Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världskriget - Krigshändelserna 1916 - Krigshändelserna 1917
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
Världskriget (Krigshändelserna 1917)
912
blockaden företogs emellertid icke av tyska
högsjöflottan. Liksom den österrikiska i
Adriatiska havet nöjde den sig med att fullgöra
sin strategiskt defensiva uppgift och därvid
trygga ubåtarnas ut- och inlöpande.
Till 1916 års krigskrönika hör i övrigt
Portugals (se d. o., sp. 1289) inträde i
entente-makternas led.
19 17. Trots den våldsamma
stridsinten-sitet, som å ömse sidor utvecklats, hade något
avgörande icke uppnåtts i någon riktning
genom 1916 års fälttåg. Om också krigets
vågskålar fortfarande vägde ganska jämnt,
torde dock resultatet kunna betecknas som
gynnsammare för ententemakterna än
tidigare. Det saknades näml, icke tecken till att
centralmakternas svårigheter voro i växande.
Den inknappning på förnödenheter av olika
slag, som blivit följden av ententemakternas
alltmer effektiva avspärrningsåtgärder,
började tära på centralmakterna både fysiskt
och psykiskt, och det blev tydligt, att en
snar seger måste ligga alldeles särskilt i
centralmakternas intresse. För att påskynda
ett sådant avgörande tilldelades Tysklands
flotta en större roll i krigsplanerna för 1917
än förut. Då u-båtskriget på grund av
ständigt skiftande direktiv beträffande vilka
handelsfartyg, som finge utgöra dess
föremål, dittills icke uppvisat tillräcklig
effektivitet, beslöts nu att låta det från febr,
oinskränkt och hänsynslöst riktas mot all
sjöfart på fiendeländerna. Därmed var en
långvarig strid mellan den militära och politiska
ledningen avgjord till den förras förmån. Den
senare med rikskanslern Bethmann Hollweg
i spetsen hade förmåtts att uppge sina
betänkligheter och taga risken av fiendskap
med hittills neutrala stater. Man räknade
med att detta stridsmedel skulle kunna bringa
motståndarna att vackla, innan ev. nya
fiender hunne avgörande ingripa i kriget.
Antalet tyska u-båtar hade nu ökats till
155. Enl. tyska beräkningar borde denna
u-båtsflotta under ett års oinskränkt
u-båts-krig förinta fiendens handelstonnage, bl. a.
Totalförluster i samt ersättningar av handelstonnage
under världskriget (enl. franska uppgifter).
[-Handels-marin-]
{+Handels- marin+} Förluster i ton Ersättning genom
nybyggnad, köp m. m. i ton Minskning (—) el. ökning (+) under kriget i °/0 av storleken 1914
Brittiska ... 9,509,000 6,324,000 - 17 ’/2
Franska 1,030,000 281,000 - 32 */2
Italienska... 929,000 463,000 — 30
Norska 1,492,000 254,000 - 47 >/2
Förenta
staternas ... 805,000 4,506,000 + 113
det, som utifrån tillförde Englands
befolkning näringsmedel samt industrien
erforderliga råvaror. England insåg väl lägets allvar
samt utfärdade i febr, bestämmelser, som
faktiskt ställde även all neutral sjöfart i de av
ententemakterna behärskade farvattnen i
beroende av England och denna makts allierade.
De neutrala makterna tillställdes
»Regula-tions with respect to North Sea freights»,
varigenom det neutrala handelstonnaget skulle
tvingas tjäna Englands intressen. Samtidigt
bildades i brittiska amiralitetet särskilda
organ för u-båtskrigets bekämpande. För att
effektivt spärra Nordsjöutloppen för u-båtar
utlades en minspärr — the North Sea mine
barrage —, sträckande sig från Aberdeen
(Skottland) till Ekersund (Norge), en sträcka
av 240 sjömil (se karta sp. 902). Detta
jätteföretag, omfattande förankring av 70,117
minor, var ej slutfört förrän i sept. 1918. Trots
alla motåtgärder växte storleken av sänkt
handelstonnage och uppgick enl. tysk uppgift
till 5.5 mill. ton och enl. engelsk uppgift till
3,25 mill. ton (i den senare ieke inräknat
handelsfartyg i amiralitetets tjänst) under det
oinskränkta u-båtskrigets första halvår (febr,
—juli).
Den största faran för centralmakterna kom
nu från Amerikas förenta stater. Ända från
de första u-båtsövergreppen 1915, främst
»Lu-sitanias» (se d. o.) sänkning, hade Tyskland
legat i en kontinuerlig diplomatisk fejd med
Svenska handelsflottans krigs förluster åren 1914—20.
Enl. redogörelse av Kommerskollegium.
1914 1915 1916 1917 1918 1919-20
A. Konstaterad orsak Minsprängda Antal fartyg [-Bruttoton-] {+Brutto- ton+} Antal fartyg [-Bruttoton-] {+Brutto- ton+} 1 Antal fartyg [-Bruttoton-] {+Brutto- ton+} Antal l fartyg [-Bruttoton-] {+Brutto- ton+} Antal 1 fartyg 1 [-Bruttoton-] {+Brutto- ton+} Antal | fartyg [-Bruttoton-] {+Brutto- ton+}
8 10,066 11 4 13,689 8,678 14 15,993 2 2,956 3 327 15 16,091
Torpederade — — 3 3,733 13 22,322 20 39,954 — —.
Torpederade el. minsprängda — — 4 4,699 — — 2 3,533 3 6,171 —
Beskjutna och sänkta utan
prejning — — 20 16,179 3 3,667
Sänkta efter prejning — —- 3 2,547 24 18,285 20 18,049 1 3,031 — —.
Uppbrända — — 5 1,530 12 5,183 6 1,947 2 2,227 — —
Sjunkna efter kollision med
krigsfartyg el. i konvoj 1 342 2 4,472 1 134 4 5,073
Förlista till följd av fyrarnas
släckning, sjömärkenas indragning o. dyl. 5 5,547 5 8,009 3 2,459 3 6,455
Uppbringade och prisdömda — — 4 3,237 10 6,272 11 7,727 — — — —
Summa 14 15,955 38 46,861 67 52,069 77 79,188 36 57,450 15 16,091
B. Ej konstaterad orsak 2 2,823 10 8,972 5 1,178 5 2,842 7 5,302 4 2,818
Summa summarum 16 18,778) 48 55,833 72 53,247) 82 82,030 43 62,752 19 18,909
Sammanlagt för 1914—20 utgör detta 280 fartyg om 291,549 bruttoton. Antalet omkomna var 1914 104,
1915 J71, 1916 57, 1917 150, 1918 177 och 1919—20 135 pers. el. sammanlagt 794 pers. Dessutom
åsamkades till följd av världskriget sammanlagt 81 fartyg om 104,382 bruttoton partiella skador.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>