Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värnplikt el. Allmän värnplikt - Wärnschöldh (Wernsköld), Johan Andersson (Lenæus) - Värnskatt - Värpinge - Värsås - Värtan - Värtsilä - Värvning - Värälä (Värrälä, Verälä) - Värö - Väsby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
955
Wärnschöldh—Väsby
956
1885 blev tjänstetiden 12 år och
utbildningstiden 42 dagar. Vid 1892 års urtima riksdag
bestämdes tjänstetiden till 20 år och
tjänstgöringstiden till 90 dagar. 1901 utsträcktes
tjänstgöringstiden för infanteriet till 240
dagar för att genom 1914 års försvarsbeslut
höjas till 340 dagar, varvid också korta
öv-ningsperioder lagfästes att äga rum under 9:e
värnpliktsåret och under landstormsåren.
Efter världskriget blev de värnpliktigas
övnings-tid efter hand minskad och genom 1925 års
försvarsordning fastställd till sin nuv. längd
(se Sverige, sp. 1006 f., och
Inskrivning). — Se ock Beväring och
Härordning. M. B-dt.
Wärnschöldh (W ernsköld), Johan
Andersson, fortifikationsofficer (omkr.
1610—74), hette urspr. L e n æ u s, blev lö30
ingenjör vid svenska armén i Tyskland. W.
återvände 1635 till Sverige. 1640 beordrades
han att inspektera fästningarna i Estland och
Livland och att uppgöra förslag till deras
förstärkande. Efter utländska studieresor blev
W. 1645 generalkvartermästare över
Fortifikationen. Han adlades 1646. — Under sitt
långa chefskap över fortifikationsstaten
utvecklade W. en synnerligen gagnande och
vittomfattande verksamhet. Denna försvårades
dock tidvis genom penningbrist. Det var i
allm. W. själv, som utarbetade planerna i
stort; han följde till en början det
nederländska systemet men övergick småningom
till självständigare konstruktioner för att till
slut närma sig den franska befästningsskolan.
Under W:s tid utgavs den första
fortifika-tionsordningen. L. W :son M.*
Värnskatt kallas vanl. skatt, som i vissa
länder erlägges till staten av de manliga
medborgare, vilka befrias från den allmänna
värnplikten. V. kallades även i Sverige en
tillfällig, för en gång, av inkomst och
förmögenhet utgående progressiv skatt (enl. k.
kung. 9 okt. 1915) för avhjälpande av
brister i rikets försvarsväsen. Skyldigheten att
erlägga skatten inträdde, då inkomsten
utgjorde minst 5.000 kr. eller förmögenheten
minst 30.000 kr. eller då vid
sammanläggning av inkomst och Vbo av förmögenheten
bildades ett taxerat belopp av minst 5 000 kr.
Skattebeloppen, som beräknades till 75 mill.
kr., ingingo i den s. k. vär n s k a 11
e-fonden. C. O. N.*
Värpinge, se T r o 11 e b e r g.
Värsås, socken i Skaraborgs län, Kåkinds
härad, vid Tidan, ö. om Skövde; 49.63 kvkm,
1.001 inv. (1934). Omväxlande slätt- och
skogsbygd. 2,761 har åker, 1,522 har skogsmark.
Ingår i Varola, V., Ljunghems och Edåsa
pastorat i Skara stift. Kåkinds kontrakt. V. är
tingsställe för häradet. I V. Djursätra brunn.
Värtan. 1. L i 1 1 a V. och Stora V., två
fjärdar av Saltsjön (Östersjön), invid
Stockholm (se omgivningskartan vid d. o.). Lilla V.,
mellan Lidingö, Stockholm och n.
Södertörns-kusten, passeras av stora infartsleden till
Stockholm. På Stockholmssidan av Lilla V.
stora hamnanläggningar (se nedan). Stora V.
omges av Lidingö. Djursholm och
Bogesunds-landet. Hägernäsviken i n. är flyghamn för
2:a flygkåren. G. R-ll.
