabil
lagring av luftmassorna, i det att lättare och
varmare luft kommer att befinna sig under
tyngre och kallare. Härigenom bildas lokala
uppåtgående luftströmmar, som stundom ge
upphov till cumulusmoln och ibland till
cumulonimbus, från vilka eftermiddagsskurar
falla. Den dagliga temperaturamplituden är
stor, och inne i landet uppträda nattfroster
på vårar och höstar inom det av kalluften
intagna området.
Understundom uppträda även i Sverige
vä-derleksfenomen, som vanl. känneteckna
sydligare breddgrader; sålunda utbildas stundom
lokala stormcentra av betydande styrka
(jfr Sky drag). Om åskväder se d. o.
I Sverige äro alltså v:s växlingar
väsentligt beroende av frontpassagerna och av
de luftombyten, som markeras av deras
inträffande, men detta är icke fallet i alla
trakter. Vid starkt sluttande kuster är
t. ex. vädret i hög grad beroende av vindens
riktning; havsvinden för här ofta med sig
fuktigt och regnigt väder, landvinden åter
en torrare v. Liknande är förhållandet i
trakter vid höga bergskedjor. Den från
bergen kommande vinden, ofta kallad föhn, är
utmärkt av torrt och klart väder. Vädret
inom tropikområdena och passadområdena är
vanl. mycket regelbundet och växlar med
dygnstid och årstid på ett bestämt sätt. Om
långperiodiska företeelser i vädret se
Klimat, suppl. A. Å.
Väderleksförutsägelse utfärdas av vissa
centralinstitut i alla civiliserade länder. I
Sverige utfärdas officiella v. eller
väder-leksprognoser av Meteorologiska byråns
väderlekstjänst, en avd. av Statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt (se d. o.).
V :s moderna organisation är grundad på den
iakttagelsen, att vädret ofta förflyttar sig fram
över jordytan, så att t. ex. ett regnväder eller
en storm, som vid ett visst tillfälle uppträtt
på en viss ort, sedermera i tidsföljd kan
iakttagas vid ett antal orter, som kunna tänkas
förenade med linjer, vilka åskådliggöra
ifrågavarande väderleksföreteelses bana eller
rörelse fram över jordytan. Under denna
förflyttning är väderleksfenomenet självt sällan
oförändrat till styrka och karaktär.
Nederbörden kan t. ex. tilltaga eller avtaga i
styrka, den kan övergå från regn till snö eller
tvärtom. Stundom upphör ett
väderleksfeno-men — t. ex. ett regn- eller åskväder —
fullständigt under sin rörelse. Ibland uppträder
över en viss trakt en väderleksföreteelse, utan
att en föreg. förflyttning kan påvisas. Att
söka bedöma betingelserna och utvecklingen
av dessa företeelser är den moderna
väderlekstjänstens uppgift.
Vid ett stort antal stationer i alla länder
utföras meteorologiska observationer över
ba
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
