Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världskriget - Krigshändelserna 1914
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
901
Världskriget (Krigshändelserna 1914)
902
manhängande frontlinje, »västfronten»,
bildades från Nordsjön till schweiziska gränsen.
De krigförandes lantstridskrafter vid krigsutbrottet.
Land Mobiliserad styrka Därav fältstyrka
Tyskland 3,900,000 *2,020,000
Österrike-Ungern 2^300,000 1,350,000
Frankrike2 3^800^000 2,100.000
Storbritannien3 943,000 213,000
Ryssland4 5,000,000 3,400,000
Belgien ’250,000 100,000
Serbien 380,000 250,000
Montenegro 60,000 40,000
1 Av dessa omkr. 200,000 till östfronten.
2 Färgade trupper oräknade.
3 1 okt. 1914; inräknat samtliga trupper i
hemlandet och britt, trupper i kolonierna.
4 Inräknat asiatiska delen.
Anm. Styrkan av fältarméerna, tillhörande andra
stater, vilka efter hand gjorde en mera betydande
insats i kriget till lands, var vid tidpunkten för deras
inträde bland de krigföranae ung. följ.: Turkiet
500,000—600,000, Italien 850,000, Bulgarien 350,000
och Rumänien 640,000 man. Ang. Förenta staterna
se Amerikas deltagande i
världskriget, sp. 758.
V. kom emellertid att till ej ringa del föras
även till sjöss. För Frankrike och dess
allierade var det av största betydelse att trygga
förbindelserna över havet för att förflytta
trupper, krigsmateriel och förnödenheter i
övrigt i tillräcklig mängd. Genom ett
obegränsat herravälde till sjöss skulle det även bli
möjligt för de allierade makterna att genom
blockad inringa centralmakterna och
därigenom svälta ut dem liksom en belägrad
fästning. Stark överlägsenhet i stridskrafter till
sjöss redan vid v:s början och ytterligare
krafttillskott genom Italiens och Förenta
staternas inträde i kriget gåvo förutsättningar
för att de allierade skulle nå de uppställda
målen för sjökriget. Kärnan av deras
sjöstridskrafter utgjordes av den brittiska
flottan. Dess uppgifter hade fastställts till att
tillförsäkra brittiska och med England
allierade makters fartyg det obegränsade
användandet av havet; att utöva ständigt
ekonomiskt tryck på motståndarna genom att
förmena dem tillträde till havet (blockad) och
därigenom tvinga fram fred; att trygga och
medverka vid överförandet över haven av
lantstridskrafter och att skydda deras
förbindelser; samt att förhindra invasion av
fientliga stridskrafter i moderlandet och de
transoceana besittningarna.
De tyska sjöstridskrafterna hade däremot
liksom de övriga centralmakternas tilldelats
i stort sett endast strategiskt defensiva
uppgifter: skydd av kusterna mot fientlig
invasion, varigenom lantstridskrafterna helt
skulle kunna avses för offensiva operationer;
anfall mot fiendens sjöstridskrafter i
ändamål att utjämna styrkeförhållandena till egen
fördel samt anfall mot fiendens förbindelser
över havet och sjöhandel. Den tyska
sjökrigs-ledningen var emellertid besluten att med alla
tillgängliga medel föra kriget taktiskt
offensivt. Särskilt i undervattensbåtsvapnet ägde
Tyskland också ett medel att förstöra det
handelstonnage, som för dess fiender var
oundgängligen nödvändigt för att
underhålla kriget på Europas kontinent och för
att tillföra icke minst England för
befolkningen erforderliga förnödenheter. Härigenom
skulle även från centralmakternas sida
kunna etableras ett uthungringskrig med samma
ändamål som fiendernas blockad.
A B KARTOGRAFISKA INSTITUTET
Engelska och tyska spärr- och skyddsmineringar i
Nordsjön under världskriget.
För att hindra tyska försök att hota el.
avbryta förbindelserna mellan England och
Frankrike-Belgien (jfr ovanst. karta)
genom företag av den innanför linjen
Bor-kum—Helgoland—Sylt baserade tyska
Hoch-seeflotte upprättade den brittiska Grand fleet
De krigförandes sjöstridskrafter vid krigsutbrottet.
Östersjön Nordsjön Medelhavet o. ö. Atlanten Svarta havet Oceanerna utom ö. Atlanten
Fartygsslag [-Ryssland Centralmakterna1-] {+Ryss- land Central- makter- na1+} Ententen Ententen [-Centralmakterna Ryssland-] {+Central- makterna Ryss- land+} Turkiet
Tyskland Ententen Centralmakterna
Dreadnoughtslagskepp — 16 24 2 4 (+6) 3 — — 3 1 (+4)
Aldre slagskepp 4 20 36 16 (+8) 6+3
kustför-svarsfartyg 5 3 1 (+10) —
Slagkryssare — 4 6 3 (—) — — 1 K+2) —
Pansarkryssare 6 7 26 21 (+8) 2 — — 8 (+13) 9
Lätta kryssare 2 31 50 12 (+7) 6 2 3 9 (+12) 7
Jagare 50-60 145 216 104 (+33) 4 25 (+33) 26 12 19 (+50) 4
Undervattensbåtar ... 14 30 o mkr. 70 on ikr. 70 (+20) 6 9 — 5 (+15) —
1 Både Östersjön och Nordsjön. 2 Itallens inom parentes.
3 Japans inom parentes. 4 Större torpedbåtar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
