957 V äse—V ästanå 958 Stora Väsby. riksrådet J. Kurck, såldes 1668 till E. De Geer och är sedan 1730 fideikommiss för Ch. De Geers (af Leufsta) släktgren. 4. Egendom i Horns socken, s. Östergötland; 1.200 har, därav 250 har åker; tax.-värde 320 000 kr. (1933). Har sedan 1600-talet tillhört bl. a. släkterna Oxenstierna och Gripen-hielm samt sedan 1818 släkten Drangel. Väse. 1. Härad i Värmlands län, vid Vänern, närmast ö. om Karlstad; 472,51 kvkm, 7,082 inv. (1933). Socknar: Väse, ö. Fågelvik och Alster. Omfattar ett av berg och skogsmarker uppdelat område av Vänerslätten, ge-nomflutet av Alsterån, Glumman (Glomman) och övre ölman, samt skärgård i Vänern (se kartan). Längst i n. ö. nå flera höjder mer än 200 m ö. h. 14,011 har åker, 22,214 har skogsmark. Jämte jordbruk någon industri (bl. a. vid Skattkärr, 739 inv. 1931). Kommunikationer: se kartan vid Värmland. Tillhör östersysslets fögderi och domsaga. 2. Socken, omfattar ö. hälften av V. härad (se ovan), kring Glumman och ölman, samt halvön Arnön i Vänern; 258.73 kvkm, 3.506 inv. (1934). 8.374 har åker, 12.156 har skogsmark. Ingår i Väse och ö. Fågelviks pastorat i Karlstads stift, Nyeds kontrakt. Väsen, filos. 1. Varelse över huvud. — 2. Den sanna verkligheten (essentia) i motsats mot fenomenet (se d. o.). — 3. Sammanfattningen av någots väsentliga bestämningar, som sammanfattas i sakens begrepp och ej kunna ändras eller vara borta, utan att saken upphör att vara denna sak, i motsats mot de tillfälliga bestämningarna. G. O-a. Väsljud, språkv., se Frikativa ljud. Väsman, förr även V e s s m a n, insjö i s. Dalarna, uppsamlingsbäcken för Kolbäcksåns källarmar; 42 kvkm, 155 m ö. h., 53 m djup. Vid Kolbäcksåns utlopp ur V. ligger Ludvika. Västanfjärd, kustsocken i Åbo och Björneborgs län, Finland; 93 kvkm, 1,530 inv. (1933), svensktalande. O. Brn. Västanfors. 1. Socken i Västmanlands län, Gamla Norbergs bergslag, vid Dalagränsen, kring Kolbäcksåns sjörika lopp; 162,72 kvkm, 7,214 inv. (1934). Tättbefolkad gruv-, bruks-och jordbruksbygd närmast ån, omgiven av vida skogar. 1,742 har åker, 10,858 har skogsmark. Vid ån ligga bl. a. Fagersta (se d. o.) järnverk och V. municipalsamhälle (jämlikt k. br. 1927; 157 har, 1.609 inv. 1934. tax.-värde å fastighet 3,784,000 kr. 1932, tax. inkomst 1,265,660 kr.); det senare är järnvägsknut och kanalstation samt handelsort med två bankkontor och kommunal mellanskola. Egendomar m. m.: V. (se nedan), Sundbo (länets skyddshem för gossar) samt Semla m. fl. f. d. bruk. Pastorat i Västerås stift, Väster-färnebo kontrakt. 2. Förr bruk m. m. i V. socken (se ovan), vid Kolbäcksåns utlopp i sjön St. Aspen. Äges av Fagersta bruks a.-b. V. anlades i början av 1600-talet och har förutom masugnar och gjuteri även haft grafitverk. Västanstång kallades fordom den del av Östergötland, som ligger v. om Stångån, el. häradena Hanekind, Valkebo, Vifolka, Göst-ring, Lysing, Dal, Aska, Boberg och Gullberg. Redan på 1200-talet omtalas V:s prosteri. Ett av de vid dettas delning uppkomna kontrakten benämndes länge efter V., likaså den ena av de divisioner, i vilka stiftet var indelat för val av riksdagsmän till prästeståndet. V ä s-tanstångsfänikan var namnet på ett inom landsdelen från 1500-talets mitt till början av 1600-talet rekryterat truppförband, östgötadelen av hertig Magnus’ av Östergötland hertigdöme bestod huvudsaki. av V. och förde dess vapen. Wdt. Västanå, fideikommissegendom i Gränna landskommun, Jönköpings län, nära Röttle- Huvudbyggnaden på Västanå. VÄSE HD Skala 1:500000