843 Väderleksförutsägelse 844 rometertryck, temp., molnighetsförhållanden, vind etc. vid bestämda observationsterminer, vanl. kl. 8, 14 och 19 och i vissa fall även kl. 2. Dessa observationers resultat sammanställas i en internationellt fastställd chiffer-code och intelegraferas till en central inom landet. Frän denna central befordras väder-lekstelegrammen till landets egen väderlekstjänst. och vissa av dem sammanställas för internationell utsändning på trådlös väg. Denna internationella utsändning äger rum på för varje land särskilt fixerad tid, vanl. från en utsändningscentral inom landet. Karlsborg sänder så t. ex. de sv. internationella telegrammen mellan kl. 8,40 och 8.50 enl. följande internationella chiffer, där bokstäverna äro ersatta med siffror: II1C jCMwwVhN DDFWN BBBTT UC^bb RRmmE. Middags-och aftontelegrammen äro uppställda på samma sätt, med undantag för att den sjätte gruppen är utesluten i det förstnämnda. Ill anger stationens nummer, CL de höga och CM de medelhöga molnens art. ww anger i enlighet med en särskild skala från 0 till 99 väderleken vid observationstillfället, t. ex., om regn faller, regnets art och ev. åska. Sikten anges genom V, höjden till de låga molnen, en för flygtrafiken viktig uppgift, anges genom h och mängden av låga moln genom Nj. I tredje siffergruppen betecknar DD vindens riktning i en skala mellan 0 och 32, och i samma grupp kan observatören genom tillägg av 33 ange, att den är byig. Vindstyrkan anges genom F, väderleken sedan föreg. observationstermin genom W och det totala molntäckets utsträckning genom N. 1 fjärde siffergruppen anger BBB barometerståndet i hela och tiondels millibar (se B a r), reducerat till havsytan och till 0° C. TT betecknar temp. i hela grader. I femte gruppen anger U luftens relativa fuktighet, C H betyder arten av höga moln, a barogra fkurvans utseende under närmast föreg. tre tim., bb barometertryckets ändring på de sista tre tim. (lufttryckstendensen) I den sista gruppen slutligen anger RR nederbördsmäng-den sedan kvällstelegrammet (i kvällstele-grammet sedan morgontelegrammet), mm dygnets minimitemp. (på kvällen maximitemp.) och E markbeskaffenheten, den sistnämnda särskilt med hänsyn till lufttrafikens behov. Till den svenska väderlekstjänsten komma tre ggr om dagen rapporter från omkr. 350 inhemska och utländska stationer, bland de senare även ett avsevärt antal fartyg, särskilt på Atlanten. Då varje station insänder ung. 20 olika uppgifter, inkomma vid var och en av de tre mottagningsterminerna nära 7,000 väderleksuppgifter. Den större delen av dessa införes vid väderlekscentralen på v ä-d e rl ek s k a rto r (sed. o.). Förutsägelserna om vädret grunda sig på den framställning av förflyttningar och förändringar hos väder-leksföreteelserna, som erhålles genom väder-lekskartorna; med studiet härav förbinder prognostikern en tillämpning av fysikaliska lagar beträffande luftmassornas dynamik och termodynamik och även på statistisk väg vunna erfarenheter ang. väderlekens utveckling på en viss ort under givna betingelser. I våra trakter är väderlekens förändring i regel nära knuten till cyklonernas eller lågtryckens (se Cyklon) uppträdande och rörelse eller mera speciellt till de vanl. i anslutning till cyklonerna uppträdande fronterna (se Väderlek). Särskilt för sjöfarten äro förutsägelserna om vindens riktning och styrka (se Vind) av stor betydelse, och organisationen av dessa förutsägelser har vidare utbyggts i s t o r m v a r-ningsväsendet (se Stormvarning-a r). Den moderna lufttrafiken har nödvändiggjort v. av särskild art, varvid i synnerhet varningar för dimma och åska spela stor roll. Vid varje flyghamn finnes enl. internationell konvention en särskild väderlekstjänst, som utom av ovannämnda väderleksrapporter även betjänar sig av vissa »sträckobsar», vilka hänföra sig till mera detaljerade och med kortare tidsintervaller utförda iakttagelser vid stationer i närheten av själva flygsträckan. Medan väderlekscentralens officiella v. i regel avse omkr. 24 tim., äro flygväderlekstjänsternas prognoser i allm. begränsade till tiden för en viss flygsträckas tillryggaläggande, d. v. s. vanl. till 2—högst 8 tim. Se även Meteorologi, sp. 1246. V. meddelas numera allmänheten i främsta rummet genom uppläsning i rundradio (f. n. kl 8, 12.30, 17, 19.15 och 21.45), genom anslag pä vissa anslagstavlor i huvudstaden och genom pressen. Härtill komma uttelegraferingar i engelsk text från Karlsborg, särskilt avsedda för sjöfarten. Vissa särskilda förutsägelser för de jämtländska fjällen signaleras genom ett flaggsystem. Dessa, som bl. a. innefatta varningar för snöstorm, befinna sig ännu på försöksstadiet. V. kunna även göras av enskilda utan tillgång till det omfattande rapportsystem, varav de officiella väderlekstjänsterna betjäna sig. Sjöfarare, fiskare o. a., vilka genom sitt yrke stå i nära beroende av vädret, kunna ofta på grund av lokala iakttagelser av himlens utseende och vindens förändringar m. m. göra ganska tillförlitliga förutsägelser. Av ganska stort intresse i detta sammanhang äro vissa undersökningar, som avsett att klarlägga hur stor säkerhet man kan uppnå i fråga om v., vilka basera sig endast på lokala iakttagelser av lufttryck, fuktighet och molnighet. Sådana undersökningar ha utförts av Besson, Kaltenbrunner och B. Rolf för Stockholm om sommarregnen. Rolf finner, att man på grund av dessa begränsade mätningar kommer upp till en träffsäkerhet av omkr. 68 %. Då de officiella, på ett omfattande rapportsystem grundade prognoserna knappast i genomsnitt komma upp till en högre träffprocent än omkr. 70 —75, finner man, att man i fråga om regnprognoserna genom en ganska omfattande organisation uppnår en minskning av de oriktiga prognoserna från 32 till omkr. 25 på hundra. V. på lång sikt. Försök ha gjorts att förutsäga vädret månader och år i förväg. De ha lett till en del intressanta och påtagliga resultat, vilkas praktiska värde emellertid är omtvistat. Man har härvid slagit in på i främsta rummet två olika vägar. Dels har man undersökt sambandet mellan vissa klimatiska förhållanden, som hänföra sig till