955 Wärnschöldh—Väsby 956 1885 blev tjänstetiden 12 år och utbildningstiden 42 dagar. Vid 1892 års urtima riksdag bestämdes tjänstetiden till 20 år och tjänstgöringstiden till 90 dagar. 1901 utsträcktes tjänstgöringstiden för infanteriet till 240 dagar för att genom 1914 års försvarsbeslut höjas till 340 dagar, varvid också korta öv-ningsperioder lagfästes att äga rum under 9:e värnpliktsåret och under landstormsåren. Efter världskriget blev de värnpliktigas övnings-tid efter hand minskad och genom 1925 års försvarsordning fastställd till sin nuv. längd (se Sverige, sp. 1006 f., och Inskrivning). — Se ock Beväring och Härordning. M. B-dt. Wärnschöldh (W ernsköld), Johan Andersson, fortifikationsofficer (omkr. 1610—74), hette urspr. L e n æ u s, blev lö30 ingenjör vid svenska armén i Tyskland. W. återvände 1635 till Sverige. 1640 beordrades han att inspektera fästningarna i Estland och Livland och att uppgöra förslag till deras förstärkande. Efter utländska studieresor blev W. 1645 generalkvartermästare över Fortifikationen. Han adlades 1646. — Under sitt långa chefskap över fortifikationsstaten utvecklade W. en synnerligen gagnande och vittomfattande verksamhet. Denna försvårades dock tidvis genom penningbrist. Det var i allm. W. själv, som utarbetade planerna i stort; han följde till en början det nederländska systemet men övergick småningom till självständigare konstruktioner för att till slut närma sig den franska befästningsskolan. Under W:s tid utgavs den första fortifika-tionsordningen. L. W :son M.* Värnskatt kallas vanl. skatt, som i vissa länder erlägges till staten av de manliga medborgare, vilka befrias från den allmänna värnplikten. V. kallades även i Sverige en tillfällig, för en gång, av inkomst och förmögenhet utgående progressiv skatt (enl. k. kung. 9 okt. 1915) för avhjälpande av brister i rikets försvarsväsen. Skyldigheten att erlägga skatten inträdde, då inkomsten utgjorde minst 5.000 kr. eller förmögenheten minst 30.000 kr. eller då vid sammanläggning av inkomst och Vbo av förmögenheten bildades ett taxerat belopp av minst 5 000 kr. Skattebeloppen, som beräknades till 75 mill. kr., ingingo i den s. k. vär n s k a 11 e-fonden. C. O. N.* Värpinge, se T r o 11 e b e r g. Värsås, socken i Skaraborgs län, Kåkinds härad, vid Tidan, ö. om Skövde; 49.63 kvkm, 1.001 inv. (1934). Omväxlande slätt- och skogsbygd. 2,761 har åker, 1,522 har skogsmark. Ingår i Varola, V., Ljunghems och Edåsa pastorat i Skara stift. Kåkinds kontrakt. V. är tingsställe för häradet. I V. Djursätra brunn. Värtan. 1. L i 1 1 a V. och Stora V., två fjärdar av Saltsjön (Östersjön), invid Stockholm (se omgivningskartan vid d. o.). Lilla V., mellan Lidingö, Stockholm och n. Södertörns-kusten, passeras av stora infartsleden till Stockholm. På Stockholmssidan av Lilla V. stora hamnanläggningar (se nedan). Stora V. omges av Lidingö. Djursholm och Bogesunds-landet. Hägernäsviken i n. är flyghamn för 2:a flygkåren. G. R-ll. 2. Värtahamnen, Stockholms egentliga massgodshamn, vid Lilla V. (se ovan); 2,572 m kajlängd, 6—8,2 m kajdjup. I omedelbar anslutning till Värtahamnen ligga söderut frihamnen (se d. o., med pl. och karta), flyghamnen (vid Lindarängsviken) och oljehamnen (på Loudden) samt norrut gasverkshamnen (426 m kajlängd. 4.5—8 m kajdjup). Mell. och s. delen av Värtahamnen utfördes 1879—86. n. delen 1903—12. Se vidare Stockholm, sp. 531 och omgivningskartan. (Sal. V-g.) Vä'rtsilä, socken i Kuopio län, Finland; 213 kvkm, 5,156 inv. (1933), finsktalande. 1 V. ett järnbruk (gr. 1850), tillhörigt a.-b. V. (aktiekap. 24 mill. fmk). O. Brn. Värvning, en persons frivilligt ingångna förbindelse att tjäna vid krigsmakten en viss tid. Värvade trupper ha förekommit i alla tider och länder, ända tills efter franska revolutionen principen om den allmänna värnplikten vunnit erkännande och i vissa länder konsekvent tillämpats. I Sverige ha under gångna tider de värvade trupperna spelat en stor roll vid sidan om indelta armén. Deras antal var mycket växlande. Sedan härordningen i huvudsak grundats på värnplikten, kallas det fast anställda manskap, som finns vid alla reg:ten. volontärer. Jfr Härordning, Volontär och Värnplikt. M. B-dt. Vä'rälä (V ä r r ä 1 ä, V e r ä 1 ä), by på Kym-mene älvs strand, i Elimä socken, Nyland, Finland. 24 och 25 april 1789 stodo mindre strider om V., som behölls av svenskarna. Fältbefästningar uppfördes, och 29 juni övergick Gustav III med två fördelningar älven vid V. på en fältbro. Sedan svenskarna gått tillbaka över älven, stodo mindre strider där 20 juli och 8 aug. I maj 1790 pressade sig ryssarna över älven vid Anjala och besatte kortvarigt V. 21 maj besattes V. ånyo av en svensk styrka under generalmajor Pauli, som intog ett befäst läger vid V. Freden slöts där 14 aug. 1790 — utan vinst eller förlust för någondera parten. — Jfr E. Hildebrand i Hist. Tidskr. 1882. Wdt. Värö, socken i n. Hallands län, Viske härad. på kusten mellan Kloster- och Vend-dsö-fjordarna; 67.63 kvkm. 2.468 inv. (1934). Slättbygd, uppdelad och omgiven av kala bergpartier; i Kattegatt Vendelsön m. fl. öar. 2,680 har åker, 618 har skogsmark. Ingår i V. och Stråvalla pastorat i Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontrakt. Väsby. 1. Socken i Malmöhus län, på Luggude härads västkust, på slättbygden kring Höganäs; 41,14 kvkm, 3.147 inv. (1934). 3,752 har åker, 27 har skogsmark. Fiskläge: Lerberget (524 inv. 1934). Egendom: Nybo. Ingår i V. och Vikens pastorat i Lunds stift, Luggude n. kontrakt. 2. (U p p 1 a n d s v ä s b y.) Villasamhälle i Hammarby och Eds socknar, Stockholms län, vid V. station på linjen Stockholm—Uppsala; 1,323 inv. (1931). I V. a.-b. Optimus (se d. o.) mek. verkstad, Svenska sprängämnes-a.-b :s sprängämnesfabrik m. fl. fabriker. 3. (Stora Väsby.) Egendom i Hammarby socken, strax n. om V. 2; 532 har, därav 175 har åker; tax.-värde 291,200 kr. (1933). Slottet, uppfört på 1760-talet efter ritningar av J. E. Rehn, är en av rokokotidens bäst bibehållna byggnader i Uppland. V. ägdes 1485—1506 av underlagmannen Knut Karlsson (sparre över blad), tillhörde på 1600-talet