- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 20. Wallmark - Öändan /
857-858

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Väglag - Vägmaskiner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

857 Vägmaskiner 858 Bild 1. Tankvagn för spridning av asfalt eller tjära. — Bild 2. Motordriven väghyvel (för träkolsdrift). beskaffenhet. För besvärets fördelning å de skattskyldiga gälla i olika städer olika regler (se Väghållningsskyldighet). 1934 års riksdag har, i huvudsaklig överensstämmelse med förslag av K. m:t, antagit lag om allmänna vägar, gällande för såväl landsbygd som stad (se Väghållningsskyldighet). Lagen karakteriseras av ökat inflytande för de statliga kontrollmyndigheterna. Allmän väg skall med avseende på fasthet, bredd, lutningsförhållanden och beskaffenhet i övrigt vara lämpad efter samfärdselns behov samt städse hållas i ett för samfärdseln tillfredsställande skick. Länsstyrelsen kan under vissa förutsättningar medge undantag. Fråga om byggande av väg ankommer på länsstyrelsens prövning; dock må i stad väg, som enl. fastställd stadsplan, stom-plan el. avstyckningsplan skall ingå i gata el. annan allmän plats, byggas utan sådan prövning. Närmaste uppsikten över vägväsendet utövas av länsstyrelsen, varemot den centrala tekniska och ekonomiska uppsikten utövas av Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (se d. o.). Ang. ansvaret för väghållningen se Väghållningsskyldighet. B. Enskilda vägar. Om enskilda vägar har av ålder gällt, att de, som betjänat sig av dessa, underhållit dem. Reglerna om dem hänförde sig uteslutande till byvägar, och om dessa voro knapphändiga regler meddelade i skifteslagstiftningen. Genom lag 5 juli 1907 om enskilda vägar på landet möjliggjordes tillskapande tvångsvis av särskilda väghållnings-samfälligheter för enskilda vägar på landet, som för en eller flera fastigheter (av vad slag som helst) äro »till stadigvarande nytta såsom farväg, vare sig för hemkörslor eller för utfart eller eljest». Genom lag 29 juni 1926, som ersatt 1907 års lag, ha även städerna lagts under denna lagstiftning, som dock ej gäller å till bebyggande planlagt område i stad och annat stadsplanesamhälle. Fråga om anläggande av enskild väg handlägges, där överenskommelse ej kan träffas, vid särskild förrättning, till vilken förrättningsman på begäran förordnas av K. B. Enskild fastighetsägare kan under vissa förutsättningar mot sitt bestridande tvångsvis inlemmas i dylik samfällighet. Förrättning vinner, om den ej överklagas vid allmän domstol, laga kraft. Väghållningsskyldiga äro de fastigheter, som ingå i samfälligheten, efter den nytta de ha av vägen, antingen gemensamt (vanl. genom bidrag till en gemensam kassa, varur kostnaderna bestridas) eller efter vägdelning. Litt.: Vägkommissionens (1911 års) betän-kanden (3 bd, 1916—20); 1920 års vägsakkun-nigas betänkande (1921); 1929 års vägsakkun-nigas betänkande (1932; bil. »Utredning ang. väghållningsbesväret i städerna»). Schg. Vägmaskiner nyttjas numera i stor utsträckning. De äro av följ, huvudtyper: 1. Maskiner för framställning av vägma-terial. För sortering av grus och makadam användas sorteringsverk med antingen en lutande roterande plåtcylinder (s. k. trumma) med perforerade hål el. siktduk av gradvis ökad storlek eller en skakande plan-sikt (ev. plant såll). — Stenkrossar för krossning av sten till makadam el. för kross-ning av stenigt grus äro av flera typer. I den hittills mest använda, käkkrossen, krossas stenen mellan två räfflade stålplattor, i hammar-krossen genom slag av hammare, i konkros-sen mellan en roterande kon och en omgivande fast mantel, i skivkrossen mellan två roterande skivor, av vilka den ena har en vickande rörelse. Gruskvarnen är vanl. en skivkross, som krossar stenen till väggrus. För vägändamål fordras i allm. ett möjligast kubiskt stenmaterial. 2. Maskiner för framställning av belägg-ningsmassor. Högvärdiga beläggningsmassor med asfalt el. tjära som bindemedel, asfalt-betong, tjärbetong m. fl., framställas genom blandning av stenmaterial och uppvärmt bindemedel i blandningsmaskiner, s. k. asfaltverk. Stenmaterialierna, singel el. makadam, sand och filler (fint stenstoft, vanl. skiffer el. fin-mald råkalksten), uppvägas, liksom även bindemedlet, i vissa proportioner. Stenmaterialet torkas dessförinnan genom upphettning i torktrumma. Stenmaterialierna blandas med det uppvärmda bindemedlet i en med skövlar försedd blandare. Verken äro dels stationära, dels flyttbara. — För byggande av betongvägar Bild 3. Lastbil med spetsplog och vingplog.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 27 18:28:35 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdt/0535.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free