Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
857 Vägmaskiner 858
Bild 1. Tankvagn för spridning av asfalt eller tjära.
— Bild 2. Motordriven väghyvel (för träkolsdrift).
beskaffenhet. För besvärets fördelning å de
skattskyldiga gälla i olika städer olika
regler (se Väghållningsskyldighet).
1934 års riksdag har, i huvudsaklig
överensstämmelse med förslag av K. m:t, antagit
lag om allmänna vägar, gällande för
såväl landsbygd som stad (se
Väghållningsskyldighet). Lagen
karakteriseras av ökat inflytande för de statliga
kontrollmyndigheterna. Allmän väg skall med
avseende på fasthet, bredd, lutningsförhållanden
och beskaffenhet i övrigt vara lämpad efter
samfärdselns behov samt städse hållas i ett för
samfärdseln tillfredsställande skick.
Länsstyrelsen kan under vissa förutsättningar medge
undantag. Fråga om byggande av väg
ankommer på länsstyrelsens prövning; dock må
i stad väg, som enl. fastställd stadsplan,
stom-plan el. avstyckningsplan skall ingå i gata el.
annan allmän plats, byggas utan sådan
prövning. Närmaste uppsikten över vägväsendet
utövas av länsstyrelsen, varemot den centrala
tekniska och ekonomiska uppsikten utövas av
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (se d. o.).
Ang. ansvaret för väghållningen se
Väghållningsskyldighet.
B. Enskilda vägar. Om enskilda vägar har
av ålder gällt, att de, som betjänat sig av
dessa, underhållit dem. Reglerna om dem
hänförde sig uteslutande till byvägar, och om
dessa voro knapphändiga regler meddelade i
skifteslagstiftningen. Genom lag 5 juli 1907 om
enskilda vägar på landet möjliggjordes
tillskapande tvångsvis av särskilda
väghållnings-samfälligheter för enskilda vägar på landet,
som för en eller flera fastigheter (av vad slag
som helst) äro »till stadigvarande nytta såsom
farväg, vare sig för hemkörslor eller för
utfart eller eljest». Genom lag 29 juni 1926, som
ersatt 1907 års lag, ha även städerna lagts
under denna lagstiftning, som dock ej gäller å
till bebyggande planlagt område i stad och
annat stadsplanesamhälle. Fråga om
anläggande av enskild väg handlägges, där
överenskommelse ej kan träffas, vid särskild
förrättning, till vilken förrättningsman på
begäran förordnas av K. B. Enskild
fastighetsägare kan under vissa förutsättningar mot
sitt bestridande tvångsvis inlemmas i dylik
samfällighet. Förrättning vinner, om den ej
överklagas vid allmän domstol, laga kraft.
Väghållningsskyldiga äro de fastigheter, som
ingå i samfälligheten, efter den nytta de ha
av vägen, antingen gemensamt (vanl. genom
bidrag till en gemensam kassa, varur
kostnaderna bestridas) eller efter vägdelning.
Litt.: Vägkommissionens (1911 års)
betän-kanden (3 bd, 1916—20); 1920 års
vägsakkun-nigas betänkande (1921); 1929 års
vägsakkun-nigas betänkande (1932; bil. »Utredning ang.
väghållningsbesväret i städerna»). Schg.
Vägmaskiner nyttjas numera i stor
utsträckning. De äro av följ, huvudtyper:
1. Maskiner för framställning av
vägma-terial. För sortering av grus och makadam
användas sorteringsverk med
antingen en lutande roterande plåtcylinder (s. k.
trumma) med perforerade hål el. siktduk av
gradvis ökad storlek eller en skakande
plan-sikt (ev. plant såll). — Stenkrossar för
krossning av sten till makadam el. för
kross-ning av stenigt grus äro av flera typer. I den
hittills mest använda, käkkrossen, krossas
stenen mellan två räfflade stålplattor, i
hammar-krossen genom slag av hammare, i
konkros-sen mellan en roterande kon och en
omgivande fast mantel, i skivkrossen mellan två
roterande skivor, av vilka den ena har en
vickande rörelse. Gruskvarnen är vanl. en
skivkross, som krossar stenen till väggrus.
För vägändamål fordras i allm. ett möjligast
kubiskt stenmaterial.
2. Maskiner för framställning av
belägg-ningsmassor. Högvärdiga beläggningsmassor
med asfalt el. tjära som bindemedel,
asfalt-betong, tjärbetong m. fl., framställas genom
blandning av stenmaterial och uppvärmt
bindemedel i blandningsmaskiner, s. k. asfaltverk.
Stenmaterialierna, singel el. makadam, sand
och filler (fint stenstoft, vanl. skiffer el.
fin-mald råkalksten), uppvägas, liksom även
bindemedlet, i vissa proportioner. Stenmaterialet
torkas dessförinnan genom upphettning i
torktrumma. Stenmaterialierna blandas med det
uppvärmda bindemedlet i en med skövlar
försedd blandare. Verken äro dels stationära, dels
flyttbara. — För byggande av betongvägar
Bild 3. Lastbil med spetsplog och vingplog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
