Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Väsby - Väse - Väsen - Väsljud - Väsman (Vessman) - Västanfjärd - Västanfors - Västanstång - Västanå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
957
V äse—V ästanå
958
Stora Väsby.
riksrådet J. Kurck, såldes 1668 till E. De
Geer och är sedan 1730 fideikommiss för Ch.
De Geers (af Leufsta) släktgren.
4. Egendom i Horns socken, s.
Östergötland; 1.200 har, därav 250 har åker; tax.-värde
320 000 kr. (1933). Har sedan 1600-talet
tillhört bl. a. släkterna Oxenstierna och
Gripen-hielm samt sedan 1818 släkten Drangel.
Väse. 1. Härad i Värmlands län, vid
Vänern, närmast ö. om Karlstad; 472,51 kvkm,
7,082 inv. (1933). Socknar: Väse, ö. Fågelvik
och Alster. Omfattar ett av berg och
skogsmarker uppdelat område av Vänerslätten,
ge-nomflutet av Alsterån, Glumman (Glomman)
och övre ölman, samt skärgård i Vänern
(se kartan). Längst i n. ö. nå flera höjder
mer än 200 m ö. h. 14,011 har åker, 22,214
har skogsmark. Jämte jordbruk någon
industri (bl. a. vid Skattkärr, 739 inv. 1931).
Kommunikationer: se kartan vid Värmland.
Tillhör östersysslets fögderi och domsaga.
2. Socken, omfattar ö. hälften av V. härad
(se ovan), kring Glumman och ölman, samt
halvön Arnön i Vänern; 258.73 kvkm, 3.506
inv. (1934). 8.374 har åker, 12.156 har
skogsmark. Ingår i Väse och ö. Fågelviks pastorat
i Karlstads stift, Nyeds kontrakt.
Väsen, filos. 1. Varelse över huvud. —
2. Den sanna verkligheten (essentia) i
motsats mot fenomenet (se d. o.). — 3.
Sammanfattningen av någots väsentliga
bestämningar, som sammanfattas i sakens begrepp och ej
kunna ändras eller vara borta, utan att
saken upphör att vara denna sak, i motsats mot
de tillfälliga bestämningarna. G. O-a.
Väsljud, språkv., se Frikativa ljud.
Väsman, förr även V e s s m a n, insjö i s.
Dalarna, uppsamlingsbäcken för Kolbäcksåns
källarmar; 42 kvkm, 155 m ö. h., 53 m djup.
Vid Kolbäcksåns utlopp ur V. ligger Ludvika.
Västanfjärd, kustsocken i Åbo och
Björneborgs län, Finland; 93 kvkm, 1,530 inv. (1933),
svensktalande. O. Brn.
Västanfors. 1. Socken i Västmanlands län,
Gamla Norbergs bergslag, vid Dalagränsen,
kring Kolbäcksåns sjörika lopp; 162,72 kvkm,
7,214 inv. (1934). Tättbefolkad gruv-,
bruks-och jordbruksbygd närmast ån, omgiven av
vida skogar. 1,742 har åker, 10,858 har
skogsmark. Vid ån ligga bl. a. Fagersta (se d. o.)
järnverk och V. municipalsamhälle (jämlikt
k. br. 1927; 157 har, 1.609 inv. 1934.
tax.-värde å fastighet 3,784,000 kr. 1932, tax.
inkomst 1,265,660 kr.); det senare är
järnvägsknut och kanalstation samt handelsort med
två bankkontor och kommunal mellanskola.
Egendomar m. m.: V. (se nedan), Sundbo
(länets skyddshem för gossar) samt Semla m. fl.
f. d. bruk. Pastorat i Västerås stift,
Väster-färnebo kontrakt.
2. Förr bruk m. m. i V. socken (se ovan),
vid Kolbäcksåns utlopp i sjön St. Aspen. Äges
av Fagersta bruks a.-b. V. anlades i början
av 1600-talet och har förutom masugnar och
gjuteri även haft grafitverk.
Västanstång kallades fordom den del av
Östergötland, som ligger v. om Stångån, el.
häradena Hanekind, Valkebo, Vifolka,
Göst-ring, Lysing, Dal, Aska, Boberg och Gullberg.
Redan på 1200-talet omtalas V:s prosteri. Ett
av de vid dettas delning uppkomna
kontrakten benämndes länge efter V., likaså den ena
av de divisioner, i vilka stiftet var indelat för
val av riksdagsmän till prästeståndet. V ä
s-tanstångsfänikan var namnet på ett
inom landsdelen från 1500-talets mitt till
början av 1600-talet rekryterat truppförband,
östgötadelen av hertig Magnus’ av
Östergötland hertigdöme bestod huvudsaki. av V. och
förde dess vapen. Wdt.
Västanå, fideikommissegendom i Gränna
landskommun, Jönköpings län, nära Röttle-
Huvudbyggnaden på Västanå.
VÄSE HD
Skala 1:500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
