Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vägstyrelse - Vägstämma - Vägsyn - Vägtal - Vägtorn - Vägtrafikstadga - Vägunderhåll - Vägvårda - Väinämöinen - Väinö - Väisälä, Kalle - Väja - Väjern - Väktaren, Tidning för Stat och Kyrka - Väla - Välboren - Väld - Välfärdsutskottet - Välgörenhetsmärken - Välinge - Välkomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vägstyrelse—Välkomma
863
Vägstyrelse, av de röstberättigade å
väg-stämma å landet valt förvaltningsorgan, som
bl. a. handhar vägkassan (jfr V ä g h å
11-ningssky Idighet och Väglag).
Vägstämma, se
Väghållningsskyl-d i g h e t.
Vägsyn, se Väglag.
Vägtal, se Väghållningssky Idighet.
Vägtorn, bot., se Brakved.
Vägtrafikstadga, förordnad av K. m:t efter
riksdagens hörande 20 juni 1930, fastställer
föreskrifter för samfärdseln på vägar, gator
o. a. allmänna platser. Den gäller fordon,
gående, ridande m. fl. trafikslag. V.
kompletteras av
motorfordonsförordningen (se
Automobillagstift-ii i n g, även i suppl.) rörande trafiken med
motorfordon och dessas beskaffenhet.
I v. finnas bl. a. följ, föreskrifter:
Mötande skola vika till vänster; omkörning skall
ske till höger;
i vägkorsning skall det fordon, vars kurs skär
kursen hos ett från vänster kommande fordon, låta detta
senare köra först;
när utsikten över vägen är skymd, skall fordonet
framföras å körbanans vänstra sida;
fordon må ej lämnas å väg på sådant sätt, att
andra fordon ieke kunna komma förbi, el. på sådan
plats, där utsikten över vägen är skymd;
i kurvor el. vägkorsningar samt på andra
trafikvådliga punkter skall hastigheten nedbringas så
mycket, som trafiksäkerheten kräver;
velociped skall vara försedd med ringklocka och i
mörker tänd lykta;
förbud mot trafik med fordon av visst slag,
inskränkningar, påkallade av vägens beskaffenhet, m. m.
utfärdas av länsstyrelsen för väg utom stads planlagda
område. Föreskrifter i detta avseende beträffande gata
el. annan allmän plats inom stads planlagda område
meddelas för Stockholm av överståthållareämbetet, för
annan stad av poliskammare, magistrat el. stadsstyrelse.
N. v. M.
Vägunderhåll, se Väg och V ä g h å
11-ningsskyldighet.
Vägvårda^ bot., se C i k o r i a.
VäTnämoinen, en av huvudpersonerna i den
finska dikten Kalevala (se d. o.), där han
skildras som en vis, sång- och trollkunnig
åldring. I den tryckta Kalevala framträder
V. som son till Luftens jungfru och en av de
förnämsta verkande personerna vid världens
skapelse. Det är även han, som skapar den
första kantelen. Han griper sällan till
svärdet men litar i stället till ordets och andens
makt. — V. el. V ä i n ö är enl. en vanlig
teori en ursprunglig vattengud men enl.
K. Krohn en sydvästfinsk hjälte och
folkledare. K. B. W.
Vai’nö, se Väinämöinen.
VäFsälä, Kalle, finländsk matematiker (f.
1889), fil. dr på avh. »Über die algebraisch
auf-lösbaren Gleichungen fünften Grades» (1916),
prof, i Dorpat 1919—21 och från 1921 vid
Åbo finska univ. H. E. P.
Väja, se D y n ä s.
Väjern, municipalsamhälle i Askums
socken, mell. Bohuslän, på Sotenäsets kust mot
Skagerak; 8 har, 319 inv. (1934). Lådfabriker.
Tax.-värde å fastighet 225,400 kr. (1932), tax.
inkomst 108,580 kr.
Väktaren, Tidning för Stat och
Kyrka, konservativ politisk och kyrklig
veckotidning i Stockholm 1853—88. Den
uppsattes och redigerades till 1865 av frih. J. A.
