Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värde - Värdedeklaration - Värdeförsändelse - Värdeidealism - Värdekuvert - Värdekänsla - Värdelära - Värdeomdöme - Värdepapper - Verdering - Värderingsinstrument, Värderingsman - Värdestegring - Värdestegringsskatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Värdedeklaration—Värdestegringsskatt
879
theorie» (2 bd, 1897—98); E. Liljeqvist,
»Mei-nongs allmänna värdeteori» (1904); A.
Häger-ström, »Till frågan om den objektiva rättens
begrepp» (1917); M. Scbeler, »Der
Formalis-mus in der Ethik und die materiale
Wert-etbik» (2 bd, 3:e uppl. 1927). G. O-a.
2. (Nationalek.) V. får i ekonomien allt, som
— utan att vara fritt tillgängligt, såsom luften
vi andas — är begärligt, emedan det kan eller
anses kunna tillfredsställa ett behov (se d. o.).
Användbarheten (bruksvärdet) och knappheten
bli därför avgörande för v. (se G r ä n
s-nytta), vilket alltid är relativt, d. v. s.
hänför sig till ett val efter minsta
medlets lag och framträder vid byte av vara
mot vara eller av vara i penningar
(bytesvärde). Vid genomförd penninghushållning
sker värdesättningen i regel med
penningenheten såsom värdemätare (se Pris). Av
sistnämnda skäl utmönstra numera många
vetenskapsmän (bl. a. G. Cassel) värdeläran
ur nationalekonomien (se d. o., sp. 747, samt
Tillgång och efterfrågan, sp. 312),
där den tidigt utformades av klassiska
skolan (se Nationalekonomi, sp. 743,
ävensom Mervärde och Produktion, sp.
145). Andra (bl. a. Böhm von Bawerk och K.
Wicksell; se även D u p u i t) tillmäta den
universell betydelse, emedan
penningföreteelserna i grunden äro sekundära och
principiellt måste skiljas från de ekonomiska
grundförhållanden, som existera och göra sig
gällande inom det ekonomiska samhällslivet
oavsett penningväsendet och till vilkas
förklaring läran om v. är oumbärlig, bl. a. med
hänsyn till egenhushållningen inom enskilda
företag och hushåll, t. ex. inom lantbruket,
och icke minst till den offentliga
hushållningen i stat och kommuner, av vilken så
mycket beror i folkhushållningen. Med
objektivitet kunna dock givetvis finanspolitiska,
socialpolitiska m. fl. värdesättningar icke
tillkomma vetenskapen utom i dess tillämpning
och i dess användning i ekonomisk politik.
— Litt.: Läro- och handböcker i
nationalekonomi (se d. o.); G. Myrdal, »Vetenskap och
politik» (1931); »Probleme der Wertlehre»
(Schriften des Vereins für Sozialpolitik, 183,
1931; med bibliogr.); I. Sundbom, »Prisbildning
och ändamålsenlighet» (1933). E. F. K. S-n.
3. (Mat.) Se Matematiskt värde.
Värdedeklaration. 1. I tullstadgan
föreskrivet avlämnande av uppgift för statistiskt
ändamål om det värde, som en till
tullområdet inkommande eller därifrån avgående vara
äger vid rikets gräns (statistiskt v ä
r-d e). Sättet för värdets beräknande anges i
tullordningen. I tulltaxan med statistisk
va-ruförteckning utmärkes för vilka varuslag v.
vid införsel skall ske; t. v. fordras emellertid
v. även för andra varor, då de införas i kolli
av fullt ensartat innehåll. Vid införsel med
post behöves ej v. Vid utförsel kräves v. för
varje varuslag. — 2. I tulltaxeförordningen
påbjudet avgivande av för tulltaxeringen
erforderlig uppgift om värdet vid rikets gräns
på inkommande vara, vars tullsats är bestämd
i förhållande till dess värde (se Tullvärde).
Det sålunda deklarerade värdet skall, såvitt
ske kan, styrkas genom företeende av
faktura. frakt- och försäkringshandlingar samt
speditionsräkning. T. J-n.
880
Värdeförsändelse, gemensamt namn för
as-surerade och rekommenderade försändelser.
Värdeidealism, den ståndpunkt i filosofien,
som betraktar de allmängiltiga värdena såsom
det i verkligheten väsentliga (jfr Värde 1).
Värdekuvert, se Försegling 1.
Värdekänsla, se Värde 1.
Värdelära, se Värde 2.
Värdeomdöme, se V ä r d e 1.
Värdepapper, i vidsträckt bemärkelse varje
på papper el. liknande material skriftligen
avfattad (skriven, tryckt, litograferad)
urkund el. handling, vars innehav utgör bevis
el. legitimation för rätt till penningar el.
andra värdeföremål el. förmåner. Vanl.
betecknar dock v. endast sådana urkunder, som
äro föremål för börsaffärer och kursnotering,
ss. obligationer och aktier. Ä. W:sonM.’
Värdering av egendom omtalas flerstädes i
svensk lag, så i kap. 3 av lagen 1933 om
boutredning och arvskifte (kvarlåtenskap efter
död person), handelsbalken kap. 10 § 2 (lös
pant), utsökningslagen §§ 73 och 79 (utmätt
egendom). 1 de olika lagrummen ges
bestämmelser om vem eller vilka, som skola
tjänstgöra som värderingsmän. Handling, som
upprättas över verkställd v., kallas vanl.
vär-deringsinstrument. Ä. II.
Värderingsinstrument, Värderingsmän, jur.,
se Värdering.
Värdestegring, se Oförtjänt
värdestegring och Värdestegringsskatt.
Värdestegringsskatt (ty. Wertzuwachssteuer),
specialskatt på den värdestegring å jord,
särskilt tomtmark, vilken ej är att tillskriva
ägarens åtgärder (se Oförtjänt
värdestegring) utan samhällets allmänna
utveckling i folktäthet och välstånd eller
åtgärder för bättre ordnat trafikväsen,
sund-hetsväsen (vattenledning, kloak) m. m. (se
Jordrefor m). Indirekt beskattning
av värdestegringen begränsas till fall av
försäljning o. dyl., då värdestegringen
realiserats; direkt kan skatten uttagas på all
jordvärdestegring, som konstaterats vid
periodiska taxeringar. Om ingångsvärdet för
visst markområde 1920 fastställts t. ex. till
5.000 kr. och vid allmän fastighetstaxering
ett följ, år en beskattningsbar värdestegring
om 1,000 kr. konstaterats, sedan avräkning
skett för sådan värdestegring, som anses vara
att tillskriva ägarens åtgärder eller
penningvärdets fall, kan skatten givetvis utmätas
antingen efter värdestegringens kapitalvärde,
1,000 kr., och uttagas med mindre eller större
del av detta belopp, t. ex. 10—30 %, att
erläggas på en gång eller med avbetalningar
under en följd av år
(jordvärdesteg-ringsskatt); eller ock kan skatten
utmätas efter den avkastningsökning, som den
beskattningsbara värdestegringen må anses
representera, t. ex. en årlig hyres- eller
arrendeökning om 40 kr. (= 4 % å 1,000
kr.), samt utgå i form av årlig avgäld, t. ex.
2 % eller 20 kr. om året (j ordränt
e-s t e g r i n g s s k a 11). V. medgavs
fakultativt i preussiska kommunalskattelagen av
1893 och infördes under följ, årtionden i en
mängd tyska städer samt gjordes
obligatorisk för tyska Kiautschou 1898 med %
på värdestegringen. Statsskatt å
jordvärdestegringen infördes i England genom Finance
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
