Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Världsaxel - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
889
Världsaxel—Världskraftkonferensen
890
get av de närmare belägna
stjärnsystemens symmetriplan (1,249 st.) bar nyligen
bestämts i Lund. Detta plan skär
Vintergats-planet under approximativt taget räta
vinklar i de galaktiska längderna 162° och 342°.
Vårt stjärnsystem intager en excentrisk
ställning även i det metagalaktiska systemet.
På grund av de stora avstånden kunna ej
de totala egenrörelserna för de olika
stjärnsystemen bestämmas, förrän den astronomiska
mätningstekniken nått en enastående grad av
förfining. Däremot kunna radialhastigheterna
för de närmast belägna systemen bestämmas,
och f. n. äro omkr. 100 sådana uppmätta.
Beräkningar av vårt stjärnsystems rörelse i
förhållande till de närbelägna stjärnsystemen
ha visat, att detta rör sig mot en punkt i
stjärnbilden Cepheus med en hastighet av ung.
600 km per sek. 1925 påvisade K. Lundmark,
att om den av denna rörelse betingade
komponenten i de uppmätta radialhastigheterna
subtraherades bort, så tillväxte
stjärnsystemens egna radialhastigheter med avståndet.
På grundval av nyare bestämningar har E. P.
Hubble 1929—31 bekräftat detta resultat och
visat, att åtm. approximativt taget den
individuella radialhastigheten tillväxer lineärt
mot avståndet. Detta resultat har av
rela-tivitetsteoriens förkämpar ofta tolkats som
ett bevis på att v. från vår ståndpunkt sett
tillväxer i storlek el. utvidgar sig likformigt
(se Relativitetsteorien). En annan
tolkningsmöjlighet är, att atomernas
dimensioner förminskas och att v. således i själva
verket krymper samman. Huruvida denna
utvidgning el. hopkrympning faktiskt sker
med likformig hastighet har ännu ej kunnat
avgöras, men det synes dock troligt, att
förändringen i v:s dimensioner är olikformig.
Av bidragen till frågan om världens
ändliga el. oändliga utsträckning i rymden
märkes C. V. L. Charliers undersökning 1922, i
vilken han visar, att en oändligt uppbyggd
värld kan tänkas utan att komma i konflikt
med naturlagarna. Om R\, R2 ... Ri
betecknar radierna hos de från iakttagarens
ståndpunkt successivt växande världssystemen och
Nlt N2 . . . Ni antalet medlemmar i resp,
system, så gäller som ett allmänt kriterium:
— > \/Ni. En så uppbyggd värld har bl. a.
— 1
de egenskaperna, att gravitationens summa
och likaledes summan av dess samlade ljus
har ett ändligt belopp i varje punkt. Någon
medelpunkt el. centralsol el. centralsystem
finnes heller icke i ett sådant system. K.
Lundmark har visat, att om den speciella
relativitetsteorien (se d. o.) är riktig, så
gäller dessutom N{ —
— 1
Detta »världskriterium» anger således
gränserna för de successiva världssystemens
radier i en oändligt uppbyggd värld. Dessa
gränser äro dock ganska vida men kunna
möjl. trängas samman framdeles. Så långt
hittillsvarande iakttagelser gå, uppfylla de
system, som man nu känner till, det
ovannämnda kriteriet. — Det i samband med
relativitetsteorien ofta gjorda påståendet, att
denna förutsätter en ändlig utsträckning av
v., är icke riktigt.
Då de olika stjärnsystemen ej iakttagas
samtidigt utan vid tider, som för de närmaste
ligga en och annan mill. år tillbaka och för
de avlägsnaste minst 350 mill. år tillbaka,
kan v:s utveckling följas under en mycket
lång tid och dess utsträckning i en
tidsdimension jämväl studeras. De ytterst små
förändringar, som föreligga i olika hänseenden för
de yngsta i förhållande till de äldsta
systemen, tala för att utvecklingen inom det
metagalaktiska systemet antingen försiggår ytterst
långsamt el. också att ingen utveckling alls
sker, d. v. s. att alla stjärnsystem tillkommit
ung. samtidigt. Till liknande resultat har
man kommit genom undersökningar av v:s
utvidgning. I varje fall synes det, som om
stjärnorna vore äldre än de stjärnsystem, i
vilka de gruppera sig, samt som om de
spelade rollen av v:s byggnadsstenar.
De helt nyligen gjorda upptäckterna av
positroner och neutroner komma onekligen
att bli av stor betydelse även för den
allmänna uppfattningen av v.
Litt.: J. Joans, »Universum omkring oss»
(1932); H. D. Curtis, »The Nebulae» (i
»Hand-buch der Astrophysik», V: 2, 1933); B.
Lindblad, »Die Milchstrasse» (ibid. s. å.); II.
Shap-ley, »Stellar dusters» (ibid. s. å.). Se f. ö. litt.
till art. Nebulösa och
Relativitetsteorien. K. Lmk.
Världsaxel, astron., se Axel.
Världsbeskrivning, se Kosmografi.
Världsborgare, se K o s m o p o 1 i t.
Värld-brand, se Eskatologi, sp. 1022.
Världsdel, större del av jorden, fattas vanl.
i motsats till kontinent (se d. o.) som
historiskt bestämt område. V. äro Europa, Asien,
Afrika, Amerika, Australien (med Ocean ien)
och Antarktis. Amerika uppfattas som två
kontinenter, Europa och Asien som en
(Eur-asien). Europa, Asien och Afrika
sammanfattas under namnet Gamla världen. O. Sjn.
Världsetern, se Relativitetsteorien,
sp. 609.
Världsförbundet för mellanfolkligt
samförstånd genom kyrkosamfunden, se
Allmän-kyrkliga världsförbundet.
Världshav, se H a v samt Atlantiska
oceanen, Indiska oceanen och
Stilla havet.
Världskartan, Internationella, se
Internationella världskartan
samt pl. vid art. Karta.
Världskraftkonferensen (eng. World power
conference), permanent internationell
kongressorganisation med syfte att sammanföra
ingenjörer, industrimän, affärsmän och
representanter för statliga förvaltningar till
meningsutbyte för att befordra ett rationellt
tillgodogörande av världens energitillgångar.
Arbetsprogrammet omfattar studiet av kol,
olja, vattenkraft etc. samt framställning,
överföring och användning av kraft och värme.
Den första (fullständiga) v. hölls i London
1924 på initiativ av D. N. Dunlop, den andra
i Berlin 1930. Sektionsmöten med mera
begränsat program ha hållits i Basel 1926,
London 1928, Barcelona och Tokyo 1929 samt i
Stockholm 1933. Permanenta
nationalkommittéer, delvis av officiell karaktär, ha
organiserats i ett 50-tal länder. Den svenska
natio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
