933 Värmbol—Värme 934 A.B. KARTOGRAFISKA INSTITUTET över huvud en v. kan vetenskapligt grundas. Om man så vill, kan man säga, att sammanfattningen av vetenskapens resultat utgör en v., och man talar också i denna mening om vetenskaplig, särskilt naturvetenskaplig v. — Ä andra sidan är utbildandet av en v. vanl. mer beroende på personligheten, på karaktär och livserfarenheter. Avgörande äro i hög grad olika behov, som v. skall tillfredsställa, särskilt estetiska, etiska och framför allt religiösa sådana, varvid man dock gärna vill behålla skenet av åtm. en viss grad av vetenskapligt berättigande. Ä ena sidan erkänner man näml., att olika v. stå mot och icke kunna vederlägga varandra, varför personliga behov få fälla utslaget, å andra sidan skall dock en v. icke vara någon privatsak, utan den skall äga allmängiltighet. — Religiösa behov framdriva en religiös, särskilt kristen v., polemisk inställning mot religionen för ofta till en materialistisk, »naturalistisk» v. — Även den politiska inställningen leder ofta till olika v. Så har liberalismen förbundits med en individualistisk v., men i synnerhet ha ytterlighetspartierna, kommunism och nationalsocialism, sökt stöd hos en materialistisk, kollektivistisk v., resp, en v., grundad på rasspekulationer, vilka ofta proklameras med dogmatisk fanatism. G. O-a. Värmbol, fabrikssamhälle i ö. Vingåkers socken, Södermanlands län; 347 inv. (1931). Se vidare Holmens bruks och fabriks a. - b. Värmdö. 1. Skeppslag i Stockholms läns Upplandsdel, omfattande Stockholms skärgård ö. om Stockholm; 444,87 kvkm (saltvattens-arealen ej inräknad), 9,814 inv. (1933). Landskommuner: Värmdö, Möja, Djurö, Ingarö, Gustavsberg och Bo. Närmast Stockholm utbreda sig de stora, numera delvis sammanhängande öarna Ormingelandet, Farstalan-det, Tngarölandet (63,08 kvkm), Värmdölandet (1^0 is kvkm) och Fåpelbrolandet. som tills, m. närliggande mindre öar ha en areal av 333,94 kvkm, samt ö. därom Vindö och Djurö, öarna, som i sitt inre ha en med närliggande fast-landsområden överensstämmande vildmarks-natur med spridd odling och bebyggelse, ha förortsbebyggelse närmast Stockholm (bl. a. Björknäs, 890 inv. 1931) samt särskilt utmed stränderna ett stort antal sommarvillor, ö. och n. om Kanholmsfjärden vidtar yttre skärgården med få större öar, ss. Möja, Runmarö och Sandön (med Sandhamn), men oräkneliga småöar och skär, skilda av vida fjärdar (se kartan). 5,430 har åker, 20,629 har skogsmark, omkr. 16,000 har impediment. Jordbruk, industri, främst vid Gustavsberg (se d. o.; 1.826 inv. 1931 i industrisamhället), och fiske. Goda ångbåtsförbindelser med Stockholm. Landsvägar m. m.: se kartan vid U p p-1 a n d. Tillhör Värmdö fögderi och S. Roslags domsaga. 2. Landskommun i Värmdö skeppslag (se ovan och kartan); 172,90 kvkm, 2.933 inv. (1934). Omfattar hela Värmdölandet, större delen av Fågelbrolandet och många öar. 2,883 har åker, 8,184 har skogsmark. Egendomar: Siggesta (se d. o.) m. fl. Är delad på Värmdö (se nedan) och Vaxholms (se d. o.) församlingar. 3. Församling, omfattar Värmdö landskommun utom de till Vaxholms församling hörande öarna Skarpö, Ramsö och Tynningö; 163,96 kvkm, 2,555 inv. (1934). Ingår i V. och Möja pastorat i Ärkestiftet, Roslags ö. kontrakt. — Kyrkan, anlagd på 1200-talet, valvtäckt på 1400-talet, restaurerades 1934. Bland inventarierna märkas altarskåp och S:t Olofsskåp från 1500-talets början samt ett flertal vapensköldar i Baggeska och Fleming-ska gravkoren. Värmdön, i inskränkt bemärkelse dets. som Värmdölandet, i vidsträcktare mening Värmdö-, Orminge- och Farstalanden. Se vidare Värmdö 1 (med karta). Värme, energiform, bestående av rörelseenergi hos kropparnas molekyler. Dessas rörelse blir livligare, ju högre temperaturen (se d. o. 1) är, och därmed växer även värmeenergien. Vid absoluta nollpunkten, — 273° C> VÄRMDÖ SKEPPSLAG Skala 1:500000