Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vägmaskiner - Vägmästare - Wägner, Elin Matilda Elisabet - Wägner, Sven - Vägningsmaskiner - Vägnämnd - Väg- och vattenbyggnadskåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
859
Vägmästare—Väg- och vattenbyggnadskåren
860
brukas en flyttbar maskinutrustning, med vars
hjälp betongfarbanan framställes, medan
maskinerna flytta sig framåt. Betongmassan
tillverkas i en blandare, ur vilken massan tippas
på vägbanan. Därefter utbredes, jämnas och
stampas massan med vissa redskap och
maskiner. Dessa maskiner löpa på hjul på
utmed beläggningens kanter fästa formar, vanl.
av järn. Formarna justeras så, att
beläggningens yta blir mycket jämn.
3. Maskiner för transport och utläggning
av vägmaterial. För spridning av grus på
grusvägarna användas lastbilar med
anordning för tippning och spridning. För
sandning i halt före finnas olika slag av
sandspri-dare, som vanl. kopplas efter lastbil. —
Spridning av bituminösa bindemedel vid
ytbehandlingar sker numera vanl. med tankvagnar (se
bild 1) med spridaranordning, varigenom en
bredd av 2,5 m kan behandlas på en gång. Vid
arbeten i mindre skala användas små
hand-dragna asfalt- el. tjärkokare, försedda med
pump, slang och sprida rmunstycke. —
Spridning av pågrus vid ytbehandling sker numera
ofta med maskin, bl. a. grusspridarvält, som
samtidigt sprider grus och fastvältar det.
4. Maskiner för avjämning av vägbanan.
Den enklaste typen är vägsladden, som
vanl. består av två parallella stålblad, vilka
kunna ställas i olika lutning mot vägbanan
och i olika vinkel mot vägens riktning.
Vägsladden, som dragés av häst el. lastbil,
begagnas för att borttaga knölar och
vågbildning samt utjämna svackor på grusvägar.
Samma uppgift har väghyveln, vanl.
motordriven. Den har ett höj- och sänkbart
stålblad, vridbart i olika vinkel mot
vågriktningen, och är numera ett nödvändigt redskap för
grusvägarnas underhåll. — Motorväghyveln
brukas även för framställning av asfalt- och
tjärblandningar genom hyvelblandning
(eng. road mix). Vid detta förfarande
blandas på vägbanan utbrett stenmaterial med ett
från tankvagn utspritt bindemedel genom
upprepad hyvling, tills en homogen massa
erhållits. — Motorväghyveln är vanl. försedd med
r i v a r e, varmed vägbanan kan upprivas.
5. Vältar. För komprimering av vägbanan
användas maskindrivna vältar, för
asfaltbeläggningar lättare, för terrasseringsarbeten
tyngre vältar upp till 18 tons totalvikt. De
drivas antingen med ångmaskin, ångvältar,
el. med förbränningsmotor, motorvältar. Två
huvudtyper av maskinvältar finnas: dels
sådana, hos vilka bakhjulen välta större bredd
än framhjulen, dels sådana, hos vilka bakhjul
och framhjul välta samma bredd, s. k.
tan-demvält. Vältarna utrustas ofta med riva re.
6. Snöplogar. Den maskinella
snöplogning-en av vägar, som numera möjliggör biltrafik
även vintertid, utföres medelst vid lastbil fäst
el. av lastbil dragen plog. I första band
brukas spetsplog, bestående av två böjda
plogblad i spetsig vinkel, fastsatt framför bilen,
varigenom en bana, motsv. bilbredden,
upp-röjes. Därefter breddas, ev. genom ny körning,
med hjälp av vingplog, en rörlig vinge,
monterad på en el. båda sidor om bilen. Vissa
plogaggregat ha efterplog, som släpas efter bilen
och med vars hjälp breddning sker. —
Utomlands begagnas roterande snöplog, snöslunga,
anbragt framtill på bilen.
Förutom nu nämnda v. finnas bl. a.
maskiner för rengöring och bevattning,
stenstöt-ningsmaskiner m. m. Tekniken på detta
område är under stark utveckling. N. v. M.
Vägmästare, en hos vägdistrikt el.
vägen-treprenör anställd arbetsledare. Utbildning av
v. sker vid ett flertal tekniska skolor samt
vid av Svenska vägföreningen (se d. o.) årl.
anordnad kurs. N. v. M.
Wägner, Elin Matilda Elisabet,
författai inna (f. 1882 18/s), dotter till S. W.
Var 1903—04 medarb. i Helsingborgsposten,
1904—05 i Vårt Land, 1907—17 redaktionssekr.
i Idun. Hon
debuterade 1907 med en
samling skisser och slog
igenom med
»Norr-tullsligan» (1908),
»Pennskaftet» (1910)
och »Helga Wisbeck»
(1913), som följdes av
bl. a. »Släkten
Jer-neploogs framgång»
(1916), »Kvarteret
Oron» (1919) och »Den
befriade kärleken» (s.
å.). »Den förödda
vingården» (1920) och
»Från Seine. Rhen och Ruhr» (1923) ge
gripande bilder från kontinenten efter
världskriget. »Asa-TTanna» (1918) är en
karaktärs-oeh bygdeskildring från Småland, dit scenen
är förlagd även i »Svalorna flyga högt»
(1929) och »Gammalrödja» (1931). Romanerna
»Len namnlösa» (1922). »Silverforsen» (1924),
»Natten till söndag» (1926). »De fem pärlorna»
(1927) och »Mannen vid min sida» (1933) samt
novellsamlingarna »Nyckelknippan» (1921) och
»Den odödliga gärningen» (1928) äro vidare
att nämna. W. började som de moderna
självförsörjande unga kvinnornas skildrare;
träffsäker iakttagelse, kvick och kritisk
uppfattning förenades med varm och stridbar
idealitet. 1 hennes senare arbeten är
karaktärsteckningen djupare och rikare än förut, hon har
blivit det inre livets tolkare, och det är en
utpräglat religiös uppfattning av
okonfessionell art hon företräder. Impressionistiskt
känslig och levande stilkonst, originalitet i
motivval och behandling, intensitet och
viljekraft göra hennes verk fängslande. R-n B.
Wägner, Sven, skolman, filosofisk
författare (1844—1916). Blev docent i teoretisk
filosofi i Lund 1877, var föreståndare för Lunds
privata elementarskola 1878—87, blev
lektor i Lund 1886 samt var rektor i Nyköping
från 1887 och i Hälsingborg 1897—1909. W.
skrev åtskilliga arbeten i filosofi, pedagogik
och historia, bl. a. »Skånska kommissionen af
1669—1670» (1886; akad. avh.) och »Den
grekiska filosofiens och medeltidsfilosofiens
historia» (1892; 4:e uppl. 1915). Fr. Sg.
Vägningsmaskiner, se M y n 11 i 11 v e r
k-n i n g och bild 4 där.
Vägnämnd, seVäghållningsskyldighet.
Väg- och vattenbyggnadskåren, en 1851
bildad. under Kommunikationsdep. hörande och
av endast officerare bestående kår. som enl.
regi, av 22 dec. 1851 har till ändamål att
till-handagå Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i
dess befattning med allmänna arbeten: kårens
officerare kunna under krig kommenderas till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
