Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
915
Världskriget (Krigshändelserna 1918)
916
1917 ingrepo Förenta staterna aktivt i
sjökriget även i de europeiska farvattnen. Detta
var också av nöden, ty någon bestämd tendens
till minskning i sänkt handelstonnage kunde
icke förmärkas under det oinskränkta
u-båts-krigets andra halvår (aug. 1917—jan. 1918)
men väl en mindre ökning i tyska
u-båts-beståndet, trots ansenliga förluster (40 tyska
u-båtar gingo förlorade aug.—dec. 1917). Först
fr. o. m. april 1918 minskades storleken av
det per månad sänkta handelstonnaget.
De krigförandes totalförluster. (Enl. Revue Militaire Fran?aise april 1933.)
Döda Saknade oeh tillfångatagna
Tyskland 1,950,000 900,000
Österrike-Ungern 1,047,000 2,175,000
Bulgarien 49,000 150,000
Turkiet 325,000 —-
Frankrike 1,457,000 478,000
Storbritannien 1,010,000 344,000
Ryssland 1,700,000 2,250,000
Italien 533,000 585 000
Förenta staterna 60,000 2,000
Belgien 115,000 45,000
Rumänien 158,000 190,000
Serbien 322,000 175,000
Grekland . 5,000 1,000
Portugal 5,000 20,000
Tills, omkr. 8,750,000
Vad situationen till lands beträffar, hade
den i öster helt förändrats till Tysklands
fördel genom att Ryssland uppgivit
kampen och nu drog konsekvenserna av
vapenvilan och i mars avslöt fred i Brest-Litovsk
(se d. o. och Polsk-ryska fronten,
sp. 1217). Detta exempel följdes av
Rumänien (se d. o., sp. 1203) genom freden i
Bukarest i maj. Härigenom hade Tyskland
fått en mängd trupper frigjorda, vilka
skickades till västfronten, där en väldig offensiv,
åsyftande »fullständig genombrytning av de
fientliga linjerna», tog sin början i mars, det
sista tyska försöket att vinna en seger, som
kunde bli grundval för en fred (se B e 1 g i s
k-franska fronten, sp. 1181—98). Början
såg lovande ut, men sedan de allierade -—
efter att ha förverkligat vad som länge varit
ett önskemål, en enhetlig ledning av
krigsoperationerna, nu lagd i den franske
generalen Fochs hand — lyckats hejda anloppet både
mot Amiens och Paris, växte tyskarnas
svå
Fältarméernas i Europa styrka vid krigets slut.
(Enl. »Statistics of the military effort of the British empire during the great
war», utg. av brittiska krigsdep. 1922.)
[-Västfronten-]
{+Västfron- ten+} Östfronten Italienska fronten Balkan
Storbritannien 11 nov. 1918 1,794,000 75,300 132,600
Frankrike 11 nov. 1918... 2,562,000 — 41,000 191,000
Förenta staterna 13 nov. 1918 1,876,000 — 5,000 —
Italien 30 okt. 1918 55,000 2 075 000 144 000
Belgien 1 nov. 1918 145,000
Serbien 30 okt. 1918 110 500
Grekland 30 okt. 1918 — — — 150,100
Tyskland 11 nov. 1918 3,403,000 385,000 22,500 80,000
Österrike-Ungern 3 nov. 1918 124,000 328,500 1,352,700 122,000
Turkiet 31 okt. 1918 1 39 000
Bulgarien — — — 400,000
1 Dessutom 250,000 i Mindre Asien.
righeter successivt. De förlorade i juli
initiativet, då de allierade började en
motoffensiv, som i olika etapper fullföljdes, tills
tyskarna 11 nov. ingingo stillestånd.
Villkoren voro i huvudsak följ.: Tyskland
förband sig att omedelbart utrymma allt i
Belgien, Frankrike och Luxemburg ockuperat
område, Elsass-Lothringen samt allt tyskt
område v. om Rhen och inom en neutral
10-kilometerszon på högra Rhenstranden. Det i
Tyskland utrymda området v. om Rhen och
brohuvuden om 30 km radie på högra
Rhenstranden vid Mainz, Koblenz och Köln skulle
på tysk bekostnad hållas ockuperade av
allierade trupper. På alla övriga fronter skulle
alla tyska trupper hemkallas inom Tysklands
gränser, så snart de allierade med hänsyn till
det inre läget i de dittills tyskockuperade
områdena funno tiden därför lämplig. Vapen av
alla slag, lokomotiv, järnvägsvagnar,
automo-biler, krigsfartyg o. s. v. skulle i stor
utsträckning genast utlämnas i de kvantiteter
konventionen i detalj bestämde, uppbringade
handelsfartyg återlämnas, krigsfångar och
internerade civila frigivas (utan motsv. åtgärd
på segrarsidan). Blockaden av tyska hamnar
skulle fortsättas under stilleståndet och tyska
handelsfartyg till sjöss utanför
territorial-området kunna uppbringas.
En inrikespolitisk upplösning (se
Tyskland, sp. 938) hade bidragit till att göra
allt ytterligare motstånd utsiktslöst. Härtill
kom, att bundsförvanterna i tur och ordning
föllo ifrån.
Det var Bulgarien, som först gav upp
spelet. Det kunde icke längre uthärda den nu
under general Franchet-d’Espèreys ledning
stående Salonikiarméns allt starkare tryck
och kapitulerade 29 sept. (se S a lo n i
ki-f ron ten, sp. 236 f.). Därefter följde
Turkiet. Då Allenby fortsatte sin erövring av
Heliga landet och även ockuperade stora
delar av Syrien med Damaskus, bröts den
turkiska arméns motståndskraft där (se P a 1
es-t i n a f r o n t e n, sp. 546 f.), och detsamma
gällde de turkiska stridskrafterna på
mesopotamiska krigsskådeplatsen (se
d. o., sp. 1215). Inför en demonstration mot
Konstantinopel av trupper ur Salonikiarmén
nödgades Turkiet slutligen ingå stillestånd 30
okt. Det för österrike-Ungern
utslagsgivande nederlaget inträffade på italienska
krigsskådeplatsen (se d. o., sp. 864 f.).
Sedan ett stort
österrikiskt anfall misslyckats,
som i juni igångsatts vid
Piave, till fullföljande av
fjolårets stora framgång
och i förhoppning om ett
avgörande, följde en tid
av relativt lugn,
varunder dock betänkliga
upp-lösningssymtom började
framträda inom den
nationellt mycket blandade
armén. Dessa symtom
ökades hastigt under de
politiska händelsernas tiyck
och fingo en ödesdiger
verkan, när italienarna i
okt. grepo till offensiven
och i slaget vid Vittorio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