2. Värtahamnen, Stockholms
egentliga massgodshamn, vid Lilla V. (se ovan);
2,572 m kajlängd, 6—8,2 m kajdjup. I
omedelbar anslutning till Värtahamnen ligga söderut
frihamnen (se d. o., med pl. och karta),
flyghamnen (vid Lindarängsviken) och oljehamnen
(på Loudden) samt norrut gasverkshamnen
(426 m kajlängd. 4.5—8 m kajdjup). Mell. och
s. delen av Värtahamnen utfördes 1879—86. n.
delen 1903—12. Se vidare Stockholm, sp.
531 och omgivningskartan. (Sal. V-g.)
Vä’rtsilä, socken i Kuopio län, Finland;
213 kvkm, 5,156 inv. (1933), finsktalande. 1
V. ett järnbruk (gr. 1850), tillhörigt a.-b. V.
(aktiekap. 24 mill. fmk). O. Brn.
Värvning, en persons frivilligt ingångna
förbindelse att tjäna vid krigsmakten en viss
tid. Värvade trupper ha förekommit i alla
tider och länder, ända tills efter franska
revolutionen principen om den allmänna
värnplikten vunnit erkännande och i vissa länder
konsekvent tillämpats. I Sverige ha under gångna
tider de värvade trupperna spelat en stor roll
vid sidan om indelta armén. Deras antal var
mycket växlande. Sedan härordningen i
huvudsak grundats på värnplikten, kallas det
fast anställda manskap, som finns vid alla
reg:ten. volontärer. Jfr Härordning,
Volontär och Värnplikt. M. B-dt.
Vä’rälä (V ä r r ä 1 ä, V e r ä 1 ä), by på
Kym-mene älvs strand, i Elimä socken, Nyland,
Finland. 24 och 25 april 1789 stodo mindre
strider om V., som behölls av svenskarna.
Fältbefästningar uppfördes, och 29 juni övergick
Gustav III med två fördelningar älven vid V.
på en fältbro. Sedan svenskarna gått tillbaka
över älven, stodo mindre strider där 20 juli
och 8 aug. I maj 1790 pressade sig ryssarna
över älven vid Anjala och besatte kortvarigt
V. 21 maj besattes V. ånyo av en svensk
styrka under generalmajor Pauli, som intog
ett befäst läger vid V. Freden slöts där 14
aug. 1790 — utan vinst eller förlust för
någondera parten. — Jfr E. Hildebrand i Hist.
Tidskr. 1882. Wdt.
Värö, socken i n. Hallands län, Viske
härad. på kusten mellan Kloster- och
Vend-dsö-fjordarna; 67.63 kvkm. 2.468 inv. (1934).
Slättbygd, uppdelad och omgiven av kala
bergpartier; i Kattegatt Vendelsön m. fl. öar. 2,680
har åker, 618 har skogsmark. Ingår i V. och
Stråvalla pastorat i Göteborgs stift, Fjäre och
Viske kontrakt.
Väsby. 1. Socken i Malmöhus län, på
Luggude härads västkust, på slättbygden
kring Höganäs; 41,14 kvkm, 3.147 inv. (1934).
3,752 har åker, 27 har skogsmark. Fiskläge:
Lerberget (524 inv. 1934). Egendom: Nybo.
Ingår i V. och Vikens pastorat i Lunds stift,
Luggude n. kontrakt.
2. (U p p 1 a n d s v ä s b y.) Villasamhälle i
Hammarby och Eds socknar, Stockholms län,
vid V. station på linjen Stockholm—Uppsala;
1,323 inv. (1931). I V. a.-b. Optimus (se d. o.)
mek. verkstad, Svenska sprängämnes-a.-b :s
sprängämnesfabrik m. fl. fabriker.
3. (Stora Väsby.) Egendom i
Hammarby socken, strax n. om V. 2; 532 har, därav
175 har åker; tax.-värde 291,200 kr. (1933).
Slottet, uppfört på 1760-talet efter ritningar
av J. E. Rehn, är en av rokokotidens bäst
bibehållna byggnader i Uppland. V. ägdes
1485—1506 av underlagmannen Knut
Karlsson (sparre över blad), tillhörde på 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
