- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 20. Wallmark - Öändan /
843-844

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Väderleksförutsägelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

843

Väderleksförutsägelse

844

rometertryck, temp., molnighetsförhållanden,
vind etc. vid bestämda observationsterminer,
vanl. kl. 8, 14 och 19 och i vissa fall även
kl. 2. Dessa observationers resultat
sammanställas i en internationellt fastställd
chiffer-code och intelegraferas till en central inom
landet. Frän denna central befordras
väder-lekstelegrammen till landets egen
väderlekstjänst. och vissa av dem sammanställas för
internationell utsändning på trådlös väg.
Denna internationella utsändning äger rum på
för varje land särskilt fixerad tid, vanl. från
en utsändningscentral inom landet.
Karlsborg sänder så t. ex. de sv. internationella
telegrammen mellan kl. 8,40 och 8.50 enl.
följande internationella chiffer, där bokstäverna
äro ersatta med siffror: II1C jCMwwVhN
DDFWN BBBTT UC^bb RRmmE.
Middags-och aftontelegrammen äro uppställda på
samma sätt, med undantag för att den sjätte
gruppen är utesluten i det förstnämnda. Ill
anger stationens nummer, CL de höga och CM
de medelhöga molnens art. ww anger i
enlighet med en särskild skala från 0 till 99
väderleken vid observationstillfället, t. ex.,
om regn faller, regnets art och ev. åska.
Sikten anges genom V, höjden till de låga
molnen, en för flygtrafiken viktig uppgift,
anges genom h och mängden av låga moln
genom Nj. I tredje siffergruppen betecknar
DD vindens riktning i en skala mellan 0 och
32, och i samma grupp kan observatören
genom tillägg av 33 ange, att den är byig.
Vindstyrkan anges genom F, väderleken sedan
föreg. observationstermin genom W och det
totala molntäckets utsträckning genom N. 1
fjärde siffergruppen anger BBB
barometerståndet i hela och tiondels millibar (se B a r),
reducerat till havsytan och till 0° C. TT
betecknar temp. i hela grader. I femte gruppen
anger U luftens relativa fuktighet, C H
betyder arten av höga moln, a barogra fkurvans
utseende under närmast föreg. tre tim., bb
barometertryckets ändring på de sista tre tim.
(lufttryckstendensen) I den sista
gruppen slutligen anger RR
nederbördsmäng-den sedan kvällstelegrammet (i
kvällstele-grammet sedan morgontelegrammet), mm
dygnets minimitemp. (på kvällen maximitemp.)
och E markbeskaffenheten, den sistnämnda
särskilt med hänsyn till lufttrafikens behov.

Till den svenska väderlekstjänsten komma
tre ggr om dagen rapporter från omkr. 350
inhemska och utländska stationer, bland de
senare även ett avsevärt antal fartyg,
särskilt på Atlanten. Då varje station insänder
ung. 20 olika uppgifter, inkomma vid var och
en av de tre mottagningsterminerna nära
7,000 väderleksuppgifter. Den större delen av
dessa införes vid väderlekscentralen på v
ä-d e rl ek s k a rto r (sed. o.). Förutsägelserna
om vädret grunda sig på den framställning
av förflyttningar och förändringar hos
väder-leksföreteelserna, som erhålles genom
väder-lekskartorna; med studiet härav förbinder
prognostikern en tillämpning av fysikaliska
lagar beträffande luftmassornas dynamik och
termodynamik och även på statistisk väg
vunna erfarenheter ang. väderlekens
utveckling på en viss ort under givna betingelser.

I våra trakter är väderlekens förändring i
regel nära knuten till cyklonernas eller
lågtryckens (se Cyklon) uppträdande och
rörelse eller mera speciellt till de vanl. i
anslutning till cyklonerna uppträdande
fronterna (se Väderlek). Särskilt för
sjöfarten äro förutsägelserna om vindens
riktning och styrka (se Vind) av stor
betydelse, och organisationen av dessa
förutsägelser har vidare utbyggts i s t o r m v a
r-ningsväsendet (se
Stormvarning-a r). Den moderna lufttrafiken har
nödvändiggjort v. av särskild art, varvid i synnerhet
varningar för dimma och åska spela stor roll.
Vid varje flyghamn finnes enl. internationell
konvention en särskild väderlekstjänst, som
utom av ovannämnda väderleksrapporter även
betjänar sig av vissa »sträckobsar», vilka
hänföra sig till mera detaljerade och med
kortare tidsintervaller utförda iakttagelser vid
stationer i närheten av själva flygsträckan.
Medan väderlekscentralens officiella v. i regel
avse omkr. 24 tim., äro
flygväderlekstjänsternas prognoser i allm. begränsade till tiden
för en viss flygsträckas tillryggaläggande,
d. v. s. vanl. till 2—högst 8 tim. Se även
Meteorologi, sp. 1246.

V. meddelas numera allmänheten i främsta
rummet genom uppläsning i rundradio (f. n.
kl 8, 12.30, 17, 19.15 och 21.45), genom anslag
pä vissa anslagstavlor i huvudstaden och
genom pressen. Härtill komma uttelegraferingar
i engelsk text från Karlsborg, särskilt avsedda
för sjöfarten. Vissa särskilda förutsägelser
för de jämtländska fjällen signaleras genom
ett flaggsystem. Dessa, som bl. a. innefatta
varningar för snöstorm, befinna sig ännu på
försöksstadiet.

V. kunna även göras av enskilda utan
tillgång till det omfattande rapportsystem, varav
de officiella väderlekstjänsterna betjäna sig.
Sjöfarare, fiskare o. a., vilka genom sitt yrke
stå i nära beroende av vädret, kunna ofta
på grund av lokala iakttagelser av himlens
utseende och vindens förändringar m. m. göra
ganska tillförlitliga förutsägelser. Av ganska
stort intresse i detta sammanhang äro vissa
undersökningar, som avsett att klarlägga hur
stor säkerhet man kan uppnå i fråga om v.,
vilka basera sig endast på lokala
iakttagelser av lufttryck, fuktighet och molnighet.
Sådana undersökningar ha utförts av Besson,
Kaltenbrunner och B. Rolf för Stockholm om
sommarregnen. Rolf finner, att man på grund
av dessa begränsade mätningar kommer upp
till en träffsäkerhet av omkr. 68 %. Då de
officiella, på ett omfattande rapportsystem
grundade prognoserna knappast i genomsnitt
komma upp till en högre träffprocent än omkr. 70
—75, finner man, att man i fråga om
regnprognoserna genom en ganska omfattande
organisation uppnår en minskning av de
oriktiga prognoserna från 32 till omkr. 25 på
hundra.

V. på lång sikt. Försök ha gjorts att
förutsäga vädret månader och år i förväg.
De ha lett till en del intressanta och
påtagliga resultat, vilkas praktiska värde
emellertid är omtvistat. Man har härvid slagit in
på i främsta rummet två olika vägar. Dels
har man undersökt sambandet mellan vissa
klimatiska förhållanden, som hänföra sig till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Aug 5 17:18:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdt/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free