901 Världskriget (Krigshändelserna 1914) 902 manhängande frontlinje, »västfronten», bildades från Nordsjön till schweiziska gränsen. De krigförandes lantstridskrafter vid krigsutbrottet. Land Mobiliserad styrka Därav fältstyrka Tyskland 3,900,000 *2,020,000 Österrike-Ungern 2^300,000 1,350,000 Frankrike2 3^800^000 2,100.000 Storbritannien3 943,000 213,000 Ryssland4 5,000,000 3,400,000 Belgien '250,000 100,000 Serbien 380,000 250,000 Montenegro 60,000 40,000 1 Av dessa omkr. 200,000 till östfronten. 2 Färgade trupper oräknade. 3 1 okt. 1914; inräknat samtliga trupper i hemlandet och britt, trupper i kolonierna. 4 Inräknat asiatiska delen. Anm. Styrkan av fältarméerna, tillhörande andra stater, vilka efter hand gjorde en mera betydande insats i kriget till lands, var vid tidpunkten för deras inträde bland de krigföranae ung. följ.: Turkiet 500,000—600,000, Italien 850,000, Bulgarien 350,000 och Rumänien 640,000 man. Ang. Förenta staterna se Amerikas deltagande i världskriget, sp. 758. V. kom emellertid att till ej ringa del föras även till sjöss. För Frankrike och dess allierade var det av största betydelse att trygga förbindelserna över havet för att förflytta trupper, krigsmateriel och förnödenheter i övrigt i tillräcklig mängd. Genom ett obegränsat herravälde till sjöss skulle det även bli möjligt för de allierade makterna att genom blockad inringa centralmakterna och därigenom svälta ut dem liksom en belägrad fästning. Stark överlägsenhet i stridskrafter till sjöss redan vid v:s början och ytterligare krafttillskott genom Italiens och Förenta staternas inträde i kriget gåvo förutsättningar för att de allierade skulle nå de uppställda målen för sjökriget. Kärnan av deras sjöstridskrafter utgjordes av den brittiska flottan. Dess uppgifter hade fastställts till att tillförsäkra brittiska och med England allierade makters fartyg det obegränsade användandet av havet; att utöva ständigt ekonomiskt tryck på motståndarna genom att förmena dem tillträde till havet (blockad) och därigenom tvinga fram fred; att trygga och medverka vid överförandet över haven av lantstridskrafter och att skydda deras förbindelser; samt att förhindra invasion av fientliga stridskrafter i moderlandet och de transoceana besittningarna. De tyska sjöstridskrafterna hade däremot liksom de övriga centralmakternas tilldelats i stort sett endast strategiskt defensiva uppgifter: skydd av kusterna mot fientlig invasion, varigenom lantstridskrafterna helt skulle kunna avses för offensiva operationer; anfall mot fiendens sjöstridskrafter i ändamål att utjämna styrkeförhållandena till egen fördel samt anfall mot fiendens förbindelser över havet och sjöhandel. Den tyska sjökrigs-ledningen var emellertid besluten att med alla tillgängliga medel föra kriget taktiskt offensivt. Särskilt i undervattensbåtsvapnet ägde Tyskland också ett medel att förstöra det handelstonnage, som för dess fiender var oundgängligen nödvändigt för att underhålla kriget på Europas kontinent och för att tillföra icke minst England för befolkningen erforderliga förnödenheter. Härigenom skulle även från centralmakternas sida kunna etableras ett uthungringskrig med samma ändamål som fiendernas blockad. A B KARTOGRAFISKA INSTITUTET Engelska och tyska spärr- och skyddsmineringar i Nordsjön under världskriget. För att hindra tyska försök att hota el. avbryta förbindelserna mellan England och Frankrike-Belgien (jfr ovanst. karta) genom företag av den innanför linjen Bor-kum—Helgoland—Sylt baserade tyska Hoch-seeflotte upprättade den brittiska Grand fleet De krigförandes sjöstridskrafter vid krigsutbrottet. Östersjön Nordsjön Medelhavet o. ö. Atlanten Svarta havet Oceanerna utom ö. Atlanten Fartygsslag [-Ryssland Centralmakterna1-] {+Ryss- land Central- makter- na1+} Ententen Ententen [-Centralmakterna Ryssland-] {+Central- makterna Ryss- land+} Turkiet Tyskland Ententen Centralmakterna Dreadnoughtslagskepp — 16 24 2 4 (+6) 3 — — 3 1 (+4) Aldre slagskepp 4 20 36 16 (+8) 6+3 kustför-svarsfartyg 5 3 1 (+10) — Slagkryssare — 4 6 3 (—) — — 1 K+2) — Pansarkryssare 6 7 26 21 (+8) 2 — — 8 (+13) 9 Lätta kryssare 2 31 50 12 (+7) 6 2 3 9 (+12) 7 Jagare 50-60 145 216 104 (+33) 4 25 (+33) 26 12 19 (+50) 4 Undervattensbåtar ... 14 30 o mkr. 70 on ikr. 70 (+20) 6 9 — 5 (+15) — 1 Både Östersjön och Nordsjön. 2 Itallens inom parentes. 3 Japans inom parentes. 4 Större torpedbåtar.