Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
845
Väderlekskartor—Vädermakeri
846
Väderlekskartor. Isobarer heldragna, isallobarer streckade. Beträffande tecknen jfr art. Meteorologiska
tecken; regnområden belagda med grå ton. F fallande, S stigande, H högt, L lågt lufttryck. — Av
kartorna framgår förflyttningen av fronter och lågtryck från kl. 19 den 5 mars till kl. 8 den 6 mars 1934.
tillfällen, mellan vilka en tidsskillnad finnes,
t. ex. mellan Golfströmmens temp. på
senhösten och den kommande vinterns temp.
Initiativ till dylika undersökningar har tagits
av den svenske forskaren Otto Pettersson och
sedermera fullföljts av Meinardus, Wallén,
Gilbert Waker o. a. En mängd samband, som
kunna läggas till grund för en prognos, ha
visserligen härletts, men i allm. är
förutsägelsen i hög grad osäker.
Den andra vägen grundar sig på
härledandet av perioder i väderleken. Vissa perioder
kunna sålunda härledas för lufttemp.,
nederbörd, vattenstånd etc. Bland dessa perioder
spelar den omkr. 11-åriga s. k.
solfläcksperio-den (se Solen, sp. 85) ofta stor roll; skilda
forskare anse sig också ha funnit
solrotations-perioden (omkr. 25 dygn), månens omloppstid
etc. representerade. En klimatisk period av
viss betydelse är den Brücknerska perioden
på 32—36 år (se B r ü c k n e r, E.). Från en
analys och syntes av flera olika perioder har
A. Wallén utfärdat prognoser för vattenstånd
och nederbörd. En 14-dagarsperiod i temp. är
stundom ganska framträdande i våra trakter,
utan att en härpå grundad prognos kan anses
praktiskt berättigad.
I fråga om v. får man slutligen ej bortse
från att ett klimatologiskt material, som
sträcker sig över tillräcklig tid och som givit
möjligheter att fastställa t. ex. den normala
årliga och dagliga perioden av de
meteorologiska elementen, i sig innebär möjligheter till
förutsägelser av stor praktisk betydelse. Så
avviker t. ex. en viss månads medeltemp.
ett bestämt år i medeltal i Sverige ej med mer
än omkr. 2° från den för månaden beräknade
normaltemp., och liknande är förhållandet
med andra meteorologiska element. Härav
framgår normalvärdenas karaktär av
förutsägelser. — Ilistorik’. Se Meteorologi,
sp. 1243 ff. Jfr även C y k 1 o n. A. Å.
Väderlekskartor, kartor, på vilka varje
meteorologisk uppgift införes vid
observationsorten, vilken är utmärkt genom en cirkel.
Sålunda införas siffror för lufttryck, temp.
och lufttryckstendens samt nederbörd.
Vindriktningen anges genom pilar, som tänkas
röra sig med vinden, vindstyrkan genom
tvärstreck vid pilens bas. Molnens art och
baro-grafkurvans utseende angivas med vissa
tecken. På v. uppdragas vissa linjesystem,
avsedda att ge en åskådlig bild av väderlekens
fördelning i horisontell led. Sålunda inläggas
isobarer, isallobarer och i s o t e
r-mer (se dessa ord). Vidare markeras på
kartan de områden, där regn fallit: r e g n
områ d e n. Genom att jämföra de synoptiska
kartor, som så erhållas, kan man få en
överblick över väderleksföreteelsernas förflyttning
över jordytan och den förändring de därvid
undergå. På detta studium grunda sig de
officiella väderleksförutsägelserna (se d. o.).
För att underlätta återfinnandet av liknande
väderlekssituationer i det förflutna är varje
väderlekstjänst i regel utrustad med ett
rikhaltigt och systematiskt ordnat arkiv av
synoptiska kartor. A. Å.
Väderleksprognoser, se V ä d e r 1 e k s f ö
r-utSägelse.
Väderlekstelegram, se V äderleksf ö
r-utsägelse.
Väderlekstjänst, se
Väderleksförut-s ä g e 1 s e.
Väderljus, dets. som elmseld (se d. o.).
Vädermakeri. Konsten att påverka vädret
genom förbindelse med gudar eller makter,
som styra det, tillskrevs förr allmänt vissa
vädermakare, och ännu kvarleva sådana
föreställningar hos primitiva folkslag. Lagar
och straff mot v. infördes i Europa under
förföljelsen av häxeri och trolleri; först med
upplysningstidevarvet infördes allmänt de
klarare föreställningar om naturen och dess
krafter, vilka avskaffade såväl tron på v. som
straffbestämmelserna däremot.
Menar man med v. i mera vidsträckt
bemärkelse en påverkan av väderleken genom
personligt ingripande med artificiella medel,
kunna möjligheterna för v. icke anses
uteslutna. Uppgiften, att starka kanonader skulle
kunna förorsaka regn, torde icke kunna
tillbakavisas med säkerhet, men bevismaterialet är
ej heller övertygande. Att skogseldar ofta ge
upphov till molnbildning och i vissa fall kun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