P o s s e (se d. o.); hans efterträdare voro frih.
F. F. Hierta (se H i e r t a, släktövers.) 1865
864
—78, pastor B. Wadström 1878—83 och R.
Hasselrot från 1883. V. var den första
politiska Stockholmstidning, som öppet intog en
kyrkligt kristlig ståndpunkt. I V. skrevo bl. a.
K. A. Lindström (se d. o.) och friherrinnan
Catharina Elisabeth Posse (se d. o.). E. Nwn.
Väla, socken i Skaraborgs län, Kållands
härad, s. v. om Lidköping; 13,91 kvkm, 280 inv.
(1934). Slättbygd, något bergig mot ö. 738
har åker, 606 har skogsmark. Ingår i örslösa,
Söne, V. och Gillstads pastorat i Skara stift,
Kållands kontrakt.
Välboren, epitet för obetitlade adliga
personer. Jfr Högvälboren.
Väld, mannamån, partiskhet.
Välfärdsutskottet (Le comité de salut
public), det förnämsta av de regerande utskott
franska nationalkonventet valde inom sig,
tillkom under krisen efter general Dumouriez’
förräderi (april 1793). Efter hand utrustat
med diktatorisk fullmakt, ledde det
krigföringen, utrikespolitiken och hela den inre
styrelsen. Medlemmarnas antal var 9 (tidtals
14 el. 12); de valdes för en mån. åt gången.
Omval var regel, men misstroendevota
före-kommo, t. ex. när Danton m. fl. uteslöts juli
1793. Sin högsta maktutveckling nådde v.
under sin andra uppsättning, »le grand
comité» (Robespierre, Carnot och
Billaud-Va-renne), då republikens inre fiender krossades
och den stora koalitionens invasionshärar
besegrades (1793—94). Skulden för skräckens
blodsorgier drabbar ej uteslutande v. utan
delas av allmänna säkerhetsutskottet och
re-volutionstribunalet, båda i det hela oberoende
av v. Att Robespierre 1794 vann ett
dominerande inflytande är obestridligt, men att
kalla detta diktatur torde innebära någon
överdrift. Robespierres störtande (juli 1794)
blev för konventet anledning att begränsa v:s
maktbefogenheter. De fördelades på andra
nämnder, så att endast krigföringen och
utrikespolitiken återstodo. V. upphörde vid
di-rektorialförfattningens ikraftträdande 1795.
— Litt.: F. V. A. Aulard, »Recueil des actes
du comité de salut public» (26 bd, 1889—
1923); A. Ording, »Le bureau de police du
comité de salut public» (1930). A. G-de.
Välgörenhetsmärken äro antingen av post
verk utgivna frimärken, vilkas pris överstiger
frankeringsvärdet, el. av enskilda samman
slutningar utgivna märken. De mest kända
svenska enskilda v. äro utg. av Svenska
nationalföreningen mot tuberkulos (se d. o.). E. G-e.
Välinge, socken i Malmöhus län, Luggude
härad, på slättbygden vid Vegeåns mynning
i Skälderviken; 31,20 kvkm, 1,603 inv. (1934).
2,603 har åker, 126 har skogsmark. Egendo
mar: Rögle, Västraby (se dessa ord),
Sture-holm m. fl. Ingår i V. och Kattarps pastorat
i Lunds stift, Luggude n. kontrakt.
Välkomma, den inom de forna
skråföreningarna vid högtidligare tillfällen begagnade,
rikt utsirade föreningspokalen, vanl. av ädel
metall. Sådana v. av skilda former ha i
Sverige varit i bruk ända sedan 1500-talet. Ofta
försågos de med fritt hängande skyltar, som
donerades av nytillträdande skråbröder. Också
gesällskapen hade motsv. rituella dryckeskärl.
Nordiska museet äger en mycket betydande
samling av dylika. Se även Glas, sp. 737,
och bild vid G e s ä 11 s k a p, sp. 618. G. Brg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
