911 Världskriget (Krigshändelserna 1917) 912 blockaden företogs emellertid icke av tyska högsjöflottan. Liksom den österrikiska i Adriatiska havet nöjde den sig med att fullgöra sin strategiskt defensiva uppgift och därvid trygga ubåtarnas ut- och inlöpande. Till 1916 års krigskrönika hör i övrigt Portugals (se d. o., sp. 1289) inträde i entente-makternas led. 19 17. Trots den våldsamma stridsinten-sitet, som å ömse sidor utvecklats, hade något avgörande icke uppnåtts i någon riktning genom 1916 års fälttåg. Om också krigets vågskålar fortfarande vägde ganska jämnt, torde dock resultatet kunna betecknas som gynnsammare för ententemakterna än tidigare. Det saknades näml, icke tecken till att centralmakternas svårigheter voro i växande. Den inknappning på förnödenheter av olika slag, som blivit följden av ententemakternas alltmer effektiva avspärrningsåtgärder, började tära på centralmakterna både fysiskt och psykiskt, och det blev tydligt, att en snar seger måste ligga alldeles särskilt i centralmakternas intresse. För att påskynda ett sådant avgörande tilldelades Tysklands flotta en större roll i krigsplanerna för 1917 än förut. Då u-båtskriget på grund av ständigt skiftande direktiv beträffande vilka handelsfartyg, som finge utgöra dess föremål, dittills icke uppvisat tillräcklig effektivitet, beslöts nu att låta det från febr, oinskränkt och hänsynslöst riktas mot all sjöfart på fiendeländerna. Därmed var en långvarig strid mellan den militära och politiska ledningen avgjord till den förras förmån. Den senare med rikskanslern Bethmann Hollweg i spetsen hade förmåtts att uppge sina betänkligheter och taga risken av fiendskap med hittills neutrala stater. Man räknade med att detta stridsmedel skulle kunna bringa motståndarna att vackla, innan ev. nya fiender hunne avgörande ingripa i kriget. Antalet tyska u-båtar hade nu ökats till 155. Enl. tyska beräkningar borde denna u-båtsflotta under ett års oinskränkt u-båts-krig förinta fiendens handelstonnage, bl. a. Totalförluster i samt ersättningar av handelstonnage under världskriget (enl. franska uppgifter). [-Handels-marin-] {+Handels- marin+} Förluster i ton Ersättning genom nybyggnad, köp m. m. i ton Minskning (—) el. ökning (+) under kriget i °/0 av storleken 1914 Brittiska ... 9,509,000 6,324,000 - 17 '/2 Franska 1,030,000 281,000 - 32 */2 Italienska... 929,000 463,000 — 30 Norska 1,492,000 254,000 - 47 >/2 Förenta staternas ... 805,000 4,506,000 + 113 det, som utifrån tillförde Englands befolkning näringsmedel samt industrien erforderliga råvaror. England insåg väl lägets allvar samt utfärdade i febr, bestämmelser, som faktiskt ställde även all neutral sjöfart i de av ententemakterna behärskade farvattnen i beroende av England och denna makts allierade. De neutrala makterna tillställdes »Regula-tions with respect to North Sea freights», varigenom det neutrala handelstonnaget skulle tvingas tjäna Englands intressen. Samtidigt bildades i brittiska amiralitetet särskilda organ för u-båtskrigets bekämpande. För att effektivt spärra Nordsjöutloppen för u-båtar utlades en minspärr — the North Sea mine barrage —, sträckande sig från Aberdeen (Skottland) till Ekersund (Norge), en sträcka av 240 sjömil (se karta sp. 902). Detta jätteföretag, omfattande förankring av 70,117 minor, var ej slutfört förrän i sept. 1918. Trots alla motåtgärder växte storleken av sänkt handelstonnage och uppgick enl. tysk uppgift till 5.5 mill. ton och enl. engelsk uppgift till 3,25 mill. ton (i den senare ieke inräknat handelsfartyg i amiralitetets tjänst) under det oinskränkta u-båtskrigets första halvår (febr, —juli). Den största faran för centralmakterna kom nu från Amerikas förenta stater. Ända från de första u-båtsövergreppen 1915, främst »Lu-sitanias» (se d. o.) sänkning, hade Tyskland legat i en kontinuerlig diplomatisk fejd med Svenska handelsflottans krigs förluster åren 1914—20. Enl. redogörelse av Kommerskollegium. 1914 1915 1916 1917 1918 1919-20 A. Konstaterad orsak Minsprängda Antal fartyg [-Bruttoton-] {+Brutto- ton+} Antal fartyg [-Bruttoton-] {+Brutto- ton+} 1 Antal fartyg [-Bruttoton-] {+Brutto- ton+} Antal l fartyg [-Bruttoton-] {+Brutto- ton+} Antal 1 fartyg 1 [-Bruttoton-] {+Brutto- ton+} Antal | fartyg [-Bruttoton-] {+Brutto- ton+} 8 10,066 11 4 13,689 8,678 14 15,993 2 2,956 3 327 15 16,091 Torpederade — — 3 3,733 13 22,322 20 39,954 — —. Torpederade el. minsprängda — — 4 4,699 — — 2 3,533 3 6,171 — Beskjutna och sänkta utan prejning — — 20 16,179 3 3,667 Sänkta efter prejning — —- 3 2,547 24 18,285 20 18,049 1 3,031 — —. Uppbrända — — 5 1,530 12 5,183 6 1,947 2 2,227 — — Sjunkna efter kollision med krigsfartyg el. i konvoj 1 342 2 4,472 1 134 4 5,073 Förlista till följd av fyrarnas släckning, sjömärkenas indragning o. dyl. 5 5,547 5 8,009 3 2,459 3 6,455 Uppbringade och prisdömda — — 4 3,237 10 6,272 11 7,727 — — — — Summa 14 15,955 38 46,861 67 52,069 77 79,188 36 57,450 15 16,091 B. Ej konstaterad orsak 2 2,823 10 8,972 5 1,178 5 2,842 7 5,302 4 2,818 Summa summarum 16 18,778) 48 55,833 72 53,247) 82 82,030 43 62,752 19 18,909 Sammanlagt för 1914—20 utgör detta 280 fartyg om 291,549 bruttoton. Antalet omkomna var 1914 104, 1915 J71, 1916 57, 1917 150, 1918 177 och 1919—20 135 pers. el. sammanlagt 794 pers. Dessutom åsamkades till följd av världskriget sammanlagt 81 fartyg om 104,382 bruttoton partiella skador.